Podcast om Borderline/emotionellt instabilt personlighetssyndrom och DBT med DBT-terapeuten Camilla Kordnejad Karlsson

Postat av

Min podcast om Borderline, eller emotionellt instabilt personlighetssyndrom som det oftast kallas numera, och dialektisk beteendeterapi (DBT), släpptes idag. Det är en intervju som Pär Höglund har gjort med DBT-terapeuten Camilla Kordnejad Karlsson.

Dialektisk beteendeterapi är en terapiform som uppfanns på 80-talet av professor Marsha Linehan vid universitetet i Seattle. Psykologiguiden.se skriver att hon ”i sin kliniska verksamhet fann att sedvanlig kognitiv beteendeterapi inte alls fungerade för självmordsnära och självdestruktiva kvinnor med Borderline, eller Emotionellt instabil personlighetsstörning, IPS, som det också kallas. Därför utvecklade hon tillsammans med sina kollegor den Dialektiska beteendeterapin, DBT.”

Det är alltså en slags anpassad version av KBT, speciellt utformat för emotionell instabilitet och självdestruktiva personer, men som sen i sin tur anpassats också för exempelvis missbruk, ätstörningar, depression och posttraumatisk stress. Socialstyrelsen skriver att ”DBT är den mest studerade och mest belagda av de psykoterapiformer som används vid borderlineproblematik. Samtidigt är underlaget begränsat även för DBT, och det behövs fler studier för att man ska kunna dra säkrare slutsatser.”

Termen ”dialektisk” betyder förresten att man ser både acceptans och förändring som nödvändiga i behandlingen, så det handlar om dialektiken däremellan, och inte om dialekter (alltså lokala språkvarianter). En annan kuriosa är att den som tog behandlingen till Sverige var ingen annan än Marie Åsberg, som skrivit förordet till min senaste bok ”Kalla mig galen: berättelser från Psyksverige”. Den boken fick jag för övrigt en utmärkelse för i måndags av organisationen Suicide Zero, den andra utmärkelsen den boken får sedan den släpptes för snart ett år sedan.

Del 1: grunderna i DBT

I del 1 av 3 av den här intervjun får ni dels en faktaruta om Camilla, Pär och Camilla pratar också om var DBT är för någonting, vilka diagnoser man använder det för, hur det skiljer sig från annan psykoterapi, hur länge man går i DBT, vilka resultat Camillas DBT-enhet har uppnått, och lite om hur man inleder behandlingen.

Lyssna på del 1 till exempel i iTunes/Podcaster-appen, i Acast-appen eller här:

Del 2: DBT i praktiken

I del 2 berättar Camilla vad som händer efter den inledande fasen av behandlingen, hon förklarar också skillnaden mot vanlig KBT, hon berättar hur vanligt det är med bakslag och vilken roll medveten närvaro kan ha i DBT.

Lyssna på del 2 till exempel i iTunes/Podcaster-appen, i Acast-appen eller här:

Del 3: Lyssnarfrågor om DBT

I del 3 har Camilla fått svara på alla era lyssnafrågor, som bland annat handlar om ifall man få DBT när man har autism och om samsjukligheten mellan emotionell instabilitet och alkolhol- eller drogproblem och hur man hanterar det inom DBT. Camilla får även frågan om hur könsfördelningen mellan kvinnor/män/icke-binära ser ut i deras DBT-grupper, hur stor tillgången till DBT är i Sverige och en fråga om DBT:ns bakgrund och historia.

Lyssna på del 3 till exempel i iTunes/Podcaster-appen, i Acast-appen eller här:

Bonus: Mindfulnessövning – en nära vän 3 min

Som en bonus bjöd Camilla på en kort mindfulnessövningm som man kan göra till exempel på bussen, jobbet eller någon annanstans där man behöver en liten paus. Mindfulness är ofta en del av dialektisk beteendeterapi och det här är en av alla övningar som Camilla brukar använda.


Kanske gillar du:

Specifika fobier: bästa behandlingarna och hur man ställer diagnos Ny mindfulnessövning i podden med inslag av KBT/ACT! Podcast om KBT: vad är kognitiv beteendeterapi? Skillnaden mellan KBT och psykodynamisk terapi: kognitiv beteendeterapi eller PDT?

Anhörig till psykisk ohälsa: 5 bästa tipsen för dig som lever med någon som är psykiskt sjuk

Postat av

Anhöriga psykisk ohälsaAnhöriga till psykisk ohälsa av något slag känner sig ofta handfallna och otillräckliga. Jag har själv haft psykisk sjukdom och dessutom varit anhörig till psykisk ohälsa av olika slag, och vet hur svårt det kan vara. Här får du tips om hur du kan hjälpa till och vara ett stöd, mer tips och råd finns i mina böcker: ”Panikångest och depression: frågor och svar om två av våra vanligaste folksjukdomar” (Natur och Kultur) och ”Kalla mig galen: berättelser från psyksverige” (Ordfront).

Anhörigspecial i podden

Jag och läkaren Markus Takanen har spelat in två nya avsnitt av min podcast Sinnessjukt, som handlar om psykisk ohälsa. Anhöriga till psykisk ohälsa i olika former får där tips om vad man kan göra för att vara ett riktigt bra stöd för en vän, partner eller familjemedlem till exempel.

Vi har byggt den här anhörigspecialen främst kring tips från våra lyssnare. Jag har frågat lyssnarna på Twitter om vad de själva uppskattar hos sina anhöriga, samt vad de absolut inte uppskattar. Vi fick oerhört mycket tips om en rad olika diagnoser: depression, ångest, psykossjukdomar, PTSD, ätstörningar, adhd och bipolär sjukdom. Av alla lyssnartips har vi valt ut de bästa och diskuterar dem med varandra.

Utöver lyssnarinput berättar jag och Markus om våra egna erfarenheter av anhöriga till psykisk ohälsa i olika former. Markus jobbar främst med beroendeproblematik, men har även arbetat med andra former av psykisk sjukdom, och förklarar hur han som läkare kan se att vänner och andra kan vara ett fundamentalt stöd för den sjuke. Jag pratar lite kort om mina egna erfarenheter från min tid med ångest och depression, men försöker att inte bre ut mig för mycket, eftersom lyssnarnas tips är så himla bra.

