6 bra fonder om du vill stödja kampen mot psykisk ohälsa

Mind är en av många fonder och stiftelser som hjälper psykiskt sjuka.

Mind är en av många fonder och stiftelser som hjälper psykiskt sjuka.

Det finns en hel del fonder och stiftelser som arbetar för människor med psykisk ohälsa i alla dess former. Alla de här fonderna och stiftelserna nedanför har hjälpt mig (och dig) på ett eller annat sätt. Nu är det dags att du hjälper dem.

Jag vet att det finns många därute som vill hjälpa till i kampen mot psykisk ohälsa. Många känner sig handfallna och vet inte hur de ska hjälpa till. Man har kanske inte heller tid att engagera sig fullt ut heller, vilket jag verkligen respekterar.

Tur då att det finns andra som gör det åt dig. Här nedan har jag listat sex organisationer som på olika sätt bidrar till att göra livet lättare för de som har depression, ångest, bipolär sjukdom, schizofreni, Alzheimers och annat som har med knoppen att göra.

Alla kan inte gör allt, men alla kan göra någonting. Se nu till att ni stödjer någon (eller alla!) de här organisationerna som gör ett sådant hästjobb:

Mind

Mind grundades redan 1931. De arbetar med att sprida kunskap och information, samtidigt som de driver stödverksamheter (de har telefonlinjer och onlinechat till exempel) för personer som mår psykiskt dåligt. Mind är en ideell förening med c:a 2000 medlemmar. I deras stödverksamheter arbetar närmare 100 volontärer som svarare.

Jag har själv suttit i Minds styrelse (utan betalt) och rekommenderar dem så klart väldigt gärna. Utomordentligt bra organisation som är väldigt professionella. De har även rekommenderat min bok om depression och panikångest på sin Facebook-sida.

Det är jättelätt att engagera sig i Mind. Du kan bli medlem (240 kr om året just nu), volontär, eller skänka pengar. Allt du behöver veta finns här.

Psykiatrifonden

Psykiatrifonden logo

Psykiatrifonden är en mycket bra fond där i princip varenda jäkla krona som sätts in går till forskning och lobbyarbete. Man har 90-konto vilket är det bästa kvalitetsmärke man kan få i Sverige, kraven för att få det är otroligt höga i termer av hur stor andel av pengarna som måste gå direkt till fondens ändamål. Jag har själv intervjuat deras ordförande Martin Schalling i min förra podcast Psykpodden. Lyssna på intervjun om ni vill så inser ni att han och fonden är ett riktigt bra alternativ.

Psykiatrifonden har funnits i 25 år och de delar varje år ut flera stipendier till unga lovande forskare inom psykiatri, vilket är otroligt viktigt. Numera anordnar de också Mental Health Evening, som är en gala där man uppmärksammar psykisk ohälsa lite extra. Årets gala går den 10 oktober, som också är Mental Health Day. Här är en video från förra årets gala:

 

Jag är en av Psykiatrifondens ambassadörer och har blivit nominerad till deras utmärkelse Psykiatrifondens Fördomspris både i år och förra året.

Det finns gott om sätt att hjälpa Psykiatrifonden i deras arbete, och det är dessutom busenkelt. Gå in här för att läsa mer!

 

Hjärnfonden

Hjärnfonden är en fond som samlar in pengar som går till forskning om hjärnan: sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar. Det handlar om depression, ångest, adhd, Alzheimers, autism, bipolär sjukdom, schizofreni och CP-skador till exempel.

I Hjärnfondens styrelse sitter många smarta personer som verkar göra ett bra jobb, bland annat Pocket Shops grundare och förre vd Mattias Engdahl som faktiskt har läst min bok om depression och panikångest. Han är toppen.

De har 90-konto vilket innebär att de är kontrollerade av Svensk Insamlingskontroll. De redovisar på sin hemsida hur mycket av pengarna som går till forskning, administration och insamlingsarbete. För förra året såg det ut så här:

Hjärnfonden utgifter 2012

Att skänka pengar till Hjärnfonden är jättelätt. Du kan skänka pengar på alla möjliga sätt: via internetbanken, kreditkort, SMS, som månadsgivare, via högtidsgåvor och så vidare. Läs mer här: http://www.hjarnfonden.se/ge-en-gava/privat

Sankt Lukas

När jag blev sjuk var Sankt Lukas faktiskt ett av de ställen jag sökte hjälp på, jag skriver även om dem i frågan ”Var kan man söka hjälp?” i min bok. De erbjuder subventionerad psykoterapi till dem som inte tjänar så mycket. Jag var student och hade svårt att få terapi genom vårdcentralen och psykiatrin eftersom det är (var?) dålig tillgång på terapi inom landstinget i Stockholm.

