Publicerad den

6 böcker om adhd – min lista med de bästa böckerna om adhd

Denna artikel innehåller betallänkar för Bokus.

Bra böcker om adhd kan vara guld värt för den som vill förstå diagnosen. Jag har läst många av de böcker om adhd som finns på svenska numera. Här är min lista med de bästa böckerna om adhd som jag läst hittills.

Uppdatering 5 mars 2024: har lagt till två nya böcker.

1. Essence : Om adhd, autism och andra utvecklingsavvikelser av

Christopher Gillberg är antagligen världens mest meriterade forskare inom neuropsykiatri (NPF). Han driver Gillbergcentrum i Göteborg och har forskat på detta ämne i femtio år. ”Essence – Om adhd, autism och andra utvecklingsavvikelser” är en lättläst och väl underbyggd bok om Essence-uttrycket, som är hans eget och är ett slags paraplybegrepp för olika neuropsykiatriska tillstånd. Akronymen står för ”Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations” och inbegriper förutom ADHD även autism, Developmental coordination disorder (DCD) och andra besläktade tillstånd.

Den här boken beskriver de olika tillstånden på ett grundläggande vis och sätter dem i relation till varandra. Gillberg beskriver vilka behandlingar som är effektiva och vilken forskning som finns för de olika diagnoserna, samt hur de samvarierar i befolkningen. Boken är visserligen rätt översiktlig, men därför inte heller så värst lång (167 sidor).

Finns att köpa här.

2. Adhd: Från duktig flicka till utbränd kvinna av Lotta Borg Skoglund

Lotta Borg Skoglund är en svensk psykiatriker och ADHD-forskare, som jag har intervjuat i min podd Sinnessjukt. ”Adhd: Från duktig flicka till utbränd kvinna” riktar sig förstås främst till flickor och kvinnor med ADHD och har sedan den kom ut fått mycket uppskattning och uppmärksamhet. Uppenbarligen har könsaspekten i det här fältet inte uppmärksammats tillräckligt eftersom den här boken nått en stor publik. Det är inte svårt att förstå varför den blivit så populär när man läser den, den är både lättbegriplig och välskriven.

Lotta poängterar visserligen ofta i boken att det saknas högkvalitativ forskning kring många av de ämnen som boken behandlar, men hon försöker beskriva dem utifrån den forskning som trots allt finns samt sin egen kliniska erfarenhet. Även om det är problematiskt att förlita sig så mycket på klinisk erfarenhet (eftersom den inte sällan visar sig felaktig när forskare undersöker den systematiskt) tror jag att boken i stort beskriver ämnet på ett rättvisande och antagligen rätt förlösande vis för de flickor och kvinnor som känner sig missförstådda av vården och samhället.

Boken beskriver grunderna i ADHD på ett bra sätt och sätter diagnosen i ett könsperspektiv, utifrån den forskning som finns och Lottas egna erfarenheter som behandlande läkare. Den stora behållningen med boken är kanske dock de många patientfall ur verkligheten som säkert ger stor igenkänning hos läsaren, där flickor och kvinnor med ADHD beskriver sin vardag och hur diagnosen präglar deras liv.

Finns att köpa här.

3. Ingen familj är en ö: ADHD, föräldraskap och skuld av Anja Wikström

Bra bok om adhd (Anja Wikström - Ingen familj är en Ö)

Den mörkaste boken på den här listan helt klart, men också den som förändrat min bild av adhd mest. ”Ingen familj är en ö: adhd, föräldraskap och skuld” är en roman baserad på Anja Wikströms eget liv som förälder till ett barn med adhd-diagnos. Anja bor i Stockholm och arbetar som medicinsk utredare och boken är utgiven på Ordfront förlag där även en av mina böcker är utgiven (”Kalla mig galen: berättelser från Psyksverige”).

Huvudkaraktären Ada lever med sambon Axel och barnen My och Hugo, där storasyster My har adhd och lillebror Hugo är lugn och samlad. I boken får vi följa familjens kamp för att få en ordentlig adhd-utredning, vilket är en förutsättning för att My ska få stöd, inte minst i skolan.

Men vi får också en bild av hur dynamiken kan se ut i en familj där en eller flera (adhd är väldigt ärftligt) har adhd. Skildringen av livet i en familj med adhd är väldigt gripande och känns autentisk, bokens fina omdömen från andra människor med adhd förstärker den känslan ytterligare. Boken innehåller också ett kort avsnitt i slutet med fakta och tips om adhd och autism.

Jag har faktiskt intervjuat även Anja i podden, där hon berättade om boken och hur hennes egen familj – som boken alltså baserar på – fungerar. Hursomhelst är det här en bok jag rekommenderar varmt, kanske framför allt till föräldrar som antingen själva har adhd eller har barn med diagnosen, eller både och.

