Podcast om politik och psykiatri – intervju med statsvetaren Jenny Madestam om psykisk ohälsa

Podcast om politik och psykiatri – intervju med statsvetaren Jenny Madestam om psykisk ohälsa

Jag spelade in en podcast om politik och psykiatri i veckan med statsvetaren, forskaren och den politiska kommentatorn Jenny Madestam. Sinnessjukt heter podden som ni vet och intervjun är uppdelad på två avsnitt.

Del 1: Politik och psykiatri – opinionen har vuxit

I denna den första delen av intervjun får vi veta hur Jenny har uppfattat opinionen kring psykisk ohälsa de senaste åren, hon berättar om sin tid som mentalskötare på en Gökboet-liknande psykiatriavdelning på 90-talet, om hennes egna erfarenheter av ätstörningar och hypokondri, och vilken skillnad hon ser mellan det tidigare Alliansstyret och den rödgröna regeringen under den senaste mandatperioden, när det gäller just psykiatrifrågorna.

Det är väldigt spännande att höra Jenny resonera kring hur politiker idag faktiskt förväntas prata om psykisk ohälsa och ha en plan för hur man ska förbättra dagens situation. Hon förklarar hur hon ser den här förändringen i sitt dagliga arbete med politik och politiker.

Lyssna på den första delen av intervjun med Jenny Madestam i spelarn här nedanför, eller på iTunes, i Acast-appen eller där du annars hittar dina poddar.

Del 2: Politik och psykiatri – kampen mellan stat och landsting och kommuner

I den andra och sista delen av intervjun kommer vi in mer på förhållandet mellan stat och landsting respektive kommuner i Sverige, jag frågar Jenny ifall fokuset på just barn och unga i psykiatridebatten är ett populistiskt grepp, vi pratar om den låga kunskapsnivån i psykiatrifrågor bland svenska topp-politiker, och framför allt: berättar hon vilka strategier som verkligen funkar när man vill påverka politiker.

Det visar sig bland annat att Jenny tror mycket på att ge politiker konkreta lösningar på problemen, som är okontroversiella och som man med någorlunda stor säkerthet vet kommer att bli lyckosamma. Man måste kunna visa med siffror och statistik att den föreslagna reformen har fungera på andra ställen, och förklara varför den kommer att fungera även i det aktuella landstinget eller kommunen.

Den andra delen finns att lyssna på i spelaren här nedanför, i Acast-appen, på iTunes eller där du normalt lyssnar på dina poddar.

Hoppas verkligen att ni uppskattar att vi pratar politik i podden så här inför valet. Det har ju börjat dyka upp en hel del politiska förslag gällande psykiatrin och just nu har frågan ett momentum som är viktigt att ta vara på. Lyssna även på min intervju om psykisk ohälsa och psykiatrin med finansminister Magdalena Andersson samt SSU:s ordförande Philip Botström, som släpptes i förra avsnittet av podden i förra veckan.

Och glöm förresten inte att kolla in mina bästsäljande böcker om psykiatrin i Sverige och om depression/ångest, ifall ni inte redan har gjort det. Ha det bra, ciao!

Psykiatrins budget i Sverige – så mycket pengar får psykiatrin av sjukvårdsbudgeten i de olika landstingen

Psykiatrins budget i Sverige – så mycket pengar får psykiatrin av sjukvårdsbudgeten i de olika landstingen

Här är en genomgång av psykiatrins budget i Sverige totalt och landsting för landsting, samt en jämförelse landstingen emellan. Siffrorna kommer från SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) senaste statistik som jag hämtat från deras hemsida.

Det skrivs alldeles för lite om psykiatribudgeten i Sverige. Psykiatrin får nämligen alldeles för lite pengar i förhållande till annan vård. Numera står psykiatriska sjukskrivningsdiagnoser enligt Försäkringskassan för 46 procent av alla sjukskrivningar i Sverige. Den siffran har ökat dramatiskt de senaste decennierna och tros fortsätta öka framöver.

Enligt Socialstyrelsen fyrdubblades till exempel antalet kvinnor som blivit sjukskrivna på grund av en psykiatrisk diagnos mellan 1992 och 2001, bland män fördubblades de. Den främsta förklaringen tros vara arbetsrelaterad stress av olika slag, skriver man i rapporten ”Utmattningssyndrom: Stressrelaterad psykisk ohälsa” från 2001:

”Kliniska studier av patienter som är långtidssjukskrivna
för psykisk ohälsa talar för att tillståndet mycket ofta är relaterat
till arbetet.”

Men hur mycket lägger då landstingen i Sverige på psykiatrin för att försöka motverka den här dramatiska utvecklingen? Inte så himla mycket, tyvärr.

Psykiatribudgeten i Sverige

Tabellen nedan listar Sveriges landstings nettokostnader för hälso- och sjukvård under 2016. Jag har lagt till en kolumn längst till höger för hur stor andel landstingets budget för specialistpsykiatri står för i förhållande till den totala hälso- och sjukvårdsbudgeten exklusive tandvård.

Landstingen är sorterade efter hur stor andel av den totala budgeten de lägger på psykiatrin, i fallande ordning från Stockholm som lägger mest, till Östergötland som lägger minst. På raden längst ned ser ni också alla landstingen summerade, det vill säga de totala kostnaderna för hela landet.

