Publicerad den Lämna en kommentar

6 bra fonder om du vill stödja kampen mot psykisk ohälsa

Fonden för Psykisk Hälsa är en av många fonder och stiftelser som hjälper psykiskt sjuka.
Fonden för Psykisk Hälsa är en av många fonder och stiftelser som hjälper psykiskt sjuka.


Det finns en hel del fonder och stiftelser som arbetar för människor med psykisk ohälsa i alla dess former. Alla de här fonderna och stiftelserna nedanför har hjälpt mig (och dig) på ett eller annat sätt. Nu är det dags att du hjälper dem.

Jag vet att det finns många därute som vill hjälpa till i kampen mot psykisk ohälsa. Många känner sig handfallna och vet inte hur de ska hjälpa till. Man har kanske inte heller tid att engagera sig fullt ut heller, vilket jag verkligen respekterar.

Tur då att det finns andra som gör det åt dig. Här nedan har jag listat sex organisationer som på olika sätt bidrar till att göra livet lättare för de som har exepmelvis depression, ångest, bipolär sjukdom eller schizofreni.

Alla kan inte gör allt, men alla kan göra någonting. Se nu till att ni stödjer någon (eller alla!) de här organisationerna som gör ett sådant hästjobb:

Fonden för Psykisk Hälsa

90-konto: Ja

Fonden för Psykisk Hälsa är en mycket bra fond där i princip varenda jäkla krona som sätts in går till forskning och opinionsarbete. Psykiatri- och psykologiforskning får så offantligt mycket mindre anslag än forskning på kroppssjukdomar, trots att runt hälften av alla sjukskrivningar i Sverige idag beror på psykisk sjukdom. Det är faktiskt en skandal att det ser ut så. Fonden för Psykisk Hälsa har funnits sedan 1993 och de delar varje år ut flera stipendier till unga lovande forskare inom psykiatri, vilket är otroligt viktigt.

Fonden har 90-konto vilket är det bästa kvalitetsmärke man kan få i Sverige, kraven för att få det är otroligt höga i termer av hur stor andel av pengarna som måste gå direkt till fondens ändamål. Jag har själv intervjuat deras ordförande Martin Schalling i min förra podcast Psykpodden. Lyssna på intervjun om ni vill så inser ni att han och fonden är ett riktigt bra alternativ.

Jag är en av Fonden för Psykisk Hälsas ambassadörer sedan 2015 och vet vilket viktigt arbete de gör. Det finns gott om sätt att hjälpa Fonden för Psykisk Hälsa i deras arbete, och det är dessutom busenkelt. Gå in här för att läsa mer!

Numera anordnar de också Mental Health Evening, som är en gala där man uppmärksammar psykisk ohälsa lite extra. Här är en video från galan:

 

Mind

 

Mind är en av många fonder och stiftelser som hjälper psykiskt sjuka.

90-konto: Ja

Mind grundades redan 1931. De arbetar med att sprida kunskap och information, samtidigt som de driver stödverksamheter (de har telefonlinjer och onlinechat till exempel) för personer som mår psykiskt dåligt. Mind är en ideell förening med c:a 2000 medlemmar. I deras stödverksamheter arbetar närmare 100 volontärer som svarare.

Jag har själv suttit i Minds styrelse (utan betalt) och rekommenderar dem så klart väldigt gärna. Utomordentligt bra organisation som är väldigt professionella. De har även rekommenderat min bok om depression och panikångest på sin Facebook-sida.

Det är jättelätt att engagera sig i Mind. Du kan bli medlem (240 kr om året just nu), volontär, eller skänka pengar. Allt du behöver veta finns här.

Suicide Zero

90-konto: Ja

Suicide Zero arbetar för att radikalt minska självmorden i Sverige. De är en relativt nybildad förening som grundades 2013 men som har vuxit väldigt snabbt. Föreningen arbetar mycket med opinionsarbete och utbildning inom suicid, bland annat Våga Fråga-utbildningar både på plats och via nätet och som ”ger dig verktygen du behöver för att kunna agera om någon i din närhet verkar må dåligt och har självmordstankar”.

