Vad hjälper mot depression – experternas svar

Vad hjälper mot depression – experternas svarVad hjälper mot depression – mediciner, terapi, elbehandling eller någonting annat? Svaret är att det beror mycket på hur svår depressionen är, men också att det finns stora individuella skillnader.

I min bok om depression och panikångest, som består av sextio frågor och svar (och är Sveriges mest sålda bok om ångest), har jag ett par frågor som behandlar vilka behandlingar som är bäst för depression respektive panikångest, samt vilka terapier/mediciner som fungerar bäst. Jag tänkte skriva lite kort om depressionsbehandlingar här.

Mycket av underlaget i boken kring de här frågorna har jag tagit från SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering. Det är regeringens expertråd som utvärderar olika behandlingar av vanliga fysiska och psykiska sjukdomar. De har gjort två jättegenomgångar av all tillgänglig forskning om behandling av depression (som kom ut 2004) och ångest (2005).

I frågan ”Vilka behandlingar finns mot depression?” skriver jag till exempel så här:

”Oftast behandlas depressioner med psykoterapi eller med läkemedel. Man kan behandlas med enbart medicin eller terapi, men det är också vanligt att kombinera dem. Vid svårare depressioner används ibland elbehandling, ECT (se s. 161). Det finns också andra behandlingar mot depression som inte har studerats lika mycket, till exempel ljusterapi och magnetbehandling.”

I en annan fråga, ”Medicin eller terapi, vad fungerar bäst?” skriver jag om när man, generellt sett, har bäst hjälp av medicin respektive terapi. Något förenklat kan man säga att sannolikheten är större att man blir hjälpt av medicin än terapi om man har en svår egentlig depression eller dystymi.

Terapier: korta terapier + här och nu

Om man vill testa terapi finns många olika alternativ. Tyvärr är det långt ifrån alla som har vetenskapligt stöd, men eftersom psykoterapi inte omfattas av den så kallade ”kvacksalverilagen” måste du själv ta reda på vad som hjälper (du kan inte lita på att din terapeut gjort det åt dig).

Kvacksalverilagen finns inte kvar, och hette aldrig kvacksalverilagen även om den kallades det i folkmun, men reglerna finns kvar som en del av patientsäkerhetslagen. Den går i stora drag ut på att den som inte är legitimerad INTE får behandla svåra sjukdomar som cancer, HIV, diabetes, epilepsi och så vidare.

Däremot får vemsomhelst idag utge sig för att kunna bota psykiska sjukdomar, även alltså dödliga psykiska sjukdomar som svåra depressioner och psykossjukdomar som schizofreni. Man får kalla sig certifierad, auktoriserad eller licensierad terapeut till exempel, det enda man inte får kalla sig är legitimerad, till exempel legitimerad psykolog.

Hursomhelst, så här skriver jag i frågan ”Vilka behandlingar finns mot depression?” om terapier:

”Bland psykoterapierna finns det många olika typer att välja på. De terapier som har fått vetenskapligt stöd för sin effekt på depression har vissa saker gemensamt. Bland annat rör det sig om kortare terapier, ofta på runt 20 tillfällen, som koncentrerar sig på problemen här och nu istället för att fokusera på händelser tidigare i livet. Läs mer om terapi på s. 43.”

Jag skriver mycket mer om terapier i boken om du vill veta mer om de olika terapiformerna.

Antidepressiva mediciner

Om man vill testa medicin mot depression finns även här en massa alternativ. I samma fråga som ovan skriver jag så här:

”När det gäller läkemedel är antidepressiva mediciner de vanligaste att använda mot depression. Det finns många olika sorters antidepressiva mediciner och de har olika effekt på olika människor och olika sjukdomar. Man kan antingen använda bara medicin eller kombinera den med terapi. Läs mer om läkemedel mot depression på s. 149.”

Det vanligaste alternativet (som flest använder alltså) är de nya SSRI-medicinerna, som står för selektiva serotoninhämmare. De är egentligen inte så himla nya längre, Prozac som var först ut började säljas i USA 1987. Men jämfört med första generationens antidepressiva (”tricykliska” antidepressiva) som började säljas i USA 1958, är de väldigt nya.

Läs mer om medicinerna och hur de fungerar i boken om du funderar på det, jag själv tar Sertralin (Zoloft) och har haft bra hjälp av dem, men antidepressiva mediciner är ingen mirakelkur och hjälper långtifrån alla.

Stora individuella skillnader

Sist men inte minst vill jag återigen understryka att de individuella skillnaderna är stora. Det är vanligt att man behöver prova flera metoder innan man hittar rätt behandling. Till exempel är det inte ovanligt att man behöver byta medicin eller anpassa dosen flera gånger innan den fungerar som den ska.