Lyssna på avsnitt 1 här:

Lyssna på avsnitt 2 här:

De 5 viktigaste tipsen för anhöriga till psykisk ohälsa

Bland tipsen finns en röd tråd, som går igen i egentligen alla lyssnarnas råd.

1. Håll kontakten

Att hålla kontakten är ofta det mest grundläggande och viktigaste. Helt enkelt eftersom man inte sällan skäms mycket för sin psykiska ohälsa. Tabut kring de här diagnoserna är fortsatt starkt och många är rädda att deras vänner och anhöriga ska frysa ut dem. Genom att visa att du inte kommer göra det och att du inte tycker att dina anhörige ska skämmas, är en väldigt bra början.

2. Lyssna

Det många gör fel när någon berättar om sin psykiska ohälsa, är att man tror att man förväntas komma med insikter och smarta tips. Det är inte därför den sjuke berättar, utan främst bara för att få prata av sig. Har du insikter eller smarta tips (det har du sannolikt inte) så får du så klart gärna bjuda på dem, men underskatta inte hur mycket den sjuke redan vet om sin sjukdom. Att bara lyssna räcker nästan alltid.

3. Prata öppet

Att prata öppet om psykisk ohälsa i stort (och om du har den sjukes tillåtelse, även om hens sjukdom) fungerar avdramatiserande och signalerar att du inte tycker att psykisk ohälsa är någonting att skämmas för.

4. Läs på

Mitt eget favorittips, oerhört underskattat. Att läsa på gör dig inte bara bättre på att förstå sjukdomen och hur du kan hjälpa till, det har precis som föregående tips också ett oerhört signalvärde – ”det här är en sjukdom på riktigt och jag tar det på allvar”.

5. Hjälp till praktiskt

Det här gäller främst svårare psykisk sjukdom där den sjuke har problem att få ihop livet rent praktiskt. Påminn om läkartider, följ med på läkarbesök, passa barn när det behövs, hjälp till att städa, laga mat eller vad det än kan vara. För den som lider av till exempel en psykossjukdom eller en djup depression, kan det här vara helt livsnödväntigt.

Om du vill ha mer tips om hur du som anhörig till någon med psykisk ohälsa kan hjälpa till kan du läsa mer i mina bästsäljande böcker som bland annat rekommenderas av 1177 och ledande patientorganisationer och psykiatriforskare. ”Panikångest och depression: frågor och svar om två av våra vanligaste folksjukdomar” (Natur och Kultur) heter den första och handlar, som namnet antyder, främst om ångest och depression, samt ”Kalla mig galen: berättelser från psyksverige” (Ordfront) som är min senaste bok där jag förutom världsledande experter intervjuar ett par olika kända svenskar som valt att berätta öppet om sin psykiska ohälsa (bland annat Therése Lindgren, Kristoffer Triumf, Cissi Wallin och Linus Thörnblad).

Böckerna finns att köpa på länkarna ovan, men du kan också köpa dem signerade i min butik. Min första bok (”Panikångest och depression”) finns även med en handgjord exklusiv presentask, och är en perfekt gåva från en anhörig till någon som lider av ångest eller depression.


Kanske gillar du:

4Health, Mia Lundin, Mindly och annan pseudovetenskap får kritik i podden – Bluff? Kvacksalveri? John Cade litiumLitiumets historia ‒ Psykiatri-miraklet mot bipolär sjukdom och mani som upptäcktes i Sverige Positivt med ADHD: finns det något positivt med ADHD? Läkaren Anders Hansen svarar! Podd om bipolär sjukdomPodd om bipolär sjukdom med världskänd expert: Intervju med Mikael Landén, professor och psykiatriker

Podd om bipolär sjukdom med världskänd expert: Intervju med Mikael Landén, professor och psykiatriker

Postat av

Podd om bipolär sjukdom

Idag släpptes min podd om bipolär sjukdom (eller manodepressivitet) där jag interjuat en av världens främsta experter i ämnet, nämligen professor Mikael Landén på Karolinska Institutet.

Mikael har forskat på bipolär sjukdom under många år och vunnit priser för sina insatser för psykiatrin. Jag hade länget jagat honom för att få en intervju på plats i min studio här i Stockholm, men det dröjde över ett år innan vi fick till det. Mikael bor i Göteborg och är så klart oerhört upptagen, men när han till slut fick tid gjorde jag en nästan två timmar lång intervju med honom, helt dedikerad till bipolär sjukdom, eller manodepressivitet som det kallades tidigare.

Del 1: Homeland, ECT/elbehandling och bipolär sjukdom

Jag kommer att publicera de fyra olika delarna av den här intervjun i detta blogginlägg i takt med att dom dyker upp i podden.

I del ett av den här intervjun pratar vi till exempel om tv-serien Homeland där huvudkaraktären Carrie Mathison lider av bipolär sjukdom. Serien har gjort enorm succé över hela världen och ökat medvetenheten om bipolär sjukdom bland allmänheten. Men vad tycker egentligen en av världens främsta experter om hur sjukdomen porträtteras av Claire Danes (som spelar Carrie)? Och hur mycket snackas det om Homeland bland sjukvårdspersonal som arbetar med den här typen av patienter.

Vi pratar även om ECT eller elbehandling. Är ECT/elbehandling effektivt mot bipolär sjukdom/manodepressivitet? Kan ECT/elbehandling utlösa manier? Är ECT dyrt för sjukvården? Det och mycket mer får ni svar på i den här första delen som du kan lyssna på i spelaren här nedanför, men också på iTunes, i Acast-appen och där du normalt lyssnar på poddar.

Del 2: Antidepressiva mediciner, lithium och bipolär sjukdom

I del två pratar vi om antidepressiva mediciner och ifall dom funkar vid bipolär sjukdom, vi pratar om hur antalet elbehandlingar påverkar hjärnan och ifall man kan få för många elbehandlingar, vi pratar om litium och dess dåliga rykte i USA, och lite om hur bökigt det är att ta litium numera.

Del 3: Kreativitet, schizofreni och bipolär sjukdom

I del tre pratar vi om kopplingen mellan kreativitet och bipolär sjukdom, som Mikael själv har forskat på, vi pratar om hur man hittar rätt balans i sin medicinering, om kopplingen mellan schizofreni och bipolär sjukdom och vilka dom stora skillnaderna mellan sjukdomarna är. Han får också svara på om han tror att man kommer kunna bota bipolär sjukdom i framtiden.