Det blev aldrig att jag gick till Sankt Lukas, jag tror att jag trots allt fick hjälp någon annanstans eller att jag struntade i det just då, men jag vet att många söker till Sankt Lukas får hjälp. I grund och botten tycker jag så klart att alla borde få hjälp av den offentliga sjukvården även för psykiska problem, men så ser det inte ut idag och då tycker jag att Sankt Lukas är en toppenorganisation om man vill ge ett konkret stöd till dem som behöver hjälp.

Så här skriver de om sin insamlingsfond:

”Insamlade medel används till att subventionera samtalsavgifter för personer som behöver psykoterapeutisk hjälp vid mottagningen, men inte har råd med hela avgiften. Din gåva är av stor betydelse i svåra livssituationer och skickas till S:t Lukas Insamlingsfond, bankgiro 5299-3953. Märk inbetalningen GÅVA.”

FOUNTAIN HOUSE

Fountain House är en internationell organisation som föddes i New York på 40-talet. Deras verksamhet innebär att psykiskt sjuka människor får en meningsfull vardag. De har aktiviteter där alla som vill får vara med och bidra, bland annat genom deras prisbelönta radioshow Radio Totalnormal där jag har varit med och blivit intervjuad. Det var otroligt inspirerande att se deras verksamhet, de GÖR verkligen skillnad, varje dag, året runt.

För att stödja Fountain House kan du till exempel bli medlem, läs mer här: http://www.fountainhouse.se/hur-blir-man-medlem/

Föreningen Balans

Jag är medlem i Föreningen Balans, jag tror att det kostar hundra spänn om året eller något sådant. De gör en massa bra saker, bland annat sysslar de med opinionsbildning och sprider kunskap. Det är en organisation med eldsjälar som försöker göra livet enklare för alla oss som har eller har haft problem med depression eller bipolär sjukdom.

Här hittar du deras medlemsansökan.

 

Som vanligt vill jag påminna om att jag inte har fått betalt av någon av de här organisationerna för att det här inlägget, eller något annat inlägg här i bloggen. Bara så att ni vet. Däremot älskar jag dem, så skänk pengar nu!

Hitta psykolog och psykoterapeut lätt på nätet – ny onlinetjänst gör det enklare att söka psykoterapi (i samarbete med Ahum)

Hitta psykolog och psykoterapeut lätt på nätet

Att hitta psykolog är väldigt mycket svårare än det borde vara, vilket är någonting som vi har pratat om i podden rätt ofta. Nu har vi spelat in ett avsnitt av podden som handlar om just att hitta psykolog eller psykoterapeut, i samarbete med onlinetjänsten Ahum som också är poddens nya huvudsponsor. Tjänstens grundare är psykolog och heter Fredrik Sandin (till vänster på bilden), i ett dubbelavsnitt intervjuar jag Fredrik och frågar honom om problematiken med att söka psykolog och hur Ahum vill hjälpa till att lösa det här problemet. Första delen går att lyssna på här:

Ahum matchar den som söker terapi med psykolog eller psykoterapeut, genom att man får fylla i ett formulär som genom en algoritm hittar en passande terapeut i närområdet, som är specialiserad på den problematik man söker för. En ganska enkel affärsidé egentigen, och jag tycker att det är märkligt att ingen har startat en sån här tjänst tidigare. Alla som likt mig har sökt psykolog på nätet vet att det är i princip omöjligt att överskåda utbudet och förstå vad som är det bästa alternativet.

Eftersom psykologhjälp är relativt dyrt dessutom, så blir det oftast att man inte söker hjälp överhuvudtaget, man vill ju inte få dålig hjälp samtidigt som det kostar skjortan. Om man däremot kunde ta ett informerat beslut så hade det så klart underlättat väldigt mycket. Hittar man en bra psykolog är det ju värt pengarna alla dagar i veckan.

