Anhörig till psykisk ohälsa: 5 bästa tipsen för dig som lever med någon som är psykiskt sjuk

Anhöriga psykisk ohälsaAnhöriga till psykisk ohälsa av något slag känner sig ofta handfallna och otillräckliga. Jag har själv haft psykisk sjukdom och dessutom varit anhörig till psykisk ohälsa av olika slag, och vet hur svårt det kan vara. Här får du tips om hur du kan hjälpa till och vara ett stöd, mer tips och råd finns i mina böcker: ”Panikångest och depression: frågor och svar om två av våra vanligaste folksjukdomar” (Natur och Kultur) och ”Kalla mig galen: berättelser från psyksverige” (Ordfront).

Anhörigspecial i podden

Jag och läkaren Markus Takanen har spelat in två nya avsnitt av min podcast Sinnessjukt, som handlar om psykisk ohälsa. Anhöriga till psykisk ohälsa i olika former får där tips om vad man kan göra för att vara ett riktigt bra stöd för en vän, partner eller familjemedlem till exempel.

Vi har byggt den här anhörigspecialen främst kring tips från våra lyssnare. Jag har frågat lyssnarna på Twitter om vad de själva uppskattar hos sina anhöriga, samt vad de absolut inte uppskattar. Vi fick oerhört mycket tips om en rad olika diagnoser: depression, ångest, psykossjukdomar, PTSD, ätstörningar, adhd och bipolär sjukdom. Av alla lyssnartips har vi valt ut de bästa och diskuterar dem med varandra.

Utöver lyssnarinput berättar jag och Markus om våra egna erfarenheter av anhöriga till psykisk ohälsa i olika former. Markus jobbar främst med beroendeproblematik, men har även arbetat med andra former av psykisk sjukdom, och förklarar hur han som läkare kan se att vänner och andra kan vara ett fundamentalt stöd för den sjuke. Jag pratar lite kort om mina egna erfarenheter från min tid med ångest och depression, men försöker att inte bre ut mig för mycket, eftersom lyssnarnas tips är så himla bra.

Lyssna på avsnitt 1 här:

Lyssna på avsnitt 2 här:

De 5 viktigaste tipsen för anhöriga till psykisk ohälsa

Bland tipsen finns en röd tråd, som går igen i egentligen alla lyssnarnas råd.

1. Håll kontakten

Att hålla kontakten är ofta det mest grundläggande och viktigaste. Helt enkelt eftersom man inte sällan skäms mycket för sin psykiska ohälsa. Tabut kring de här diagnoserna är fortsatt starkt och många är rädda att deras vänner och anhöriga ska frysa ut dem. Genom att visa att du inte kommer göra det och att du inte tycker att dina anhörige ska skämmas, är en väldigt bra början.

2. Lyssna

Det många gör fel när någon berättar om sin psykiska ohälsa, är att man tror att man förväntas komma med insikter och smarta tips. Det är inte därför den sjuke berättar, utan främst bara för att få prata av sig. Har du insikter eller smarta tips (det har du sannolikt inte) så får du så klart gärna bjuda på dem, men underskatta inte hur mycket den sjuke redan vet om sin sjukdom. Att bara lyssna räcker nästan alltid.

3. Prata öppet

Att prata öppet om psykisk ohälsa i stort (och om du har den sjukes tillåtelse, även om hens sjukdom) fungerar avdramatiserande och signalerar att du inte tycker att psykisk ohälsa är någonting att skämmas för.

4. Läs på

Mitt eget favorittips, oerhört underskattat. Att läsa på gör dig inte bara bättre på att förstå sjukdomen och hur du kan hjälpa till, det har precis som föregående tips också ett oerhört signalvärde – ”det här är en sjukdom på riktigt och jag tar det på allvar”.

5. Hjälp till praktiskt

Det här gäller främst svårare psykisk sjukdom där den sjuke har problem att få ihop livet rent praktiskt. Påminn om läkartider, följ med på läkarbesök, passa barn när det behövs, hjälp till att städa, laga mat eller vad det än kan vara. För den som lider av till exempel en psykossjukdom eller en djup depression, kan det här vara helt livsnödväntigt.

Om du vill ha mer tips om hur du som anhörig till någon med psykisk ohälsa kan hjälpa till kan du läsa mer i mina bästsäljande böcker som bland annat rekommenderas av 1177 och ledande patientorganisationer och psykiatriforskare. ”Panikångest och depression: frågor och svar om två av våra vanligaste folksjukdomar” (Natur och Kultur) heter den första och handlar, som namnet antyder, främst om ångest och depression, samt ”Kalla mig galen: berättelser från psyksverige” (Ordfront) som är min senaste bok där jag förutom världsledande experter intervjuar ett par olika kända svenskar som valt att berätta öppet om sin psykiska ohälsa (bland annat Therése Lindgren, Kristoffer Triumf, Cissi Wallin och Linus Thörnblad).

Böckerna finns att köpa på länkarna ovan, men du kan också köpa dem signerade i min butik. Min första bok (”Panikångest och depression”) finns även med en handgjord exklusiv presentask, och är en perfekt gåva från en anhörig till någon som lider av ångest eller depression.