Del 4: lyssnarfrågor och forskning om bipolär sjukdom

I den fjärde och sista delen sen, så pratar vi om vikten av regelbundenhet och om olika livsstilsfaktorer som spelar in, Mikael berättar vilka dom mest lovande forskningsspåren inom bipolär sjukdom är just nu, om vilka friskfaktorer som gör att han känner hopp för en patient, och, inte minst: lyssnarfrågorna, som brukar vara bra, men som var outstanding den här gången, vilket Mikael själv tyckte faktiskt.


Kanske gillar du:

Träning mot psykisk ohälsa som ångest, stress, depression och adhd – intervju med läkaren Anders Hansen John Cade litiumLitiumets historia ‒ Psykiatri-miraklet mot bipolär sjukdom och mani som upptäcktes i Sverige Podcast om bipolär sjukdom (manodepressivitet) med läkaren Pär Höglund Träning och psykisk ohälsa – psykiatrikern om fysisk aktivitet och psykisk hälsa

Podcast om politik och psykiatri – intervju med statsvetaren Jenny Madestam om psykisk ohälsa

Postat av

Podcast om politik och psykiatri – intervju med statsvetaren Jenny Madestam om psykisk ohälsa

Jag spelade in en podcast om politik och psykiatri i veckan med statsvetaren, forskaren och den politiska kommentatorn Jenny Madestam. Sinnessjukt heter podden som ni vet och intervjun är uppdelad på två avsnitt.

Del 1: Politik och psykiatri – opinionen har vuxit

I denna den första delen av intervjun får vi veta hur Jenny har uppfattat opinionen kring psykisk ohälsa de senaste åren, hon berättar om sin tid som mentalskötare på en Gökboet-liknande psykiatriavdelning på 90-talet, om hennes egna erfarenheter av ätstörningar och hypokondri, och vilken skillnad hon ser mellan det tidigare Alliansstyret och den rödgröna regeringen under den senaste mandatperioden, när det gäller just psykiatrifrågorna.

Det är väldigt spännande att höra Jenny resonera kring hur politiker idag faktiskt förväntas prata om psykisk ohälsa och ha en plan för hur man ska förbättra dagens situation. Hon förklarar hur hon ser den här förändringen i sitt dagliga arbete med politik och politiker.

Lyssna på den första delen av intervjun med Jenny Madestam i spelarn här nedanför, eller på iTunes, i Acast-appen eller där du annars hittar dina poddar.

Del 2: Politik och psykiatri – kampen mellan stat och landsting och kommuner

I den andra och sista delen av intervjun kommer vi in mer på förhållandet mellan stat och landsting respektive kommuner i Sverige, jag frågar Jenny ifall fokuset på just barn och unga i psykiatridebatten är ett populistiskt grepp, vi pratar om den låga kunskapsnivån i psykiatrifrågor bland svenska topp-politiker, och framför allt: berättar hon vilka strategier som verkligen funkar när man vill påverka politiker.

Det visar sig bland annat att Jenny tror mycket på att ge politiker konkreta lösningar på problemen, som är okontroversiella och som man med någorlunda stor säkerthet vet kommer att bli lyckosamma. Man måste kunna visa med siffror och statistik att den föreslagna reformen har fungera på andra ställen, och förklara varför den kommer att fungera även i det aktuella landstinget eller kommunen.

Den andra delen finns att lyssna på i spelaren här nedanför, i Acast-appen, på iTunes eller där du normalt lyssnar på dina poddar.

Hoppas verkligen att ni uppskattar att vi pratar politik i podden så här inför valet. Det har ju börjat dyka upp en hel del politiska förslag gällande psykiatrin och just nu har frågan ett momentum som är viktigt att ta vara på. Lyssna även på min intervju om psykisk ohälsa och psykiatrin med finansminister Magdalena Andersson samt SSU:s ordförande Philip Botström, som släpptes i förra avsnittet av podden i förra veckan.

Och glöm förresten inte att kolla in mina bästsäljande böcker om psykiatrin i Sverige och om depression/ångest, ifall ni inte redan har gjort det. Ha det bra, ciao!


Kanske gillar du:

Statistik om psykisk ohälsa – Nytt avsnitt av podden om psykisk ohälsa 4Health, Mia Lundin, Mindly och annan pseudovetenskap får kritik i podden – Bluff? Kvacksalveri? Träning mot psykisk ohälsa som ångest, stress, depression och adhd – intervju med läkaren Anders Hansen John Cade litiumLitiumets historia ‒ Psykiatri-miraklet mot bipolär sjukdom och mani som upptäcktes i Sverige

Psykiatrins budget i Sverige – så mycket pengar får psykiatrin av sjukvårdsbudgeten i de olika landstingen

Postat av

Psykiatrins budget i Sverige – så mycket pengar får psykiatrin av sjukvårdsbudgeten i de olika landstingen

Här är en genomgång av psykiatrins budget i Sverige totalt och landsting för landsting, samt en jämförelse landstingen emellan. Siffrorna kommer från SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) senaste statistik som jag hämtat från deras hemsida.

Det skrivs alldeles för lite om psykiatribudgeten i Sverige. Psykiatrin får nämligen alldeles för lite pengar i förhållande till annan vård. Numera står psykiatriska sjukskrivningsdiagnoser enligt Försäkringskassan för 46 procent av alla sjukskrivningar i Sverige. Den siffran har ökat dramatiskt de senaste decennierna och tros fortsätta öka framöver.

Enligt Socialstyrelsen fyrdubblades till exempel antalet kvinnor som blivit sjukskrivna på grund av en psykiatrisk diagnos mellan 1992 och 2001, bland män fördubblades de. Den främsta förklaringen tros vara arbetsrelaterad stress av olika slag, skriver man i rapporten ”Utmattningssyndrom: Stressrelaterad psykisk ohälsa” från 2001:

”Kliniska studier av patienter som är långtidssjukskrivna
för psykisk ohälsa talar för att tillståndet mycket ofta är relaterat
till arbetet.”

Men hur mycket lägger då landstingen i Sverige på psykiatrin för att försöka motverka den här dramatiska utvecklingen? Inte så himla mycket, tyvärr.