Ahum gör det mycket enklare att hitta en psykolog som passar en. Man kan dessutom boka tid direkt på nätet och slipper därför vänta på telefontider och riskera att det inte finns några tider när man väl kommer fram.

Videoterapi och gruppterapi online

I min intervju med Ahums grundare, psykologen Fredrik Sandin, berättar han om hur han fick idén till den här psykoterapitjänsten. Del 1 hittar ni högst upp här om ni vill lyssna, del 2 publiceras snart.

I del 2 berättar Fredrik bland annat att de under våren kommer att lansera psykoterapi via videosamtal också. Dessutom kommer snart också möjligheten att boka gruppterapi via Ahum. Både videoterapi och gruppterapi gör psykoterapin mer lättillgänglig och dessutom billigare. Framför allt gruppterapin kommer att bli billigare eftersom en psykolog då arbetar med flera patienter under samma session, jag har själv gått i gruppterapi i två omgångar och kan verkligen rekommendera det.

Ahum kommer att erbjuda gruppterapi online men även fysiskt, men det senare kanske framför allt i storstäder eftersom det är svårt att få ihop rent praktiskt på landsbygden. Gruppterapi online är i den meningen väldigt smart, eftersom det inte blir lika avgörande vart man bor i landet.

Söka psykoterapi online

Ahum gör det alltså lättare att hitta psykolog och psykoterapeut online, vilket är en tjänst som jag har efterlyst länge. De har bara legitimerade psykologer och psykoterapeuter, vilket är viktigt eftersom det är en kvalitetsgaranti och en försäkring om att terapeuten för journal och går att anmäla vid felbehandling (det kan du inte göra annars). Ahum har också en nöjd kund-garanti som vi pratar mer om i podden, där du får pengarna tillbaka för det första besöket om du inte klickar med din terapeut.

Lyssna gärna på dubbelavsnittet med Fredrik Sandin och ge oss feedback på Twitter där jag heter c_dahlstrom, Fredrik heter idrottspsykolog och Ahum heter socialahum. Trevlig lyssning!

Vad hjälper mot panikångest – medicin, terapi eller inget?

Unknown-5Vad som hjälper mot panikångest är en fråga jag får ofta när jag föreläser, och som jag skrivit mycket om i min bok. Jag tänkte skriva lite kort här om de slutsatser forskningen har dragit hittills om hur man behandlar panikångest.

Till att börja med: för att veta hur panikångest ska behandlas måste man titta på vad som orsakar den. Har man bara haft någon enstaka panikångestattack behövs förmodligen ingen behandling alls. Många får för eller senare en panikångestattack utan att det behöver påverka livet särskilt mycket.

Panikångesten i såg är en slags uråldrig stressreaktion som man kan råka ut för om man till exempel har haft det väldigt stressigt ett tag. Reaktionen kallas för ”kamp- och flyktreaktionen” och är en urtida försvarsmekanism som aktiveras när faran är extrem.

Tänk dig till exempel att du plötsligt står framför ett lejon, eller att någon hotar dig med kniv. Då skulle reaktionen förmodligen vara ungefär densamma som vid en panikångestattack: hjärtklappning, svettningar, yrsel och andnöd. Tyvärr har kroppen inte hittat något bättre sätt att försvara dig mot ”samtida” stress.

Men: panikångest kan också vara ett symtom på paniksyndrom och andra ångestsjukdomar, som då kan (läs: bör) behandlas på ett eller annat sätt.

Så här skriver jag till exempel i min bok om panikångest och depression (som är Sveriges mest sålda bok om ångest sedan den gavs ut förra året):

”För paniksyndrom och de ångestsjukdomar som ofta hänger samman med panikångest (se s. 87) finns det enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) på det hela taget inget skäl att rekommendera medicin före psykoterapi eller tvärtom.

Undantaget bland ångestsjukdomarna är specifika fobier (se s. 90), som läkemedel inte fungerar bättre mot än ”sockerpiller”. Man har också̊ sett att de som har paniksyndrom (se s. 76) har en större chans att få bestående effekt av behandlingen om de går i psykoterapi än om de får medicin.”

Väldigt förenklat kan man alltså säga att enstaka panikångestattacker inte behöver behandlas alls ifall man vet att de beror på tillfällig stress. Panikångest som kommer av specifika fobier (som spindelfobier, sprutfobier och så vidare) ska INTE behandlas med läkemedel, utan med psykoterapi. I övrigt menar SBU som är statens expertråd att det inte finns några skäl att rekommendera medicin framför psykoterapi eller tvärtom, undantaget paniksyndrom där effekten verkar vara mer långvarig av terapi.