Finns att köpa här

4. Åren går, adhd består: Att få en diagnos som vuxen och åldras med adhd av Lotta Borg Skoglund

Bra böcker om ADHD – Adhd - Från duktig flicka till utbränd kvinna

Psykiatrikern och forskaren Lotta Borg Skoglund har förutom sin populära bok om ADHD bland flickor och kvinnor (se ovan) även skrivit en bok som riktar sig till medelålders och äldre personer med ADHD. ”Åren går, adhd består: Att få en diagnos som vuxen och åldras med adhd” är en populärvetenskaplig och välskriven bok vars titel beskriver precis vad den handlar om.

Boken är väldigt lik ”Adhd: Från duktig flicka till utbränd kvinna” i sitt upplägg – rätt mycket grundläggande och lättförståelig fakta om ADHD (och ADD), blandade med forskning, Lottas egna kliniska erfarenheter av att ha arbetat med medelålders och vuxna personer med ADHD, samt dessa patienters egna berättelser. Vittnesmålen från personer med ADHD är ofta väldigt drabbande, det är ingen romantiserad bild Lotta målar även (om det finns gott om ljusglimtar också). Jag tror att den här boken bidrar med mycket igenkänning och kunskap till en, vad det verkar, lite bortglömd patientgrupp.

Finns att köpa här.

5. Coolt med ADHD av Malin Roca Ahlgren och Susanne Israelsson Stenberg

böcker om adhd – min lista med de bästa böckerna om adhd

Coolt med ADHD” är en ungdomsbok om ADHD skriven av Malin Roca Ahlgren och Susanne Israelsson Stenberg. Boken handlar om Alice som är 11 år och har adhd, och hennes diagnos ställer till problem för henne i skolan. Hon blir missförstådd av lärare och vänner och känner sig inte som de andra barnen. Fast hon förstår också att adhd:n har fördelar som hjälper henne.

Boken är tänkt som ett stöd för barn och deras föräldrar, samt lärare i grundskolan. Det här är den första boken i serien om Alice som har fått en uppföljare hittills i boken ”Jag har ADHD” där Alice har blivit ett år äldre, även den boken försöker lyfta fram fördelar med adhd.

Malin Roca Ahlgren har även skrivit flera andra böcker, bland annat den superfina barn- och ungdomsboken ”Vad är det med Lisa? : en bok om ångest” som jag läste när den släpptes 2016.

Finns att köpa här

6. Underbara ADHD: den svåra superkraften av Georgios Karpathakis

böcker om adhd lista

Underbara ADHD: den svåra superkraften” har jag hittills bara hunnit börja läsa, men jag vill ha med den på listan ändå eftersom jag tycker den verkar väldigt bra. Boken är skriven Georgios Karpathakis som jag faktiskt också har intervjuat i podden, han är också en av de intervjuade i min bok ”Kalla mig galen: berättelser från Psyksverige”.

Georgios driver organisationen Underbara ADHD sedan ett par år tillbaka, en organisation som arbetar med att sprida kunskap om adhd. Den här boken är precis som organisationen ett sätt att göra detta, både genom Georgios egen historia som är väldigt stark (han har själv adhd och har försökt ta livet av sig sex gånger), men också genom att berätta om vetenskapen kring diagnosen. Förutom Anders Hansens bok är det här den boken som innehåller mest fakta, vilket jag uppskattar.

Finns att köpa här

Publicerad den

Vanligaste psykiska sjukdomarna – lista över de 10 vanligaste psykiatriska diagnoserna

En sammanställning över de vanligaste psykiska sjukdomarna visar att depression är den vanligaste psykiska sjukdomen (livstidsprevalens: 16,6 procent), följt av bland annat alkoholmissbruk (13,2 procent) och specifik fobi (12,5 procent. Läs hela listan här nedanför.

Att avgöra vilka som är de vanligaste psykiska sjukdomarna är svårt, för att inte säga omöjligt. Det beror på en massa olika saker, men framför allt på att psykisk sjukdom i första hand diagnostiseras genom symtombeskrivning. Patienten får helt enkelt beskriva hur den mår eller fylla i ett självskattningsformulär, eftersom det än så länge inte finns några så kallade biomarkörer (röntgen, blodprov eller liknande) som kan avgöra ifall du är sjuk eller inte.

Förutom att det i första hand är patientens symtombeskrivningar som avgör om man är sjuk eller inte, så varierar studiers uppskattningar av hur många som drabbas av psykisk ohälsa av andra skäl. Till exempel beroende på vilka skattningsskalor som används, vilket urval av människor som är med i respektive studie, och så vidare.