Hjälp Suicide Zero i deras viktiga arbete, mer info finns här.

Sankt Lukas

90-konto: Nej

När jag blev sjuk var Sankt Lukas faktiskt ett av de ställen jag sökte hjälp på, jag skriver även om dem i frågan ”Var kan man söka hjälp?” i min bok. De erbjuder subventionerad psykoterapi till dem som inte tjänar så mycket. Jag var student och hade svårt att få terapi genom vårdcentralen och psykiatrin eftersom det är (var?) dålig tillgång på terapi inom landstinget i Stockholm.

Det blev aldrig att jag gick till Sankt Lukas, jag tror att jag trots allt fick hjälp någon annanstans eller att jag struntade i det just då, men jag vet att många söker till Sankt Lukas får hjälp. I grund och botten tycker jag så klart att alla borde få hjälp av den offentliga sjukvården även för psykiska problem, men så ser det inte ut idag och då tycker jag att Sankt Lukas är en toppenorganisation om man vill ge ett konkret stöd till dem som behöver hjälp.

Så här skriver de om sin insamlingsfond:

”Insamlade medel används till att subventionera samtalsavgifter för personer som behöver psykoterapeutisk hjälp vid mottagningen, men inte har råd med hela avgiften. Din gåva är av stor betydelse i svåra livssituationer och skickas till S:t Lukas Insamlingsfond, bankgiro 5299-3953. Märk inbetalningen GÅVA.”

FOUNTAIN HOUSE

90-konto: Nej

Fountain House är en internationell organisation som föddes i New York på 40-talet. Deras verksamhet innebär att psykiskt sjuka människor får en meningsfull vardag. De har aktiviteter där alla som vill får vara med och bidra, bland annat genom deras prisbelönta radioshow Radio Totalnormal där jag har varit med och blivit intervjuad. Det var otroligt inspirerande att se deras verksamhet, de GÖR verkligen skillnad, varje dag, året runt.

För att stödja Fountain House kan du till exempel bli medlem, läs mer här: http://www.fountainhouse.se/hur-blir-man-medlem/

Föreningen Balans

90-konto: Nej

Jag är medlem i Föreningen Balans, jag tror att det kostar hundra spänn om året eller något sådant. De gör en massa bra saker, bland annat sysslar de med opinionsbildning och sprider kunskap. Det är en organisation med eldsjälar som försöker göra livet enklare för alla oss som har eller har haft problem med depression eller bipolär sjukdom.

Här hittar du deras medlemsansökan.

Som vanligt vill jag påminna om att jag inte har fått betalt av någon av de här organisationerna för att det här inlägget, eller något annat inlägg här i bloggen. Bara så att ni vet. Däremot älskar jag dem, så skänk pengar nu!

Publicerad den

Recension av Ullakarin Nybergs ”Suicidprevention i praktiken”

Bemötande inom psykiatrin har fått ett facit – Recension av Ullakarin Nybergs ”Suicidprevention i praktiken”

Den senaste tiden har vi pratat mycket om bemötande inom psykiatrin i min podcast Sinnessjukt. Inte minst i avsnitten om psykakuten (lyssna på del 1 och del 2 här), där många lyssnare har berättat om exempel på väldigt dåligt bemötande inom psykiatrin på olika ställen i Sverige.

Därför var det skönt att läsa en uppmuntrande bok om bemötande, nämligen ”Suicidprevention i praktiken” som är skriven av psykiatrikern och forskaren Ullakarin Nyberg. Jag ska intervjua Ullakarin i nästa för Sinnessjukts räkning, därför läste jag den här nya boken som kom ut på Natur & Kultur Akademisk nyligen, och jag är väldigt imponerad både av boken och av Ullakarins otroliga arbete inom psykiatrin.