Psykiatribudgeten i Sverige

Tabellen nedan listar Sveriges landstings nettokostnader för hälso- och sjukvård under 2016. Jag har lagt till en kolumn längst till höger för hur stor andel landstingets budget för specialistpsykiatri står för i förhållande till den totala hälso- och sjukvårdsbudgeten exklusive tandvård.

Landstingen är sorterade efter hur stor andel av den totala budgeten de lägger på psykiatrin, i fallande ordning från Stockholm som lägger mest, till Östergötland som lägger minst. På raden längst ned ser ni också alla landstingen summerade, det vill säga de totala kostnaderna för hela landet.

Där ser man bland annat att ett genomsnittligt landsting i Sverige lägger 8,8 procent av sin sjukvårdsbudget på psykiatrin varje år. Det är alltså så mycket av den totala hälso- och sjukvårdsbudgeten i Sverige som läggs på specialistpsykiatri, trots att 46 procent av sjukskrivningarna idag beror på psykisk sjukdom.

Huvudman Primär-
vård 1		 Spec. som. vård1 Spec. psyk. vård1 Hälso- och sjukv. Andel spec. psyk. vård
Stockholm 10 057 31 384 6 286 57 916 10,9%
V-botten 1 101 3 803 649 6 813 9,5%
Kronoberg 795 2 748 438 4 771 9,2%
Blekinge 643 2 531 383 4 225 9,1%
Sörmland 1 078 4 317 641 7 152 9%
Örebro 1 254 4 102 652 7 390 8,8%
Uppsala 1 341 4 386 733 8 320 8,8%
Värmland 1 139 3 897 604 6 983 8,7%
V-manland 1 101 3 895 591 6 900 8,6%
Jämtland 616 1 902 292 3 444 8,5%
Jönköping 1 414 4 851 710 8 455 8,4%
V.Norrland 929 3 923 526 6 487 8,1%
Gotland 213 933 131 1 619 8,1%
Skåne 5 083 18 288 2 540 31 476 8,1%
Kalmar 1 098 3 485 491 6 121 8,0%
V Götaland 7 851 19 762 3 072 38 320 8,0%
Dalarna 1 174 4 012 558 7 100 7,9%
Gävleborg 1 433 4 210 575 7 449 7,7%
Halland 1 350 4 371 585 7 684 7,6%
Norrbotten 1 255 3 812 522 6 948 7,5%
Ö-götland 1 756 6 325 810 10 825 7,5%
Hela landet 42 681 136 937 21 789 246 398 8,8%

Totalt får specialistpsykiatrin knappt 22 miljarder kronor om året, eller knappt nio procent av sjukvårdsbudgeten. Då är dock inte första linjens psykiatri inräknat, som är en del av primärvården. Men av tradition satsar primärvården väldigt lite pengar på psykiatrisk behandling.

En undersökning som Psykologförbundet gjorde 2015 visade till exempel att så mycket som var tredje vårdcentral i Sverige varken har psykolog anställd eller har något vårdavtal med privatpraktiserande psykolog.

Landstingen som satsar mest/minst på psykiatri

Om man jämför landstingen med varandra, så ser man att Stockholms läns och Västerbotten toppar listan. Både Stockholm och Västerbotten har också högt Mind-index, som är ett mått på hur bra psykisk hälsa invånarna i de olika landstingen har. Det är föreningen Mind som varje år räknar fram indexet, som baseras på självmordstal och självskattad hälsa i respektive landsting.

Mind-index 2016

Å andra sidan ligger ju Halland och Jönköping bra till i Mind-index, trots att båda ligger under rikssnittet vad gäller psykiatribudgetar. Hur kan det komma sig?

Hur mycket pengar psykiatrin får är så klart bara en parameter bland många som påverkar hur folk mår psykiskt (sannolikt spelar saker som socioekonomisk status in mycket mer än hur mycket pengar psykiatrin får). Det kan också vara så att ett landsting generellt satsar mer på sjukvård, och att en lägre andel i själva verket är mer pengar per psykiatripatient. Det kan också bero på att psykiatrin är mer effektiv än på andra ställen och därför inte kräver så mycket resurser.

Å andra sidan borde kanske landsting där folk uppenbarligen mår dåligt lägga betydligt mer än andra landsting? Gävleborg, Västmanland och Gotland till exempel, där självmordstalen är långt över rikssnittet, där borde man väl verkligen satsa på psykiatrin om något? Istället lägger alla tre mindre än genomsnittet på sin psykiatri.

”Självmordstalen i Gävleborg, Västmanland och Gotland är långt över rikssnittet. Trots det lägger alla tre mindre pengar än genomsnittet på psykiatrin.”

Halland, Norrbotten och Östergötland satsar minst pengar på psykiatrin

Sammanfattningsvis går 22 miljarder kronor – eller knappt nio procent av sjukvårdsbudgeten – till psykiatrin i Sverige varje år. Siffran innefattar specialistpsykiatrin, men inte första linjens psykiatri som är en del av primärvården. Primärvården satsar dock i sin tur väldigt lite pengar på psykiatrisk behandling, till exempel saknar var tredje vårdcentral i Sverige psykolog helt och hållet.

Trots att psykisk sjukdom står för nästan hälften av sjukskrivningarna i Sverige, lägger ett genomsnittligt landsting knappt nio procent av sina sjukvårdspengar på psykiatrin. Minst pengar satsar landstingen i Halland, Norrbotten och Östergötland.

Källor:

Försäkringskassan: ”Sjukfrånvarons utveckling 2017” (2017)

Mind: ”Mind-index 2016” (2016)

Psykologförbundet: ”En tredjedel av Sveriges vårdcentraler saknar psykolog” (2015)

Socialstyrelsen: ”Utmattningssyndrom: Stressrelaterad psykisk ohälsa” (2001)


Kanske gillar du:

No related posts.

Positiva exempel från psykiatrin: solskenshistorier från BUP, beroendevården och andra delar av psykvården i Sverige

Postat av

Positiva exempel psykiatrin i SverigeDet finns en hel del positiva exempel från psykiatrin, solskenshistorier från bland annat Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), företagshälsovården och beroendevården. I podden har jag och läkaren och forskaren Pär Höglund under de senaste två avsnitten ägnat all tid åt att försöka lyfta fram både enskilda historier från psykiatrin och även positiva trender, smarta metoder och framgångsrika avdelningar.