Podcast om hypokondri och panikångest (del 2)

Idag publicerades en podcast om hypokondri och panikångest som jag spelade in med tjejerna från Ångestpodden i förra veckan. Det här är den andra delen av den intervjun som blev ganska lång (1,5 timme). Om du inte har lyssnat på första delen rekommenderar jag att du gör det innan du lyssnar på den här delen. Den finns på länken eller på iTunes, i Acast-appen eller varsomhelst där du lyssnar på poddar annars.

Ida pratar i podden om sin hypokondri och panikångest och hur de påverkar varandra. Eftersom jag känner igen mig tycker jag det är intressant att höra henne berätta om hennes kroppsnoja, som bara blivit värre efter att hon fick paniksyndrom förra sommaren. Hon berättar till exempel om hennes hypokondri inför podcasten, då hon dagen innan fick för sig att hon fått en matförgiftning och skulle bli tvungen att ställa in intervjun.

Hoppas du gillar det här avsnittet, lyssnar gör du antingen direkt i spelaren längst upp i inlägget, på Sinnessjukt.se, i iTunes (Podcaster-appen i din iPhone/iPad, i Acast-appen (funkar för alla smarta telefoner och paddor) eller vart du nu laddar ner dina poddar.

Podcast om panikångest med tjejerna från Ångestpodden!

Släppte en podcast om panikångest med tjejerna från Ångestpodden idag, som jag spelade in med Ida Höckerstrand och Sofie Hallberg i förra veckan. Ida har själv haft panikångest, både som enstaka panikattacker under ett par år på gymnasiet, och senare som paniksyndrom som hon drabbades av förra sommaren. Sofie är Idas bästa kompis som också flyttade med henne från Karlshamn till Stockholm, de bor ihop på Gärdet och producerar Ångestpodden tillsammans.

Vi pratade bland annat om hur lång tid det tog för Ida att få diagnosen panikångest. Under flera år trodde hon att hon hade allt från en blodpropp till MS, utan att läkarna lyckades lista ut att det istället var psykiska problem hon hade. Sofie berättar hur det var att vara anhörig och se sin bästa kompis förtvivlad och ledsen, hur hon försökte hjälpa Ida och vad hon gjorde för att ta hand om sig själv.

Det här är den första delen av två i den här intervjun, som jag valde att dela på två eftersom den blev drygt en och en halv timme lång. I denna den första delen fokuserar vi mer på panikångest i sig, vilka symtomen är, hur det känns, hur livet förändras, vilken hjälp som finns och mycket mer. Dessutom pratar vi om skillnaden mellan att drabbas av psykisk ohälsa i en storstad och att göra det i en småstad som Karlshamn. Ida och Sofie berättar hur man kan bli stigmatiserad i en liten stad där alla känner alla och snacket går.

Lyssna på denna podcast om panikångest antingen direkt i spelaren längst upp i inlägget, på Sinnessjukt.se, i iTunes (Podcaster-appen i din iPhone/iPad, i Acast-appen (funkar för alla telefoner och paddor) eller vart du nu laddar ner dina poddar.

Den andra delen av denna podcast om panikångest publiceras samtidigt som första delen, så du kan lyssna på den här i bloggen eller på de andra ställena.

Podcast om självmord – nytt avsnitt av Sinnessjukt

En podcast om självmord! I det nya avsnittet av min podd Sinnessjukt åkte jag till Uppsala för att prata med läkaren och KBT-terapeuten Ludmilla Rosengren. Hennes fjortonåriga dotter Linnéa tog livet av sig i maj 2008. Dessutom drabbades Ludmilla av moderkakscancer ett och ett halvt år senare – hon har en livshistoria som är minst sagt väldigt annorlunda.

Vi pratar om Linnéas självmord, varför hon blev deprimerad, om vården hon fick (eller rättare sagt inte fick) och om hur det är att som förälder försöka räcka till men känna sig otillräcklig. Självmord är den vanligaste dödsorsaken bland män i åldern 15-44 år och den näst vanligaste dödsorsaken bland kvinnor. Jag frågar Ludmilla varför hon tror att det är så och vad hon tycker om svensk psykiatri.

Ludmilla berättar också för första gången offentligt om sina egna självmordstankar, självmordsförsöket i tonåren och om sina problem med depression. Dessutom berättar hon att Linnéa var utsatt för så kallad ”grooming”, det vill säga äldre män som utnyttjat henne över internet, något som hon heller aldrig berättat om i intervjuer.

Startade Suicide Zero

Linnéas självmord var också anledningen till att Ludmilla för två år sedan startade organisationen Suicide Zero som arbetar för att minska antalet självmord radikalt. Suicide Zero har fått stort genomslag i debatten och har ambassadörer som Mia Skäringer och Mattias Sunneborn. Tillsammans försöker de påverka opinionen och sprida kunskap om självmord och självmordsprevention.

I slutet av denna podcast om självmord fick mina lyssnare också ställa frågor som jag fått av dem via Twitter. Det kom många bra frågor och Ludmilla svarade på dem alla, lyssna på podden så får du höra vad hon hade att säga! Du lyssnar i spelaren ovan, i Acast-appen, på iTunes, eller direkt på Sinnessjukt.se. Trevlig lyssning!

En annan podcast om självmord som jag spelade in förra året är avsnitt sju av Psykpodden, där vi intervjuade Kerstin Alex. Också väldigt bra tycker jag.

Om ni vill köpa min bok signerad som jag nämner i avsnittet, gå in här. Ta hand om er nu tills vi hörs nästa gång. Puss och kram!