Jag har även gästat Ullakarins podcast ”Inferno” förresten, och pratat om mina egna böcker om psykisk ohälsa (bilden nedan är tagen från fotograferingen efter det avsnittet).

Suicidprevention i praktiken av Ullakarin Nyberg

Bygger på verklighetsbaserade fall

Förutom att hon har en trettioårig karriär som psykiatriker och forskare inom suicidområdet, så är hon en fantastisk skribent. Sådana är man ju inte direkt bortskämd med när man som jag mest läser böcker om psykiatri, men det finns några undantag. Förutom Ullakarin kan man nämna Alexander Perski och Pia Dellson till exempel.

Hursomhelst, ”Suicidprevention i praktiken” är uppbyggd kring olika patientgrupper och riskgrupper – depression hos äldre, depression hos yngre, kroppslig sjukdom och depression, och så vidare – där varje kapitel har ett verklighetsbaserat case. Fallen beskrivs ur patientens perspektiv, men även vårdpersonalen och de anhöriga får förklara hur de har uppfattat situationen.

Mellan deras vittnesmål förklarar Ullakarin vad man bör lägga särskilt märke till i deras berättelser, och kompletterar dem med sin egen kliniska erfarenhet och fakta kring de olika ämnena. Det låter ganska straight-forward och kanske inte så omskakande, men det är faktiskt precis vad det är. Ullakarin är en god berättare som förstår värdet av dramaturgi för att väcka engagemang, vilket hon också lyckas med. Själv läste jag boken under korta bussresor till och från kontoret, och flera gånger fick jag stänga igen boken med gråten i halsen. Jag tänker ibland att jag är härdad och hårdhudad numera, men Ullakarin vet exakt vart hon ska trycka för att nå rakt in i hjärtat.

Till exempel i första kapitlet som handlar om den deprimerade 72-åringen Torsten, där hans åttaåriga barnbarn Tina beskriver sin morfar:

”Min morfar är världens snällaste. När jag var liten brukade han leka häst med mig och han blev aldrig trött som mina mammor blir. De säger att jag får leka själv för att jag blivit så tung. Så säger aldrig morfar. Men det beror nog på att han är så stark. Eller, nu är han inte det. Jo, han kanske fortfarande är stark, men han är så trött. Ibland blir han ledsen och då gråter han fast jag sitter där. ’Din morfar är ingenting att ha’, säger han. Men det tycker inte jag! Han är min bästa morfar och jag försöker trösta honom. Ibland klappar jag honom på kinden och så har jag ritat en teckning som han har på väggen bredvid ett kort av mormor. Den föreställer honom och mig när vi leker häst. Jag har ritat ett stort hjärta runt omkring oss. Hjärtat betyder att jag tycker mest om morfar efter mamma och mammi och Nils. Eller kanske före Nils, jag vet inte. Nils är så jobbig ibland. Morfar är aldrig jobbig. Jag längtar efter att han ska orka leka igen.”

Ett enkelt men effektivt grepp som direkt sätter tonen för resten av boken.

Ett facit för bemötande inom psykiatrin

Det jag tar med mig mest från boken är dock inte de personliga berättelserna, utan Ullakarins otroliga känsla för vad som är bra bemötande. Aldrig tidigare har jag läst någon som har så fantastiska tankar och tips om hur man bäst bemöter psykiskt sjuka patienter (och i första hand deprimerade människor eftersom boken handlar om självmord).

Ullakarin understryker bland annat vikten av att lyssna på den sjuke, ställa öppna frågor och att ha stor respekt för dennes upplevelse. Hon uppmuntrar vårdpersonal att våga prata om suicidförsök utan att släta över eller bagatellisera, men också att förstärka patientens friska sidor och att banka in att man faktiskt har väldigt god prognos även om det känns hopplöst. För en deprimerad människa – som ser livet ur ett pessimistiskt filter är det kanske det allra viktigaste.