Del 1: positiva exempel från psykiatrin

I den första delen, som släpptes i förra veckan, pratade vi till exempel om företagshälsovården (Previa i Hötorgsskraporna här i Stockholm) som var ett fantastiskt stöd när lyssnaren Cecilia råkade ut för en hemsk omorganisering som gjorde att hon mådde väldigt dåligt. Cecilia berättar själv hur psykologen och läkaren bemötte henne och gjorde att hon kunde komma ut helskinnad på andra sidan och fortsätta sitt liv utan men.

Vi berättar även om Linus Zackrisson, som är en av landets ledande HR-konsulter, och hur han fick hjälp att komma till rätta med sin personlighetsstörning, genom en så kallad egenremiss. Pär berättar vad en egenremiss är och hur de tas emot i vården, väldigt intressant att höra från någon inom vården hur man hanterar detta fenomen, som jag aldrig tidigare hade hört talats om.

Dessutom pratar vi i denna den första delen av specialen om den starkt negativa trenden när det gäller självmord i Sverige (negativ som att självmordstalen minskar, vilket ju så klart är positivt). Faktum är att självmordstalen nästan har halverats sedan 70-talet i Sverige, vilket är en ganska dramatisk förbättring av en fortfarande väldigt sorglig statistik. Inför avsnittet går jag igenom statistik ända från 1911 och pratar med en expert på Socialstyrelsen för att försöka tolka de mycket komplicerade sambanden som gäller självmord.

Lyssna på del 1 här nedanför, på iTunes, i Acast-appen eller där du annars hittar dina poddar:

Del 2: fler positiva exempel från psykiatrin

I del två som släpptes idag tar jag och Pär upp ännu fler positiva exempel från psykiatrin. Bland annat lyfter vi fram det otroliga projekt som Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Malmö har arbetat med under ett drygt år. Målet med projektet, som genomförts med stöd av Sveriges kommuner och landsting (SKL), var att minska tvångsåtgärderna med sjuttio procent. Redan har man dock lyckats minska dem med hela nittio procent! Jag ringer upp enhetschefen Fisnik Zuta som berättar mer om hur man gått tillväga för att åstadkomma de här otroliga resultaten.

Förutom BUP i Malmö ger Pär oss ett individuellt exempel från barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm, där han själv jobbar. En patient som var rejält på glid men som nu har fått styrsel på livet och mår betydligt bättre.

Dessutom berättar jag själv om en väldigt positiv upplevelse jag hade av ungdomsmottagningen på Norrtullsgatan här i Stockholm, där kuratorn Lisa hjälpte mig i början av min sjukdomsperiod, 2007. I podden ringer jag upp Lisa och pratar med henne om hennes arbete som kurator och hur hon jobbar för att hjälpa hennes unga patienter att må bättre i sin väg in i vuxenlivet.

Lyssna på del 2 här nedanför, på iTunes, i Acast-appen eller där du annars hittar dina poddar:

Som ni ser finns det en hel del positivt i psykiatrin att lyfta upp. Det var kul att göra just det, inte minst eftersom vi överlag är väldigt negativa och kritiskt inställda till psykiatrin i podden. Min senaste bok ”Kalla mig galen: berättelser från Psyksverige” är ju till exempel en slags uppgörelse med denna del av sjukvården i Sverige, som många gånger fungerar oerhört dåligt.


Kanske gillar du:

No related posts.

Positivt med ADHD: finns det något positivt med ADHD? Läkaren Anders Hansen svarar!

Postat av

Positivt med ADHD enligt läkaren Anders Hansen

Ja, det finns mycket som är positivt med ADHD, enligt läkaren Anders Hansen som berättar mer om det i podden som släpptes idag. Han har skrivit boken ”Fördel ADHD: var på skalan ligger du?” där han går igenom ADHD och vad diagnosen för med sig i positiva och negativa termer (men med mycket fokus på det positiva så klart).

Jag har läst och recenserat boken, och tycker att den är fantastisk. Därför ville jag också intervjua Anders i podden och fråga honom om det positiva med ADHD och hur man gör för att dra nytta av det. Den första delen av den här intervjun finns ute nu, lyssnar på iTunes/Acast eller direkt i spelaren här nedanför. Uppdatering 24 april 2018: har lagt upp de två sista avsnitten av intervjun nu också!

Del 1:

Del 2:

Del 3:

ADHD-fördelar: positivt med ADHD enligt Anders Hansen

I intervjun berättar Anders bland annat om hur man kan se ett genetiskt överlapp mellan ADHD och kreativitet, vilket är väldigt intressant. Människor med ADHD gör överlag betydligt bättre ifrån sig i vetenskapliga kreativitetstester, som bland annat går ut på att brainstorma fram många och bra idéer under begränsad tid. Man har också en förmåga att tänka i nya banor och komma på helt nya idéer, att tänka utanför boxen för att använda en klyscha.

Men ADHD kan också vara en fördel till exempel som entreprenör. Inte bara för att man ofta är mer kreativ, utan också för att många med ADHD är rastlösa och ifrågasättande: man sätter sig upp mot auktoriteter och nöjer sig inte med att saker alltid varit på ett visst sätt. Alla med ADHD är så klart inte på det här sättet, men tillräckligt många för att man ska kunna se mönster även i vetenskapliga studier.

Det har också visat sig att människor med och utan ADHD fungerar särskilt bra ihop i kreativitetstester. En rastlös idéspruta kanske inte alltid är tillräckligt strukturerad för att orka välja ut de bästa idéerna och fullfölja dem, medan en mer kameral person kan bidra med struktur och uthållighet. Därför är ett av Anders tips att den som har ADHD ska söka sig till människor som kompletterar ens kreativitet, och vice versa.

I intervjun pratar vi även om ADHD i stort och gör bland annat en historisk tillbakablick där Anders förklarar varför ADHD har haft så många olika benämningar under de senaste hundra åren. Allt från dålig moralkontroll och MBD (minimal brain damage) till DAMP och ADHD, som förutom att de varit felaktiga ur ett vetenskapligt perspektiv (det handlar inte om en hjärnskada) har de haft moraliska undertoner som varit skadliga, menar Anders.

Just nu kan du förresten tävla om ett signerat ex av Anders Hansens bok ”Fördel ADHD: var på skalan ligger du?”, genom att retweeta tweeten här nedanför. Alla som gör det är med och tävlar om mitt ex av boken som Anders signerade efter intervjun.