LYCKA till!

Källor:

Dahlström, C. (2014). Panikångest och depression – frågor och svar om två av våra vanligaste folksjukdomar. Stockholm: Natur & Kultur.

Fitzpatrick, L. (2010). A Brief History of Antidepressants”. [Webb]

Så ofta nämner partierna psykisk ohälsa i partiprogrammen

Så ofta nämner partierna psykisk ohälsa i partiprogrammen

Inför valet tänkte jag att jag skulle undersöka hur mycket de olika politiska partierna talar om psykisk ohälsa. Först ut är partiernas partiprogram, som är deras viktigaste styrdokument. Hur ofta pratar de psykisk ohälsa där egentligen?

Läs mer

Intervju i Aftonbladet om depression och panikångest

Christian Dahlström "Jag trodde att jag skulle dö" Aftonbladet Söndag

I söndags publicerades en intervju med mig i Aftonbladet Söndag där jag berättar om min panikångest och depression. De skrev även om min bok om panikångest och depression och om min och Rebecca Anseruds podcast om psykologi och psykisk ohälsa – Psykpodden.

Intervjun med Aftonbladets Nneka Amu gjorde jag i mars någon gång, i samband med att min bok om panikångest och depression släpptes, så det var ett tag sedan. De har tydligen rätt lång pressläggning.

Hursomhelst var det en jättebra intervju, Nneka var väldigt snäll och proffsig. Vi pratade om hur det var när jag en gång blev sjuk, hur jag tog mig ur det och varför jag skrev boken och startade podcasten med Rebecca.

Intervjun ligger inte uppe på nätet än, jag ska försöka kolla då och då så att jag kan länka till den här. Aftonbladet Söndag säljs dock fortfarande i butik, så om ni vill läsa är det bara att springa och köpa den.

***

Har för övrigt lagt upp en ny sida med all media (tv, radio, tidningar, bloggar) som jag gjort den senaste tiden. Gå gärna in och kika om ni vill veta mer om min historia och om boken.

Där hittar ni bland annat intervjun med Kattis Ahlström i Tv4 Nyhetsmorgon, intervjun med Kerstin Brunnberg i UR:s ”En bok, en författare” och min och Rebeccas intervju i Modern Psykologi.

Intervjuad om min bok om panikångest och depression i ”En bok, en författare”

En bok, en författare - bok om depression och panikångest

För ett par veckor sedan spelade jag in ett tv-program i tv-huset här i Stockholm. Det var UR:s magnifika program ”En bok, en författare” där jag pratade om min bok om panikångest och depression. Programmet sändes idag på Kunskapskanalen.

Intervjuare var Kerstin Brunnberg, journalisten som bland annat har varit vd för Sveriges Radio och som numera gör bland annat intervjuer för Utbildningsradion. Hon är även god bekant med Arvid Lagercrantz som skrivit förordet till min bok. För den som vill köpa min bok signerad (klicka på länken) så kostar den bara 150 kronor inkl. frakt. Annars kan du köpa den här.

Om du inte såg programmet kan du titta på det här nedanför:

Pratade om depression och panikångest i Nyhetsmorgon

Pratade om depression och panikångest i Nyhetsmorgon

Nu på morgonen var jag med i Nyhetsmorgon och berättade om min bok om panikångest och depression. Kattis Ahlström ställde frågor om boken och min egen historia. Sedan fick jag komma tillbaka och svara på frågor från tittarna som ställde många intressanta frågor.

Om du inte såg klippen imorse kan du se det första här:

Här är det andra klippet där tittarnas frågor besvaras:

Om du vill köpa boken hittar du bästa pris här, du kan också köpa den signerad här. Hoppas att ni gillade min medverkan, det var riktigt nervöst så jag hoppas det var värt det! 🙂

Intervju med läkemedelsbolaget Teva om antidepressiv medicin

Intervju med läkemedelsbolaget Teva om antidepressiv medicin

Jag har skrivit två inlägg tidigare om hur mycket pengar läkemedelsbolagen tjänar på antidepressiva mediciner, eftersom jag är trött på att folk har åsikter om hur mycket pengar psykiska sjukdomar drar in till läkemedelsbranschen. Här är tredje inlägget där jag ringde upp ett läkemedelsföretag och frågade vad de verkligen tjänar pengar på.