”Boken känns som ett facit för bemötande inom psykiatrin”

Den här boken känns som ett facit för bemötande inom psykiatrin, en handbok som alla blivande psykiatriker borde läsa innan de sätter sin fot på en psykiatrisk avdelning. Jag själv har varit både deprimerad och psykpatient och dessutom intervjuat väldigt många andra patienter, och tror faktiskt att de flesta som någon gång fått psykiatrisk vård skulle hålla med mig. Å andra sidan är majoriteten av dem vana vid en ganska dålig vård – förväntningarna är så låga att det mesta får ses som ett fall framåt.

Rekommenderas till nästan alla

Förutom äldre, yngre och kroppsligt sjuka, består boken av kapitel om smärta och depression, bipolär sjukdom och självmordsrisk, grundpersonlighet och depression och psykiska funktionshinder utan psykiatrisk diagnos. Det mörkaste kapitlet av alla är sist ut – depression och suicidrisk hos asylsökande, som handlar om 19-årige Josef som blir nekad asyl och tar livet av sig. Hjärtskärande och bottenlöst sorgligt – även om små glimtar av hopp finns även här.

Boken i stort är (tack och lov) fylld av hopp och goda exempel på handlingskraftiga, empatiska och kunniga människor. Men alltså också av den här typen av avgrundsdjup förtvivlan och bedrövelse. Därför rekommenderar jag den kanske inte till de känsligaste depressionspatienterna, som förmodligen behöver något mer okomplicerat och hoppingivande (till exempel ”Ut ur mörkret” av Miki Agerberg). Men för alla andra, och särskilt alla som arbetar med psykiskt sjuka människor inom vården eller någon annanstans, rekommenderar jag definitivt den här fantastiska boken.

Betyg: 5 av 5

Finns att köpa här

Förlag: Natur & Kultur Akademisk
Antal sidor: 215
Utgivningsdatum: 2018-01-13
Upplaga: 1
Medarbetare: Waldersten, Petra (form)
Vikt: 337 g
Dimensioner: 211 x 139 x 14 mm
ISBN: 9789127141728

Köper du boken via någon av köplänkarna får jag en del av köpesumman och du stödjer mitt arbete, inlägget och länkarna är alltså att betrakta som reklam. Lyssna gärna på min podcast Sinnessjukt också och bli patron på: patreon.com/sinnessjukt

Publicerad den

Podcast: Georgios Karpathakis – intervju med Underbara ADHD:s grundare

Podcast: Georgios Karpathakis - intervju med Underbara ADHD:s grundare
Podcast: Georgios Karpathakis – intervju med Underbara ADHD:s grundare

I avsnitt 16 av min podcast är Georgios Karpathakis, Underbara ADHD:s grundare, intervjuad om hans livsresa med ADHD, självmordsförsök, PR-branschen och tips på hur man som vuxen kan tackla sin ADHD:

Jag träffade Georgios Karpathakis, eller Jojje som han kallas, första gången på Acast-festen i våras där vi pratade om allt från hans olika ADHD-projekt och om min bok om depression och panikångest, podcasten och vår gemensamma kärlek till Djurgårdens IF.

Eftersom Georgios skulle vara sommarpratare i Sommar i P1 nu den 1 juli hade han väldigt mycket att stå i, men vi lyckades ändå hitta en intervjutid vilket gjorde mig väldigt glad. Podden går att lyssna på i spelaren ovanför, i iTunes, i Acast-appen eller på Sinnessjukt.se Så om ni vill höra en podcast med Georgios Karpathakis och dessutom lära er mer om ADHD och hans organisation Underbara ADHD: trevlig lyssning!