Bildbevis, det signerade exet av ”Fördel ADHD”:

Signerat ex av Fördel ADHD av Anders Hansen

Finns det något positivt med ADHD?

Jag hoppas verkligen att ni gillar poddspecialen om ADHD-fördelar som alltså består av tre delar. I del två, som släpps om ett par dagar, pratar vi mer om det positiva med ADHD och framför allt kring kreativitet och entreprenörskap. I del tre, som dröjer ytterligare ett par dagar, pratar vi om hur motion och träning kan underlätta för människor med ADHD att få utväxling på sina positiva sidor. Dessutom ställer jag alla era lyssnarfrågor som ni skickat in via Twitter, bland annat om varför Försvarsmakten nekar människor med ADHD och varför Anders tycker det är jättekorkat. Trevlig lyssning!


Kanske gillar du:

Podcast om ADHD och ADD – frågor och svar Podcast om Aspergers syndrom och ADHD med Anja Wikström Träning och psykisk ohälsa – psykiatrikern om fysisk aktivitet och psykisk hälsa Intervju med Pia Dellson: psykiatrikern som blev utbränd och skrev boken Väggen

6 bra fonder om du vill stödja kampen mot psykisk ohälsa

Postat av
Mind är en av många fonder och stiftelser som hjälper psykiskt sjuka.

Mind är en av många fonder och stiftelser som hjälper psykiskt sjuka.

Det finns en hel del fonder och stiftelser som arbetar för människor med psykisk ohälsa i alla dess former. Alla de här fonderna och stiftelserna nedanför har hjälpt mig (och dig) på ett eller annat sätt. Nu är det dags att du hjälper dem.

Jag vet att det finns många därute som vill hjälpa till i kampen mot psykisk ohälsa. Många känner sig handfallna och vet inte hur de ska hjälpa till. Man har kanske inte heller tid att engagera sig fullt ut heller, vilket jag verkligen respekterar.

Tur då att det finns andra som gör det åt dig. Här nedan har jag listat sex organisationer som på olika sätt bidrar till att göra livet lättare för de som har depression, ångest, bipolär sjukdom, schizofreni, Alzheimers och annat som har med knoppen att göra.

Alla kan inte gör allt, men alla kan göra någonting. Se nu till att ni stödjer någon (eller alla!) de här organisationerna som gör ett sådant hästjobb:

Mind

Mind grundades redan 1931. De arbetar med att sprida kunskap och information, samtidigt som de driver stödverksamheter (de har telefonlinjer och onlinechat till exempel) för personer som mår psykiskt dåligt. Mind är en ideell förening med c:a 2000 medlemmar. I deras stödverksamheter arbetar närmare 100 volontärer som svarare.

Jag har själv suttit i Minds styrelse (utan betalt) och rekommenderar dem så klart väldigt gärna. Utomordentligt bra organisation som är väldigt professionella. De har även rekommenderat min bok om depression och panikångest på sin Facebook-sida.

Det är jättelätt att engagera sig i Mind. Du kan bli medlem (240 kr om året just nu), volontär, eller skänka pengar. Allt du behöver veta finns här.

Psykiatrifonden

Psykiatrifonden logo

Psykiatrifonden är en mycket bra fond där i princip varenda jäkla krona som sätts in går till forskning och lobbyarbete. Man har 90-konto vilket är det bästa kvalitetsmärke man kan få i Sverige, kraven för att få det är otroligt höga i termer av hur stor andel av pengarna som måste gå direkt till fondens ändamål. Jag har själv intervjuat deras ordförande Martin Schalling i min förra podcast Psykpodden. Lyssna på intervjun om ni vill så inser ni att han och fonden är ett riktigt bra alternativ.

Psykiatrifonden har funnits i 25 år och de delar varje år ut flera stipendier till unga lovande forskare inom psykiatri, vilket är otroligt viktigt. Numera anordnar de också Mental Health Evening, som är en gala där man uppmärksammar psykisk ohälsa lite extra. Årets gala går den 10 oktober, som också är Mental Health Day. Här är en video från förra årets gala:

 

Jag är en av Psykiatrifondens ambassadörer och har blivit nominerad till deras utmärkelse Psykiatrifondens Fördomspris både i år och förra året.

Det finns gott om sätt att hjälpa Psykiatrifonden i deras arbete, och det är dessutom busenkelt. Gå in här för att läsa mer!

 

Hjärnfonden

Hjärnfonden är en fond som samlar in pengar som går till forskning om hjärnan: sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar. Det handlar om depression, ångest, adhd, Alzheimers, autism, bipolär sjukdom, schizofreni och CP-skador till exempel.

I Hjärnfondens styrelse sitter många smarta personer som verkar göra ett bra jobb, bland annat Pocket Shops grundare och förre vd Mattias Engdahl som faktiskt har läst min bok om depression och panikångest. Han är toppen.

De har 90-konto vilket innebär att de är kontrollerade av Svensk Insamlingskontroll. De redovisar på sin hemsida hur mycket av pengarna som går till forskning, administration och insamlingsarbete. För förra året såg det ut så här:

Hjärnfonden utgifter 2012

Att skänka pengar till Hjärnfonden är jättelätt. Du kan skänka pengar på alla möjliga sätt: via internetbanken, kreditkort, SMS, som månadsgivare, via högtidsgåvor och så vidare. Läs mer här: http://www.hjarnfonden.se/ge-en-gava/privat

Sankt Lukas

När jag blev sjuk var Sankt Lukas faktiskt ett av de ställen jag sökte hjälp på, jag skriver även om dem i frågan ”Var kan man söka hjälp?” i min bok. De erbjuder subventionerad psykoterapi till dem som inte tjänar så mycket. Jag var student och hade svårt att få terapi genom vårdcentralen och psykiatrin eftersom det är (var?) dålig tillgång på terapi inom landstinget i Stockholm.

Det blev aldrig att jag gick till Sankt Lukas, jag tror att jag trots allt fick hjälp någon annanstans eller att jag struntade i det just då, men jag vet att många söker till Sankt Lukas får hjälp. I grund och botten tycker jag så klart att alla borde få hjälp av den offentliga sjukvården även för psykiska problem, men så ser det inte ut idag och då tycker jag att Sankt Lukas är en toppenorganisation om man vill ge ett konkret stöd till dem som behöver hjälp.