Viktigt att påpeka är också att långt ifrån alla terapiformer är effektiva mot panikångest i form av ångestsjukdomar, mer om det i boken. Samma sak gäller också mediciner, även det skriver jag mer om i boken.

Källa:

Dahlström, C. (2014). Panikångest och depression – frågor och svar om två av våra vanligaste folksjukdomar. Stockholm: Natur & Kultur.

Vad hjälper mot depression – experternas svar

Vad hjälper mot depression – experternas svarVad hjälper mot depression – mediciner, terapi, elbehandling eller någonting annat? Svaret är att det beror mycket på hur svår depressionen är, men också att det finns stora individuella skillnader.

I min bok om depression och panikångest, som består av sextio frågor och svar (och är Sveriges mest sålda bok om ångest), har jag ett par frågor som behandlar vilka behandlingar som är bäst för depression respektive panikångest, samt vilka terapier/mediciner som fungerar bäst. Jag tänkte skriva lite kort om depressionsbehandlingar här.

Mycket av underlaget i boken kring de här frågorna har jag tagit från SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering. Det är regeringens expertråd som utvärderar olika behandlingar av vanliga fysiska och psykiska sjukdomar. De har gjort två jättegenomgångar av all tillgänglig forskning om behandling av depression (som kom ut 2004) och ångest (2005).

I frågan ”Vilka behandlingar finns mot depression?” skriver jag till exempel så här:

”Oftast behandlas depressioner med psykoterapi eller med läkemedel. Man kan behandlas med enbart medicin eller terapi, men det är också vanligt att kombinera dem. Vid svårare depressioner används ibland elbehandling, ECT (se s. 161). Det finns också andra behandlingar mot depression som inte har studerats lika mycket, till exempel ljusterapi och magnetbehandling.”

I en annan fråga, ”Medicin eller terapi, vad fungerar bäst?” skriver jag om när man, generellt sett, har bäst hjälp av medicin respektive terapi. Något förenklat kan man säga att sannolikheten är större att man blir hjälpt av medicin än terapi om man har en svår egentlig depression eller dystymi.

Terapier: korta terapier + här och nu

Om man vill testa terapi finns många olika alternativ. Tyvärr är det långt ifrån alla som har vetenskapligt stöd, men eftersom psykoterapi inte omfattas av den så kallade ”kvacksalverilagen” måste du själv ta reda på vad som hjälper (du kan inte lita på att din terapeut gjort det åt dig).

Kvacksalverilagen finns inte kvar, och hette aldrig kvacksalverilagen även om den kallades det i folkmun, men reglerna finns kvar som en del av patientsäkerhetslagen. Den går i stora drag ut på att den som inte är legitimerad INTE får behandla svåra sjukdomar som cancer, HIV, diabetes, epilepsi och så vidare.

Däremot får vemsomhelst idag utge sig för att kunna bota psykiska sjukdomar, även alltså dödliga psykiska sjukdomar som svåra depressioner och psykossjukdomar som schizofreni. Man får kalla sig certifierad, auktoriserad eller licensierad terapeut till exempel, det enda man inte får kalla sig är legitimerad, till exempel legitimerad psykolog.

Hursomhelst, så här skriver jag i frågan ”Vilka behandlingar finns mot depression?” om terapier:

”Bland psykoterapierna finns det många olika typer att välja på. De terapier som har fått vetenskapligt stöd för sin effekt på depression har vissa saker gemensamt. Bland annat rör det sig om kortare terapier, ofta på runt 20 tillfällen, som koncentrerar sig på problemen här och nu istället för att fokusera på händelser tidigare i livet. Läs mer om terapi på s. 43.”

Jag skriver mycket mer om terapier i boken om du vill veta mer om de olika terapiformerna.

Antidepressiva mediciner

Om man vill testa medicin mot depression finns även här en massa alternativ. I samma fråga som ovan skriver jag så här:

”När det gäller läkemedel är antidepressiva mediciner de vanligaste att använda mot depression. Det finns många olika sorters antidepressiva mediciner och de har olika effekt på olika människor och olika sjukdomar. Man kan antingen använda bara medicin eller kombinera den med terapi. Läs mer om läkemedel mot depression på s. 149.”