Publicerad den

Podcast om billig psykoterapi och omgivningens reaktioner

Idag spelade jag och författaren, frilansskribenten och AIK-fanatikern Josefine Lindén in avsnitt femton av min podcast om psykisk ohälsa, Sinnessjukt. Vi pratade dels om vart man kan få billig psykoterapi, och dels om hur omgivningen reagerar när man ”kommer ut” med sin psykiska ohälsa.

Att få psykoterapi är ofta viktigt för att komma till bukt med sina psykiska problem, och vi rekommenderar ofta våra lyssnare att söka psykoterapi ifall de känner att de behöver hjälp. Samtidigt är det ofta svårt att få psykoterapi om man inte har en fet plånbok, en psykoterapi kostar i genomsnitt 1000 kronor och det är många av oss som inte har råd att betala så mycket för att få psykologhjälp.

Därför har vi satt samman en lista i podden där vi ger er de bästa ställena man kan söka sig om man vill ha billig psykoterapi. Bland annat nämner vi mottagningar på psykologutbildningar på landets universitet där man kan få hjälp av psykologstudenter som är i slutet av sin utbildning, men också Sankt Lukas-stiftelsen, företagshälsan, elevhälsan och religiösa samfund (där man oftast inte kan få terapi, men samtalshjälp).

Ifalll ni vill veta mer om vart ni kan söka hjälp, kolla under frågan ”Var kan man söka hjälp” i min bok om depression och panikångest, Sveriges mest sålda bok i ämnet sedan den gavs ut. Ni kan också köpa den signerad till er själva eller till någon ni känner som kanske behöver den.

Förutom billigt psykoterapi pratar vi om omgivningens reaktioner på psykisk ohälsa. Josefine har både fått negativ och positivt feedback från människor i hennes närhet som hon berättat om sina problem för. Vissa arbetsgivare är bra på att tackla psykisk ohälsa, men långt ifrån alla. Josefine berättar hur Bonnier och TV4, som hon har jobbat för tidigare, har behandlat hennes psykiska skörhet.

Hon tar också upp den undersökning som Hjärnkoll som visade att 1 av 4 svenskar inte vill arbeta tillsammans med någon som har psykisk sjukdom. Varför är det så egentligen? Och vad kan man göra åt det?

Ifall ni gillar avsnittet får ni gärna prenumerera på podden i iTunes eller i Acast-appen. Gå gärna in på poddens egen hemsida också (Sinnessjukt.se). Trevlig midsommar, ta hand om er tills vi hörs igen!

Publicerad den

Podd: Bästa organisationerna inom psykisk ohälsa och hur anmäler man psykiatrin?

Igår spelade vi inte det senaste avsnittet av min podcast om psykisk ohälsa, där ger vi er en lista på de fem bästa ideella organisationerna och fonderna inom psykisk ohälsa.

Idag finns många organisationer som jobbar med psykisk ohälsa, i podden ger jag er min topp 5-lista på de som är bäst i mitt tycke. Det blev en topplista med föreningar och fonder som satsar på forskning, stödlinjer, opinionsbildning, självmordsbekämpning och ungdomar som har problem med psykisk ohälsa. Som en liten bonus tar jag med två bubblare, som jag också tycker väldigt mycket om men som behöver bli ytterligare något bättre för att ta sig in på min topp 5.

Min vän Pär Höglund, läkare och forskare, ger dig också en guide om hur du kan anmäla vården ifall du har blivit felbehandlad inom psykiatrin eller någon annanstans i vården. Han berättar bland annat om patientnämnden och om IVO, Inspektionen för vård och omsorg, dit vemsomhelst kan anmäla behandlare eller vårdinrättningar som misskött din vård på ett eller annat sätt.

Jag tycker att det här är väldigt viktigt, särskilt eftersom jag får intrycket av att många av oss som har problem med psykisk ohälsa drar oss för att anmäla psykiatrin. Kanske beror det på att man helt enkelt har kraften och drivet för att orka klaga när det blir fel, men för att psykiatrin ska kunna bli bättre är det viktigt att man anmäler dem när det blir fel.