Del 1: ”Så mycket tjänar läkemedelsbolagen (inte) på antidepressiva mediciner”
Del 2: ”Så mycket tjänar läkemedelsbolagen på mina antidepressiva varje år: 183 kr”

Kort resumé för den som inte läst de tidigare inläggen: antidepressiva mediciner kallas ofta för en kassako för läkemedelsbranschen, inte minst av Scientologer och andra stollar. Men faktum är att nästan alla patent har gått ut, vilket gör att vem som helst kan tillverka och sälja medicinerna.
Läs mer

Föreläsning om depression och panikångest på Stockholms stadsbibliotek

Föreläsning om depression och panikångest på Stockholms stadsbibliotek

Föreläsning om depression och panikångest på Stockholms stadsbibliotek med Kerstin Alex och Christian Dahlström.

I tisdags hade jag en föreläsning om depression och panikångest på Stockholms stadsbibliotek med anledning av att min bok ges ut om en vecka. Det blev fullsatt till slut och en riktigt trevlig kväll. Tack till alla som kom!

Efter en kort presentation av biblioteket blev jag intervjuad i cirka 40 minuter av Kerstin Alex som ställde frågor om boken. Det var riktigt intressanta och bra frågor som jag svarade på så gott jag kunde. Hon frågade bland annat om varför jag skrev boken och lite om varför jag tar upp de olika frågor som jag gör.

Publiken fick också chans att ställa sina frågor när vi var klara och det kom en hel del frågor som handlade mycket om mediciner men också om sambandet mellan genus och psykisk ohälsa vilket jag ärligt talat inte är jättepåläst på. Jag tror jag svarade helt okej på den frågan i varje fall, hoppas det.

Jag stannade kvar länge efter föreläsningen och pratade med människor i publiken som ville ställa ytterligare frågor eller diskutera någonting jag pratat om. Vi sålde också signerade exemplar av boken.

Allt som allt är jag otroligt nöjd med den här fina kvällen på Stockholms stadsbibliotek, alla var väldigt vänliga och verkade intresserade av ämnet. Tack till alla som kom trots att det var en fin vårkväll utanför bibliotekets väggar. Hoppas att vi ses snart igen!

Framträdande på Stockholms stadsbibliotek nästa vecka – lär dig om panikångest och depression!

Stockholms stadsbibliotek. Foto Lennart Johansson

Nästa vecka på tisdag 11/3 kl. 18.30 kommer jag att stå på scen på Stockholms stadsbibliotek och prata om min bok om panikångest och depression. Det blir jag och Kerstin Alex som pratar om boken och om panikångest och depression i största allmänhet.

Efteråt kommer alla som vill kunna beställa signerade böcker och ställa frågor till mig. Det kostar ingenting att komma och titta, vill ni veta mer kan ni läsa mer här.

Det vore jättekul om vi blev några stycken så jag slipper stå där själv och orera, men även om det bara kommer en enda människa så kommer jag att köra stenhårt. Välkomna!

Intervjuad i Radio Totalnormal om boken och Psykpodden

Radio Totalnormal

Igår besökte jag konferensen Psykisk Ohälsa Samhällets Barn & Unga 2014 för att vara gäst i Radio Totalnormal. Jag fick frågor om min bok och min och Rebecca Anseruds podcast Psykpodden som på kort tid har blivit väldigt populär. Här kan ni lyssna på intervjun.

Konferensen ägde rum på Folkets hus vid Norra Bantorget här i Stockholm. Det var ganska mycket folk på plats vilket gjorde att ljudet blev halvbra, det var lite svårt att höra vad man sa. Men jag tycker ändå att det gick bra, ni får lyssna och avgöra själva.

Jag stannade kvar efteråt och snackade med tjejerna som roddar Radio Totalnormal, Emma Lundenmark och Bodil Lundmark, som gör ett OTROLIGT jobb för showen och människorna på Fountain House. Det är så lätt att säga att någon gör ett bra jobb, men jag beundrar verkligen Emma och Bodil, de lägger ner själ och hjärta och ser det inte bara som ett jobb.

Lyssna gärna på hela programmet där Thomas läser dikter direkt från huvudet efter 23 minuter bland annat, det var väldigt trevligt och underhållande.

Hjärnan krymper vid depression – volymminskning i flera delar av hjärnan

Hjärnan krymper vid depression – forskning om

Att hjärnan krymper vid depression verkar de flesta forskare vara överens om. Men vilka delar är det egentligen som krymper, och hur mycket? Vad betyder de nya fynden för framtida behandlingar av depression?

Nuförtiden finns det gott om forskning på hjärnans anatomi och hur olika delar av hjärnan reagerar på stress och depression. Genom att undersöka avlidna människors hjärnor och hjärnor på djur, men även levande människors hjärnor med de nya hjärnbildsteknikerna MR (magnetkamera) och PET, som utnyttjar radioaktivt märkta ämnen för att ”fota” hjärnan, kan man se hur vissa delar av hjärnan krymper.