Så här skriver de om sin insamlingsfond:

”Insamlade medel används till att subventionera samtalsavgifter för personer som behöver psykoterapeutisk hjälp vid mottagningen, men inte har råd med hela avgiften. Din gåva är av stor betydelse i svåra livssituationer och skickas till S:t Lukas Insamlingsfond, bankgiro 5299-3953. Märk inbetalningen GÅVA.”

FOUNTAIN HOUSE

Fountain House är en internationell organisation som föddes i New York på 40-talet. Deras verksamhet innebär att psykiskt sjuka människor får en meningsfull vardag. De har aktiviteter där alla som vill får vara med och bidra, bland annat genom deras prisbelönta radioshow Radio Totalnormal där jag har varit med och blivit intervjuad. Det var otroligt inspirerande att se deras verksamhet, de GÖR verkligen skillnad, varje dag, året runt.

För att stödja Fountain House kan du till exempel bli medlem, läs mer här: http://www.fountainhouse.se/hur-blir-man-medlem/

Föreningen Balans

Jag är medlem i Föreningen Balans, jag tror att det kostar hundra spänn om året eller något sådant. De gör en massa bra saker, bland annat sysslar de med opinionsbildning och sprider kunskap. Det är en organisation med eldsjälar som försöker göra livet enklare för alla oss som har eller har haft problem med depression eller bipolär sjukdom.

Här hittar du deras medlemsansökan.

 

Som vanligt vill jag påminna om att jag inte har fått betalt av någon av de här organisationerna för att det här inlägget, eller något annat inlägg här i bloggen. Bara så att ni vet. Däremot älskar jag dem, så skänk pengar nu!


Kanske gillar du:

Priser på psykologPriser på psykolog och psykiater varierar kraftigt mellan landstingen i Sverige 6 goda nyheter för psykiskt sjuka6 goda nyheter för psykiskt sjuka Pratade om depression och panikångest i NyhetsmorgonPratade om depression och panikångest i Nyhetsmorgon Kändisar som har gått i terapi14 kändisar som har gått i terapi hos psykolog – lista

Bemötande inom psykiatrin har fått ett facit – Recension av Ullakarin Nybergs ”Suicidprevention i praktiken”

Postat av

Bemötande inom psykiatrin har fått ett facit – Recension av Ullakarin Nybergs ”Suicidprevention i praktiken”

Den senaste tiden har vi pratat mycket om bemötande inom psykiatrin i min podcast Sinnessjukt. Inte minst i avsnitten om psykakuten (lyssna på del 1 och del 2 här), där många lyssnare har berättat om exempel på väldigt dåligt bemötande inom psykiatrin på olika ställen i Sverige.

Därför var det skönt att läsa en uppmuntrande bok om bemötande, nämligen ”Suicidprevention i praktiken” som är skriven av psykiatrikern och forskaren Ullakarin Nyberg. Jag ska intervjua Ullakarin i nästa för Sinnessjukts räkning, därför läste jag den här nya boken som kom ut på Natur & Kultur Akademisk nyligen, och jag är väldigt imponerad både av boken och av Ullakarins otroliga arbete inom psykiatrin.

Jag har även gästat Ullakarins podcast ”Inferno” förresten, och pratat om mina egna böcker om psykisk ohälsa (bilden nedan är tagen från fotograferingen efter det avsnittet).

Suicidprevention i praktiken av Ullakarin Nyberg

Bygger på verklighetsbaserade fall

Förutom att hon har en trettioårig karriär som psykiatriker och forskare inom suicidområdet, så är hon en fantastisk skribent. Sådana är man ju inte direkt bortskämd med när man som jag mest läser böcker om psykiatri, men det finns några undantag. Förutom Ullakarin kan man nämna Alexander Perski och Pia Dellson till exempel.

Hursomhelst,”Suicidprevention i praktiken” är uppbyggd kring olika patientgrupper och riskgrupper – depression hos äldre, depression hos yngre, kroppslig sjukdom och depression, och så vidare – där varje kapitel har ett verklighetsbaserat case. Fallen beskrivs ur patientens perspektiv, men även vårdpersonalen och de anhöriga får förklara hur de har uppfattat situationen.

Mellan deras vittnesmål förklarar Ullakarin vad man bör lägga särskilt märke till i deras berättelser, och kompletterar dem med sin egen kliniska erfarenhet och fakta kring de olika ämnena. Det låter ganska straight-forward och kanske inte så omskakande, men det är faktiskt precis vad det är. Ullakarin är en god berättare som förstår värdet av dramaturgi för att väcka engagemang, vilket hon också lyckas med. Själv läste jag boken under korta bussresor till och från kontoret, och flera gånger fick jag stänga igen boken med gråten i halsen. Jag tänker ibland att jag är härdad och hårdhudad numera, men Ullakarin vet exakt vart hon ska trycka för att nå rakt in i hjärtat.

Till exempel i första kapitlet som handlar om den deprimerade 72-åringen Torsten, där hans åttaåriga barnbarn Tina beskriver sin morfar:

”Min morfar är världens snällaste. När jag var liten brukade han leka häst med mig och han blev aldrig trött som mina mammor blir. De säger att jag får leka själv för att jag blivit så tung. Så säger aldrig morfar. Men det beror nog på att han är så stark. Eller, nu är han inte det. Jo, han kanske fortfarande är stark, men han är så trött. Ibland blir han ledsen och då gråter han fast jag sitter där. ’Din morfar är ingenting att ha’, säger han. Men det tycker inte jag! Han är min bästa morfar och jag försöker trösta honom. Ibland klappar jag honom på kinden och så har jag ritat en teckning som han har på väggen bredvid ett kort av mormor. Den föreställer honom och mig när vi leker häst. Jag har ritat ett stort hjärta runt omkring oss. Hjärtat betyder att jag tycker mest om morfar efter mamma och mammi och Nils. Eller kanske före Nils, jag vet inte. Nils är så jobbig ibland. Morfar är aldrig jobbig. Jag längtar efter att han ska orka leka igen.”

Ett enkelt men effektivt grepp som direkt sätter tonen för resten av boken.

Ett facit för bemötande inom psykiatrin

Det jag tar med mig mest från boken är dock inte de personliga berättelserna, utan Ullakarins otroliga känsla för vad som är bra bemötande. Aldrig tidigare har jag läst någon som har så fantastiska tankar och tips om hur man bäst bemöter psykiskt sjuka patienter (och i första hand deprimerade människor eftersom boken handlar om självmord).