Om ni vill veta mer om hur man gör kan ni läsa mer i frågan ”Vad gör jag om jag inte är nöjd med den hjälp jag får?” i min bok om depression och panikångest, som är Sveriges mest sålda bok i ämnet sedan den gavs ut, som ni även kan köpa signerad till er själva eller till någon ni känner som kanske behöver den.

Vi tar också upp vikten av att kontrollera att din behandlare har legitimation, eftersom man annars inte kan anmäla dem. Icke legitimerade ”behandlare” har inte heller samma krav på sig som de som är legitimerade av Socialstyrelsen, till exempel behöver de inte föra journal och liknande. Om ni vill veta mer om det kan ni läsa mer i frågan ”Vem får kalla sig terapeut?” i min bok.

Om ni gillar det här avsnittet om bästa organisationerna inom psykisk ohälsa och hur man anmäler psykiatrin, så får ni gärna prenumerera på podden i iTunes eller i Acast-appen. Både jag och Pär finns på Twitter också, där jag heter @c_dahlstrom och Pär heter @doctor4quality. För att boka mig som föreläsare, läs mer här, för att boka Pär, läs mer här.

Kolla gärna in poddens egen hemsida också på Sinnessjukt.se. Trevlig lyssning, ta hand om er därute!

Publicerad den

Podcast om förlossningsdepression med mig och Josefine Lindén!

Spelade in en podcast om förlossningsdepression med författaren Josefine Lindén idag, och den blev superbra! Hon har själv haft förlossningsdepression och var med i en podcast från Expressen för ett tag sedan, det var så jag fick upp ögonen för henne. I det här avsnittet berättar hon allt om sin egen erfarenhet av förlossningsdepression med allt vad det innebär.

Hon berättar till exempel om hur det känns att inte kunna amma sitt barn, och att kunna amma sitt barn – men att inte märka att barnet får för lite mjölk. Josefine berättar hur känslan av att vara en värdelös mamma till sina döttrar sköljde över henne och hur hon önskade att hennes döttrar borde få en bättre mamma än henne själv. Det blir en omvälvande resa genom hennes upplevelser av att föda två döttrar och ångesten som drabbade henne.

Förlossningsdepression drabbar ungefär 8-15 procent av alla nyblivna mödrar i Sverige, det vill säga ungefär 10 000 kvinnor varje år. Dessutom kan det även drabba män vilket i sig är ett tabubelagt ämne. Exakt vad det beror på vet man inte, men det tycks vara en blandning av psykosociala effekter och biologi – kvinnokroppen påverkas givetvis kraftigt under en graviditet med hormoner som progesteron och östrogen.

Förutom förlossningsdepression pratar vi även om digital fasta, eller digital detox som det också kallas. Det innebär att man under perioder, till exempel under helgen, avstår från att använda mobiltelefoner, datorer och surfplattor. Jag har själv testat från och till de senaste månaderna eftersom jag blev sjukskriven för utmattningsdepression i höstas, något som jag också går i behandling för just nu.

Jag berättar om mina egna erfarenheter av att inte använda internet under helgerna och under utlandssemestrar för att försöka låta hjärnan vila. Dessutom läser jag ett stycke ur den utmärkta boken Ur balans som är skriven av stressforskaren Alexander Perski, där han talar om omställningen från industrisamhälle till informations- och tjänstesamhälle och hur det skapar anpassningssjukdomar som utmattningsdepression. I min bok om depression och panikångest skriver jag lite om både utmattningsdepression och förlossningsdepression. Kolla gärna in Josefines böcker också, och följ henne på Twitter.

Du kan lyssna på det här pinfärska avsnittet i spelaren här ovanför, eller i Acast-appen, iTunes (iPhone/Macbook), eller på podcastens hemsida Sinnessjukt.se. Hoppas ni tycker den är bra, puss!