Det vanligaste alternativet (som flest använder alltså) är de nya SSRI-medicinerna, som står för selektiva serotoninhämmare. De är egentligen inte så himla nya längre, Prozac som var först ut började säljas i USA 1987. Men jämfört med första generationens antidepressiva (”tricykliska” antidepressiva) som började säljas i USA 1958, är de väldigt nya.

Läs mer om medicinerna och hur de fungerar i boken om du funderar på det, jag själv tar Sertralin (Zoloft) och har haft bra hjälp av dem, men antidepressiva mediciner är ingen mirakelkur och hjälper långtifrån alla.

Stora individuella skillnader

Sist men inte minst vill jag återigen understryka att de individuella skillnaderna är stora. Det är vanligt att man behöver prova flera metoder innan man hittar rätt behandling. Till exempel är det inte ovanligt att man behöver byta medicin eller anpassa dosen flera gånger innan den fungerar som den ska.

LYCKA till!

Källor:

Dahlström, C. (2014). Panikångest och depression – frågor och svar om två av våra vanligaste folksjukdomar. Stockholm: Natur & Kultur.

Fitzpatrick, L. (2010). A Brief History of Antidepressants”. [Webb]

Vem får kalla sig terapeut?

Vem får kalla sig terapeut?

Vem får egentligen kalla sig terapeut? Vad är skillnaden på en samtalsterapeut och en psykoterapeut? Det är stor skillnad mellan olika titlar som man kan stöta på när man söker samtalsterapi. Här är några grundregler.

I min bok om panikångest och depression är en viktig fråga den som handlar om vem som egentligen får kalla sig för vad i sammanhang som handlar om samtalsterapi. Innan jag började skriva boken visste jag faktiskt inte vad som gällde, jag märkte ganska snabbt att det här var en djungel – fast med ganska tydliga regler som är viktiga att känna till.

Psykoterapeut

Okej, vi börjar med psykoterapeut. Det är en skyddad yrkestitel, och därmed alltså en tydlig kvalitetsstämpel. En psykoterapeut är oftast psykolog i grunden, men kan också vara socionom, läkare, sjuksköterska eller präst till exempel. Det de har gemensamt är att de har gått en lång utbildning i psykoterapi och är legitimerade av Socialstyrelsen.

Psykolog

Även psykolog är en skyddad yrkestitel med tydliga krav på utbildning. Man får alltså inte kalla sig psykolog om man inte har fått legitimation av Socialstyrelsen. Ofta skriver man till och med ”leg. psykolog” för att visa att man är legitimerad.

Psykiater

Psykiater, som även kan stavas psykiatriker (det är samma sak), är också en skyddad yrkestitel som kräver lång utbildning och legitimation. En psykiater är en läkare som är specialiserad på psykiatri och olika psykiska sjukdomar och störningar. Även här skriver man ofta ”leg. psykiater” för att visa att man är legitimerad.

Terapeut

Alla andra typer av titlar som slutar på ”terapeut” (eller ”coach” eller någonting annat) kan VEM SOM HELST använda. Livscoach, samtalsterapeut, familjeterapeut eller bara terapeut säger alltså INGENTING om kvaliteten på den terapi du kommer att få om du söker dig till en sådan.

Varför är det här viktigt?

Det här är väldigt viktigt eftersom någon som inte är legitimerad inte behöver följa några särskilda regler och inte heller behöver föra journal. Jag har nyligen hämtat ut mina egna journaler från psykiatrin och måste säga att jag tycker att det är jäkligt vettigt att vi har det här systemet. Där kunde jag se exakt vad som hade hänt under min behandling.

Om du går till någon som inte är legitimerad kan du inte heller anmäla ”terapeuten” om du blir felbehandlad. Mer om det, och om hur du kollar upp att en terapeut som säger sig vara legitimerad verkligen är det finns i boken (frågorna heter ”Vem får kalla sig terapeut?” och ” Vad gör jag om jag inte är nöjd med den hjälp jag får?”)

Ung och utbränd – mejl från en entreprenör

Ung och utbränd – mejl från en entreprenör

Ung och utbränd – Emanuel Nilsson gick in i väggen som 21-åring.