Där ser man bland annat att ett genomsnittligt landsting i Sverige lägger 8,8 procent av sin sjukvårdsbudget på psykiatrin varje år. Det är alltså så mycket av den totala hälso- och sjukvårdsbudgeten i Sverige som läggs på specialistpsykiatri, trots att 46 procent av sjukskrivningarna idag beror på psykisk sjukdom.

Huvudman Primär-
vård 1
Spec. som. vård1 Spec. psyk. vård1 Hälso- och sjukv. Andel spec. psyk. vård
Stockholm 10 057 31 384 6 286 57 916 10,9%
V-botten 1 101 3 803 649 6 813 9,5%
Kronoberg 795 2 748 438 4 771 9,2%
Blekinge 643 2 531 383 4 225 9,1%
Sörmland 1 078 4 317 641 7 152 9%
Örebro 1 254 4 102 652 7 390 8,8%
Uppsala 1 341 4 386 733 8 320 8,8%
Värmland 1 139 3 897 604 6 983 8,7%
V-manland 1 101 3 895 591 6 900 8,6%
Jämtland 616 1 902 292 3 444 8,5%
Jönköping 1 414 4 851 710 8 455 8,4%
V.Norrland 929 3 923 526 6 487 8,1%
Gotland 213 933 131 1 619 8,1%
Skåne 5 083 18 288 2 540 31 476 8,1%
Kalmar 1 098 3 485 491 6 121 8,0%
V Götaland 7 851 19 762 3 072 38 320 8,0%
Dalarna 1 174 4 012 558 7 100 7,9%
Gävleborg 1 433 4 210 575 7 449 7,7%
Halland 1 350 4 371 585 7 684 7,6%
Norrbotten 1 255 3 812 522 6 948 7,5%
Ö-götland 1 756 6 325 810 10 825 7,5%
Hela landet 42 681 136 937 21 789 246 398 8,8%

Totalt får specialistpsykiatrin knappt 22 miljarder kronor om året, eller knappt nio procent av sjukvårdsbudgeten. Då är dock inte första linjens psykiatri inräknat, som är en del av primärvården. Men av tradition satsar primärvården väldigt lite pengar på psykiatrisk behandling.

En undersökning som Psykologförbundet gjorde 2015 visade till exempel att så mycket som var tredje vårdcentral i Sverige varken har psykolog anställd eller har något vårdavtal med privatpraktiserande psykolog.

Landstingen som satsar mest/minst på psykiatri

Om man jämför landstingen med varandra, så ser man att Stockholms läns och Västerbotten toppar listan. Både Stockholm och Västerbotten har också högt Mind-index, som är ett mått på hur bra psykisk hälsa invånarna i de olika landstingen har. Det är föreningen Mind som varje år räknar fram indexet, som baseras på självmordstal och självskattad hälsa i respektive landsting.

Mind-index 2016

Å andra sidan ligger ju Halland och Jönköping bra till i Mind-index, trots att båda ligger under rikssnittet vad gäller psykiatribudgetar. Hur kan det komma sig?

Hur mycket pengar psykiatrin får är så klart bara en parameter bland många som påverkar hur folk mår psykiskt (sannolikt spelar saker som socioekonomisk status in mycket mer än hur mycket pengar psykiatrin får). Det kan också vara så att ett landsting generellt satsar mer på sjukvård, och att en lägre andel i själva verket är mer pengar per psykiatripatient. Det kan också bero på att psykiatrin är mer effektiv än på andra ställen och därför inte kräver så mycket resurser.

Å andra sidan borde kanske landsting där folk uppenbarligen mår dåligt lägga betydligt mer än andra landsting? Gävleborg, Västmanland och Gotland till exempel, där självmordstalen är långt över rikssnittet, där borde man väl verkligen satsa på psykiatrin om något? Istället lägger alla tre mindre än genomsnittet på sin psykiatri.

”Självmordstalen i Gävleborg, Västmanland och Gotland är långt över rikssnittet. Trots det lägger alla tre mindre pengar än genomsnittet på psykiatrin.”

Halland, Norrbotten och Östergötland satsar minst pengar på psykiatrin

Sammanfattningsvis går 22 miljarder kronor – eller knappt nio procent av sjukvårdsbudgeten – till psykiatrin i Sverige varje år. Siffran innefattar specialistpsykiatrin, men inte första linjens psykiatri som är en del av primärvården. Primärvården satsar dock i sin tur väldigt lite pengar på psykiatrisk behandling, till exempel saknar var tredje vårdcentral i Sverige psykolog helt och hållet.

Trots att psykisk sjukdom står för nästan hälften av sjukskrivningarna i Sverige, lägger ett genomsnittligt landsting knappt nio procent av sina sjukvårdspengar på psykiatrin. Minst pengar satsar landstingen i Halland, Norrbotten och Östergötland.

Källor:

Försäkringskassan: ”Sjukfrånvarons utveckling 2017” (2017)

Mind: ”Mind-index 2016” (2016)

Psykologförbundet: ”En tredjedel av Sveriges vårdcentraler saknar psykolog” (2015)

Socialstyrelsen: ”Utmattningssyndrom: Stressrelaterad psykisk ohälsa” (2001)