Publicerad den

Podcast om ADHD och ADD – frågor och svar

Det blev en podcast om ADHD och ADD i det här avsnittet av Sinnessjukt! Jag intervjuar min vän, läkaren och forskaren Pär Höglund som arbetar med just ADHD-utredningar inom barnpsykiatrin här i Stockholm. Han svarar på alla mina och lyssnarnas frågor om de här neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna.

Pär får bland annat frågor om vad som är skillnaden mellan ett syndrom eller en sjukdom och en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (vilket ADHD och ADD är,) huruvida man föds med ADHD eller får det senare, hur pass vanligt ADHD och ADD är och ifall skolor och samhället borde öka sin kunskap? Vi går också igenom hur man går tillväga när man ställer en ADHD-diagnos? I podden ger vi er svaret på den frågan.

Jag frågar även om vilka problem ADHD och ADD kan ge för den som drabbas, både för vuxna och barn. Vi poängterar också att ADHD och ADD inte bara ger problem utan även kan innebära stora fördelar, så som att man får mycket idéer och är väldigt kreativ. Dessutom ställer jag en något kontroversiell fråga till Pär: om du fick välja att ha eller att inte ha ADHD, givet fördelarna och nackdelarna, vad skulle du då välja? Hans svar kommer att överraska er.

Sist men inte minst, en podcast om ADHD och ADD måste så klart innehålla frågor om behandlingar, som mediciner (Concerta, Ritalin och Strattera till exempel) men även anpassningar i skolan och på arbetsplatsen. Vi diskuterar vilka metoder som är förstahandsval och vad man måste tänka på när man ger barn de här amfetaminliknande medicinerna. Det finns biverkningar som viktnedgång och ökat blodtryck vilket kan ställa till stora problem för till exempel barn med hjärtproblematik.

Vi har länge tänkt göra en podcast om ADHD och ADD, så vi vill så klart få feedback från er. På Twitter heter Pär @doctor4quality och jag @c_dahlstrom, kommentera gärna podden där om ni har åsikter. Jag tipsar förresten om min bok om depression och panikångest i podden, om du vill köpa min bok om depression och panikångest (Sveriges mest sålda om ångest) finns den att köpa signerad här! Jag pratar också om min vän Malin Roca Ahlgrens bok Coolt med ADHD, klicka på länken för att läsa mer om den.

Du kan lyssna på avsnittet i spelaren här ovanför, i Acast-appen, iTunes, eller på podcastens hemsida Sinnessjukt.se. Hoppas ni gillar den, puss och kram!

Publicerad den

Podcast om depression – del 2

En podcast om depression – igen! Nu har jag och läkaren Pär Höglund spelat in en ny podcast om depression, den här gången om vilka bra behandlingar som finns och vilka biverkningar de ger. Vi går igenom psykoterapier, mediciner och elbehandlingar (ECT) och pratar om vilka behandlingar som har visat sig fungera bäst för olika typer av depression.

Jag har själv testat både antidepressiva mediciner och olika typer av terapier, och i podden berättar jag om mina erfarenheter av dem. Till exempel berättar jag om insättningssymtom och utsättningssymtom och varför det är vanligt att man många gånger måste byta medicin och/eller terapi ett antal gånger innan man hittar någonting som funkar. Vi diskuterar också vilka nya metoder som kan komma att utvecklas för att bättre veta innan vilka metoder som fungerar olika vissa patienter.

Pär berättar om vilka hans erfarenheter är som läkare inom psykiatrin, och hur vetenskapen bakom ser ut. Vi talar också lite kort om elbehandlingar, eller ECT (elektrokonvulsiv terapi), som är ett minerat område eftersom metoden har många (eller snarare högljudda) motståndare. Varför är metoden så kontroversiell än idag, trots att man vet att den är en av de mest effektiva metoderna av alla?