Jag fick ett mejl häromdagen av en kille som heter Emanuel Nilsson. En 22-årig entreprenör som gick in i väggen för drygt ett år sedan, som 21-åring. Han har nyligen börjat blogga om utbrändhet och entreprenörskap på emanuelnilsson.se och föreläser även om utbrändhet.

Utbrändhet är ett viktigt ämne att prata om eftersom det har ökat så oerhört mycket de senaste tjugo åren. Läs mer om det i mitt blogginlägg om utmattningssyndrom
som jag skrev här för ett tag sedan. I min bok om panikångest och depression skriver jag även om utmattningssyndrom, bland annat i frågan ”Är stress kopplat till psykisk ohälsa?”
Läs mer

Sura uppstötningar och halsbränna av Sertralin/Zoloft

Sura uppstötningar och halsbränna av Sertralin/Zoloft

Sura uppstötningar och halsbränna av Sertralin/Zoloft – inte så härligt.

Häromdagen när jag tog min antidepressiva medicin Sertralin fick jag en sådan jävla halsbränna att jag inte kunde sova på hela natten. Min mage är visserligen utomordentligt jävla känslig, men det var ändå rätt obehagligt.

Jag vill inte skrämma upp någon i onödan med biverkningar av Sertralin eller antidepressiv medicin, överlag tycker jag att jag inte har några biverkningar alls nästan bortsett från att jag är lite trött. Om man vill veta mer om biverkningar av antidepressiv medicin så skriver jag om det i min bok om panikångest och depression i frågan ”Ger antidepressiva mediciner biverkningar?”
Läs mer

Flest självmord på nyårsdagen – måndag vanligaste veckodagen

Flest självmord på nyårsdagen – måndag vanligaste veckodagen

Flest självmord på nyårsdagen – måndag vanligaste veckodagen. Bild: Läkartidningen.

Inför jul- och nyårshelgerna är det många som mår dåligt. Även om både julafton och nyårsafton innebär lycka för många människor är det jobbigt för den som är ensam. Nyårsdagen är faktiskt årets mest självmordstäta dag.

Jag tror att många känner igen sig i beskrivningen av jul- och nyårsfirandet som högtider med blandade känslor. Det kan vara väldigt mysigt och roligt, en chans att träffa familjen, få fina presenter, äta god mat och fira att ett nytt år har börjat. Men det är också en tid på året som innebär ensamhet, utanförskap och stress.
Läs mer

Är panikångest ärftligt?

Är panikångest ärftligt? Ja, till viss del.

Är panikångest ärftligt? Ifall det är ett symtom på en ångestsjukdom: ja, till viss del, men du ärver bara en sårbarhet och inte själva sjukdomen i sig.

Många undrar om genetik och psykiska sjukdomar. Är panikångest ärftligt till exempel? Det finns en del forskning på det området och svaret är att panikångest är ärftligt om det är ett symtom på en ångestsjukdom, men att man bara ärver själva sårbarheten, inte sjukdomen i sig.

I min bok om panikångest och depression skriver jag i frågan ”Är panikångest ärftligt?” om vad forskningen har att säga om genetiken bakom panikångest. Många psykiska sjukdomar är ärftliga, men i olika stor utsträckning och man ärver normalt sett inte själva sjukdomen, utan bara en sårbarhet som gör att man lättare drabbas av sjukdomen än någon som inte har det i generna.
Läs mer

Antalet självmord i Sverige sjunker – svenskar inte mer självmordsbenägna

Självmord i Sverige sjunker dramatiskt. Diagram från KI.

Självmord i Sverige sjunker dramatiskt. Diagram från KI.

Det finns en bild av att svenskar begår självmord oftare än andra nationaliteter. I andra länder förknippas Sverige med depraverade, alkoholiserade och självmordsbenägna människor. Men hur vanligt är självmord i Sverige, och hur vanligt är det i jämförelse med andra länder? Låt oss ta en titt på statistiken.

I min bok om depression och panikångest skriver jag om självmord i flera frågor, bland annat ”Är depression farligt?” där jag skriver att ”Depression är en av de vanligaste orsakerna till självmord, vilket i sin tur är den vanligaste dödsorsaken bland män som är mellan 15 och 44 år gamla och den näst vanligaste bland kvinnor i samma ålder”. Men faktum är att antalet självmord sjunker, och att vi inte är mer självmordsbenägna i Sverige än i andra länder.
Läs mer