Siffrorna är alltså osäkra och varierar kraftigt mellan olika undersökningar. Dessutom är definitionerna av vad som är en sjukdom, ett syndrom, en funktionsnedsättning omtvistat och varierande över tid. Det här skriver jag om i både min bok om depression och ångest och i min nya bok ”Kalla mig galen: berättelser från Psyksverige”.

De 10 vanligaste psykiska sjukdomarna/diagnoserna

Den mest citerade studien publicerades 2005 (Kessler, RC., et al) och är gjord på engelskspråkiga amerikaner. Det är en av de största studierna som gjorts någonsin och innehåller hela 9282 försökspersoner, som intervjuades av professionella intervjuare från Institute for Social Research at the University of Michigan, mellan februari 2001 och april 2003. Svarsfrekvensen var 70,9 procent.

Den baseras på den amerikanska diagnosmanualen DSM-IV (som sedan dess har uppdaterats till DSM-V vilket gör det ännu mer komplicerat). Enligt den studien var de vanligaste psykiska sjukdomarna/diagnoserna:

1. Depression (livstidsprevalens: 16,6 %)

Egentlig depression (major depressive disorder, MDD, på engelska), var den vanligast förekommande psykiska sjukdomen. Det finns flera olika former av depressioner, egentlig depression är den i särklass vanligaste och mest beforskade formen.

2. Alkoholmissbruk (13,2 %)

Alkoholmissbruk (alcohol abuse) är den näst vanligaste psykiska sjukdomen, precis före specifika fobier. Man skiljer mellan alkoholmissbruk (abuse) och alkoholberoende/alkoholism (dependence) som är den svårare formen där man utvecklat ett beroende och i princip inte kan leva utan alkohol. Den här uppdelningen är dock borttagen i nya DSM-V.

3. Specifik fobi (12,5 %)

Specifik fobi är den tredje vanligaste psykiska sjukdomen enligt den här undersökningen. Specifika fobier är till exempel spindelfobi, kräkfobi eller sprutfobi. Oftast är specifika fobier inte lika handikappande som andra tyngre psykiatriska diagnoser (se till exempel Merikangas et. al 2010).

4. Social fobi (12,1 %)

Social fobi (eller social ångest som det kallas allt oftare) är den fjärde vanligaste psykiska sjukdomen, precis efter specifik fobi. Social fobi/ångest innebär att man är rädd för att hamna i situationer med andra människor där man riskerar att känna sig bortgjord eller granskad.

5. Uppförandestörning (9,5 %)

Kallas ”Conduct disorder” eller CD på engelska.

6. Trotssyndrom (8,5 %)

Heter ”oppositional defiant disorder” eller ODD på engelska. Omstridd diagnos (se till exempel Christopher Gillbergs inlägg i debatten).

7. ADHD (8,1 %)

ADHD står för ”attention deficit hyperactivity disorder” och är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar din förmåga att koncentrera dig och att styra och kontrollera ditt beteende.

8. Drogmissbruk (7,9 %)

Även här skiljer man mellan drogmissbruk och den svårare varianten drogberoende (drug dependence) som enligt den här studien är betydligt ovanligare (3,0 procent).

9. Posttraumatiskt stressyndrom/PTSD (6,8 %)

Den nionde vanligaste psykiska sjukdomen/diagnosen är PTSD, som är en ångestsjukdom knuten till ett specifikt trauma, till exempel en våldtäkt eller trauman i krig och konflikter.

10. Generaliserat ångestsyndrom/GAD (5,7 %)

Den tionde vanligaste psykiska sjukdomen är GAD eller generaliserat ångestsyndrom, som innebär att man känner sig mer eller mindre konstant ängslig och osäker.

 

De vanligaste sjukdomsgrenarna

De här psykiska sjukdomarna/diagnoserna klassas i olika huvudkategorier: ångestsyndrom, förstämningssyndrom, impulskontrollstörningar och substanssyndrom (substance use disorders på engelska).

I den här undersökningen var ångestsyndrom störst (28,8 %), följt av impulskontrollstörningar (24,8 %), förstämningssyndrom (20,8 %) och substanssyndrom (14,6 %).

Sammanfattning

Vilka som är de vanligaste psykiska sjukdomarna varierar från studie till studie. Enligt den mest kända studien som gjorts är depression den vanligaste psykiska sjukdomen, och ångestsyndrom (specifika fobier, social fobi, GAD m.m.) den vanligaste sjukdomsgrenen.

Källor

Kessler, Ronald C., et al. ”Lifetime prevalence and age-of-onset distributions of DSM-IV disorders in the National Comorbidity Survey Replication.” Archives of general psychiatry 62.6 (2005): 593-602.