Om du vill veta mer om vilka behandlingar mot depression som fungerar bäst, beställ min bästsäljande bok om depression (och panikångest) som kostar 150 kronor inklusive frakt, signerad om du vill. Köp ett ex till dig själv eller till en vän som har depression och som behöver få mer kunskap om sjukdomen. Ifall ni har åsikter om det här avsnittet finns både jag och Pär på Twitter, skriv till oss där i så fall!

Hoppas att ni gillar även den här podden om depression, många tyckte väldigt bra om det förra avsnittet, tack för allt beröm.

Du lyssnar som vanligt i spelaren här ovanför, i Acast-appen, på iTunes, eller på Sinnessjukt.se. Trevlig lyssning!

Publicerad den

Podcast om självmord – nytt avsnitt av Sinnessjukt

En podcast om självmord! I det nya avsnittet av min podd Sinnessjukt åkte jag till Uppsala för att prata med läkaren och KBT-terapeuten Ludmilla Rosengren. Hennes fjortonåriga dotter Linnéa tog livet av sig i maj 2008. Dessutom drabbades Ludmilla av moderkakscancer ett och ett halvt år senare – hon har en livshistoria som är minst sagt väldigt annorlunda.

Vi pratar om Linnéas självmord, varför hon blev deprimerad, om vården hon fick (eller rättare sagt inte fick) och om hur det är att som förälder försöka räcka till men känna sig otillräcklig. Självmord är den vanligaste dödsorsaken bland män i åldern 15-44 år och den näst vanligaste dödsorsaken bland kvinnor. Jag frågar Ludmilla varför hon tror att det är så och vad hon tycker om svensk psykiatri.

Ludmilla berättar också för första gången offentligt om sina egna självmordstankar, självmordsförsöket i tonåren och om sina problem med depression. Dessutom berättar hon att Linnéa var utsatt för så kallad ”grooming”, det vill säga äldre män som utnyttjat henne över internet, något som hon heller aldrig berättat om i intervjuer.

Startade Suicide Zero

Linnéas självmord var också anledningen till att Ludmilla för två år sedan startade organisationen Suicide Zero som arbetar för att minska antalet självmord radikalt. Suicide Zero har fått stort genomslag i debatten och har ambassadörer som Mia Skäringer och Mattias Sunneborn. Tillsammans försöker de påverka opinionen och sprida kunskap om självmord och självmordsprevention.

I slutet av denna podcast om självmord fick mina lyssnare också ställa frågor som jag fått av dem via Twitter. Det kom många bra frågor och Ludmilla svarade på dem alla, lyssna på podden så får du höra vad hon hade att säga! Du lyssnar i spelaren ovan, i Acast-appen, på iTunes, eller direkt på Sinnessjukt.se. Trevlig lyssning!

En annan podcast om självmord som jag spelade in förra året är avsnitt sju av Psykpodden, där vi intervjuade Kerstin Alex. Också väldigt bra tycker jag.

Om ni vill köpa min bok signerad som jag nämner i avsnittet, gå in här. Ta hand om er nu tills vi hörs nästa gång. Puss och kram!

Publicerad den

Depression: män och kvinnor – dubbelt så vanligt att kvinnor att bli deprimerade

Depression: män och kvinnor i statistiken – dubbelt så vanligt bland kvinnor

Depression är vanligt både bland män och bland kvinnor eftersom det är en oerhört vanligt förekommande sjukdom, men vetenskapliga undersökningar har visat att det är stora skillnader mellan könen. Statistiken visar nämligen att kvinnor blir deprimerade dubbelt så ofta som män.

En vanlig uppskattning av hur många som lider av depression är fem procent av befolkningen. Det innebär att var tjugonde svensk är inne i en depression just nu. Men hur många är kvinnor och hur många är män? Är det stora skillnader i statistiken?

Fortsätt läsa Depression: män och kvinnor – dubbelt så vanligt att kvinnor att bli deprimerade