Det man har kunnat se är att vissa delar av hjärnan, framför allt delar av pannloben men även till exempel hippocampus, krymper hos människor som har depression. Just hippocampus har till exempel undersökts i en känd amerikansk studie som visade att både vänstra och högra hippocampus är mindre hos människor som haft återkommande depressioner (se tabell).

Hjärnan krymper vid depression

Det tabellen visar är jämförelsen i studien mellan människor som haft återkommande depressioner (Depressed subjects) och friska kontrolldeltagare (Matched controls). Det vitmarkerade området (min markering) visar volymen på vänster respektive höger hippocampus för deprimerade och friska människor, samt standardavvikelsen (SD), det vill säga hur mycket storleken på hippocampus skiljde sig i genomsnitt mellan deltagarna i en grupp.

Resultatet av studien är att volymen för både vänster och höger hippocampus är betydligt mindre hos människor med depression, 2159 respektive 2283 kubikmillimeter (mm³) hos deprimerade mot 2544 respektive 2577 kubikmillimeter hos friska. Standardavvikelsen är i stort sett samma, och hjärnan verkar i övrigt inte ha krympt enligt forskarna. Så här skriver de i sin rapport:

”Den viktigaste slutsatsen av denna studie är att patienter med en historia av återkommande depression, men utan aktuell depression eller historia av medicinsk samsjuklighet, hade mindre volymer av grå substans i hippocampus än en grupp av parvis matchade normala kontroller. Denna minskning var inte ett resultat av att den totala hjärnvolymen minskat, den totala hjärnvolymen skilde sig inte mellan grupperna. Vid undersökningen av den vänstra och högra hippocampus individuellt, skilde sig båda signifikant mellan deprimerade patienter och kontroller.” (Sheline 1996, min översättning och fetmarkering)

En annan intressant detalj i den undersökningen är att ju längre en depression hade varat, desto större var volymminskningen i hippocampus. Det verkar alltså vara skadligt för hjärnan att ha depression under långa perioder, vilket är en bra anledning att söka hjälp i tid så att man blir frisk snabbare.

Andra delar av hjärnan som krymper vid depression

Men det är inte bara hippocampus som krymper. Faktum är att andra delar av hjärnan tycks krympa mer än hippocampus. Det gäller vissa delar av pannloben, till exempel främre cingulum (bild 2) och orbitofrontala cortex (bild 3).

Främre cingulum

Bild 2: Främre cingulum.

Orbitofrontala cortex

Bild 3: Orbitofrontala cortex.

I en så kallad metastudie, det vill säga en studie som väger samman resultaten av många studier, som gjordes 2009 och som tittade på totalt 64 andra studier gjorda med MR-teknik (magnetkamera), kunde man se tydliga samband mellan depression och volymminskning av olika delar av hjärnan:

”Patienterna uppvisade stora volymminskningar i frontala regioner, särskilt i främre cingulum och orbitofrontala cortex med mindre minskningar i prefrontala cortex. Hippocampus, putamen och nucleus caudatus visade måttliga volymminskningar.” (Koolschijn 2009, min översättning)

Det verkar alltså som att flera delar av hjärnan krymper av depression och stress, vilket har gjort att mycket forskning de senaste åren har riktat in sig på att undersöka dem. Man har till exempel hittat tecken på att en särskild transkriptionsfaktor (en sorts molekyl som ”sätter på” och ”stänger av” gener) som heter GATA1 har med saken att göra. Man tror att vissa gener inte aktiveras som de ska, vilket påverkar synapsernas utveckling och kan leda till att hjärnan krymper.

Fortfarande behövs mycket mer forskning på det här området, men att vissa delar av hjärnan krymper av depression verkar de flesta forskare vara överens om. Vad det betyder för behandlingen och tillfrisknandet från en depression vet man inte, men det finns stora förhoppningar om att de nya hjärnbildteknikerna ska resultera i bättre behandlingar i framtiden.

Låt oss hoppas att det stämmer.

Källor:

Fox News ”How depression shrinks the brain” [www]  hämtad den 7 januari 2014

Koolschijn, P. C. M. P., et al. ”Brain volume abnormalities in major depressive disorder: A meta‐analysis of magnetic resonance imaging studies.” Human brain mapping 30.11 (2009): 3719-3735.

Sheline, Yvette I., et al. ”Hippocampal atrophy in recurrent major depression.” Proceedings of the National Academy of Sciences 93.9 (1996): 3908-3913.

Svenska Dagbladet, ”Stress får hjärnan att krympa”. [www] hämtad den 7 januari 2014