Ullakarin understryker bland annat vikten av att lyssna på den sjuke, ställa öppna frågor och att ha stor respekt för dennes upplevelse. Hon uppmuntrar vårdpersonal att våga prata om suicidförsök utan att släta över eller bagatellisera, men också att förstärka patientens friska sidor och att banka in att man faktiskt har väldigt god prognos även om det känns hopplöst. För en deprimerad människa – som ser livet ur ett pessimistiskt filter är det kanske det allra viktigaste.

”Boken känns som ett facit för bemötande inom psykiatrin”

Den här boken känns som ett facit för bemötande inom psykiatrin, en handbok som alla blivande psykiatriker borde läsa innan de sätter sin fot på en psykiatrisk avdelning. Jag själv har varit både deprimerad och psykpatient och dessutom intervjuat väldigt många andra patienter, och tror faktiskt att de flesta som någon gång fått psykiatrisk vård skulle hålla med mig. Å andra sidan är majoriteten av dem vana vid en ganska dålig vård – förväntningarna är så låga att det mesta får ses som ett fall framåt.

Rekommenderas till nästan alla

Förutom äldre, yngre och kroppsligt sjuka, består boken av kapitel om smärta och depression, bipolär sjukdom och självmordsrisk, grundpersonlighet och depression och psykiska funktionshinder utan psykiatrisk diagnos. Det mörkaste kapitlet av alla är sist ut – depression och suicidrisk hos asylsökande, som handlar om 19-årige Josef som blir nekad asyl och tar livet av sig. Hjärtskärande och bottenlöst sorgligt – även om små glimtar av hopp finns även här.

Boken i stort är (tack och lov) fylld av hopp och goda exempel på handlingskraftiga, empatiska och kunniga människor. Men alltså också av den här typen av avgrundsdjup förtvivlan och bedrövelse. Därför rekommenderar jag den kanske inte till de känsligaste depressionspatienterna, som förmodligen behöver något mer okomplicerat och hoppingivande (till exempel ”Ut ur mörkret” av Miki Agerberg). Men för alla andra, och särskilt alla som arbetar med psykiskt sjuka människor inom vården eller någon annanstans, rekommenderar jag definitivt den här fantastiska boken.

Betyg: 5 av 5

Finns att köpa här

Förlag: Natur & Kultur Akademisk
Antal sidor: 215
Utgivningsdatum: 2018-01-13
Upplaga: 1
Medarbetare: Waldersten, Petra (form)
Vikt: 337 g
Dimensioner: 211 x 139 x 14 mm
ISBN: 9789127141728


Kanske gillar du:

Bästa boken om utbrändhet och utmattning – Väggen av Pia Dellson (recension)Bästa boken om utbrändhet och utmattning – Väggen av Pia Dellson (recension) Bok om självmord: När någon tar sitt liv – tragedierna vi kan förhindra (recension) Podcast om självmord och självmordsprevention med Suicide Zeros Alfred Skogberg Kalla mig galen recension betyg omdöme om bokenKalla mig galen: recensioner, omdömen och betyg om boken ”Kalla mig galen – berättelser från Psyksverige”

Podcast om psykakuten: fakta om psykakuten och varför den fungerar så dåligt

Postat av

I de senaste två avsnitten av Sinnessjukt har vi pratat om psykakuten. En podcast om psykakuten kändes angelägen eftersom det är ett ämne man inte pratar så mycket om. Det visade sig tyvärr att psykakuterna i Sverige lämnar en hel del i övrigt att önska.

Psykakuten: kontrollen och insynen är obefintlig

I den första delen av den här psykakuten-specialen pratade jag och läkaren och forskaren Pär Höglund (som själv arbetar på länsakuten i Stockholm då och då) bland annat om den helt obefintliga insynen i psykakuternas verksamhet. Inför avsnittet hade Pär faktiskt frågat sjukhusledningen om han fick visa mig lokalerna på länsakuten. Att vi frågade var mer en formalitet trodde vi, eftersom vi var övertygade om att han skulle få visa akuten för mig. Vi fick dock avslag, vilket var oerhört märkligt och som vi pratar mer om i podden.

Där pratar vi också om den i stort sett obefintliga kontrollen av psykakuter i Sverige. IVO, som är sjukvårdens tillsynsmyndighet, gjorde enligt uppgifter till podden inför inspelningen endast två (2) besök på psykakuter under hela förra året. Det kan jämföras med det norska systemet där samtliga psykakuter får besök av IVO:s motsvarighet varje månad! Lyssna på del 1 här:

Tips: psykakuten och hur man bör förbereda sig

Idag släpptes även del två av den här specialen. I det avsnittet pratar vi bland annat om hur man som patient kan förbereda sig för ett besök på psykakuten. Pär Höglund ger lite bakom kulisserna-tips som kan vara väldigt nyttiga att känna till när man mår så pass dåligt att man behöver akut psykiatrisk vård.

Vi pratar även om det väldigt viktiga, men svåra, momentet som är så centralt på just psykakuten: suicidriskbedömningen. Hur går man tillväga för att försöka avgöra om en patient är självmordsbenägen eller inte? Pär berättar om problemet med att det inte finns något tillräckligt tillförlitligt bedömningsverktyg, utan att mycket kokar ner till läkarens egen skicklighet och kliniska erfarenhet.

Jag frågade också Pär om ett fenomen jag har hört om från flera tjejer som sökt till psykakuten, nämligen att de uppfattar att läkarna inte tar dem på lika stort allvar om man är välvårdad och fräsch när man kommer in. Lyssna på del 2 här:

Hoppas verkligen att ni gillar den här podden om psykakuten och det arbete vi lägger ner för att kunna göra detta. Sätt gärna ett betyg på iTunes om du gillar podden, det betyder väldigt mycket för oss. Trevlig lyssning!


Kanske gillar du:

Statistik om psykisk ohälsa – Nytt avsnitt av podden om psykisk ohälsa Robotpsykologen Ellie från USA kommer att GOLVA dig! Podcast om psykodynamisk terapi med psykologen och forskaren Peter Lilliengren Sveriges bästa vårdcentral – Gustavsbergs vårdcentral satsar på psykologer och psykisk ohälsa