Läkartidningen

Merikangas, Kathleen Ries, et al. ”Lifetime prevalence of mental disorders in US adolescents: results from the National Comorbidity Survey Replication–Adolescent Supplement (NCS-A).” Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry 49.10 (2010): 980-989.

WebMD.com: https://www.webmd.com/mental-health/addiction/alcohol-abuse-and-dependence-topic-overview

Publicerad den 3 kommentarer

Mentalsjukhus i Sverige – lista över alla svenska mentalsjukhus

Mentalsjukhus i Sverige var länge ett hett ämne. Under nästan 150 år fanns ett trettiotal mentalsjukhus i Sverige, med plats för nästan 40 000 intagna patienter under storhetstiden på 1970-talet. I podden pratar vi den här veckan om mentalsjukhuseran i Sverige, men jag tänkte lista alla mentalsjukhusen i Sverige är nedan, men information om när de byggdes, ungefär hur många patienter de rymde och när de stängde.

Om du vill veta mer om mentalsjukhusens historia kan du förresten lyssna på poddavsnittet nedan. Jag skriver också en del om mentalsjukhusen i min nya bok ”Kalla mig galen: berättelser från Psyksverige” och i min bok om depression och ångest.

1850-1900

  • Nyköpings hospital byggdes ut till mentalsjukhus för omkring 200 patienter i mitten av 1800-talet. Stängdes 1971.
  • Konradsberg byggdes 1855 och hade som mest drygt 300 patienter, stängdes 1995.
  • Sankt Sigfrids sjukhus i Växjö byggdes om till mentalsjukhus 1857. Fortfarande i bruk som rättspsyk.
  • Ulleråkers sjukhus i Uppsala, blev mentalsjukhus 1861 för som mest 1400 intagna. Avvecklas på 1980-talet.
  • Gådeå hospital i Härnösand, byggdes på 1860-talet och hade 130 patienter. Stängdes 1989.
  • S:t Jörgens sjukhus i Göteborg byggdes 1872 och hade omkring 500 patienter, stängdes 1992.
  • Gibraltar fattigvårds- och försörjningsanstalt i Göteborg byggde 1888, 200 platser för sinnessjuka, psyk lades ned 1932.
  • Piteå hospital och asyl, byggdes 1886 och hade som mest 800 patienter på 1950-talet, stängde 1987.
  • Kristinehamns hospital byggdes 1887, på 1950-talet hade man 1100 patienter. Stängdes efter drygt hundra år, oklart exakt vilket år.

1900-1930

  • Katarina sjukhus blev sinnessjukhus 1902 och lades ned 1933. Hade 1919 omkring 365 intagna.
  • Restas sjukhus i Vänersborg byggdes 1905 och hade mer än 1000 patienter, 1989 flyttades psyk.
  • Långbro sjukhus byggdes 1909, hade som mest 1350 patienter på 70-talet, lades ned 1997.
  • Säters sjukhus byggdes 1912 och 1956 hade man hela 1578 intagna patienter. Rättspsyk fortfarande öppet.
  • Sankta Gertruds sjukhus i Västervik byggdes 1912 för som mest 1400 patienter, stängde i slutet av 1990-talet.
  • Frösö sjukhus i Östersund, byggdes 1915 och hade 800 patienter.
  • Sundby sjukhus utanför Strängnäs byggdes 1922 för som mest drygt 1300 patienter (1955), stängdes 1988.
  • Sankta Maria sjukhus i Helsingborg byggdes 1927 för mer än 1200 patienter, stängdes på 1990-talet.

1930-1970

  • Solberga sjukhus byggdes 1930, 420 platser, stängdes 1997. Utvecklingsstörda och alkoholister.
  • Sankt Lars sjukhus i Lund öppnade psyk 1931, som mest 1400 patienter, stängde i slutet av 1980-talet.
  • Västra Marks sjukhus i Örebro byggdes 1931 om till mentalsjukhus för efterblivna, hade drygt 200 patienter.
  • Rånäs Slott i Stockholm blev sinnessjukhus 1931, stängdes på 80-talet.
  • Lillhagens sjukhus byggdes 1932 och hade som mest omkring 2000 patienter på 1970-talet.
  • Beckomberga i Stockholm byggdes 1933 och blev Sveriges största mentalsjukhus med plats för omkring 2000 patienter. Stängde 1995.
  • Umedalens sjukhus utanför Umeå byggdes 1934 för som mest 1000 patienter. Stängde 1986.
  • Ryhov sjukhus i Jönköping byggdes 1934 för som mest omkring 1700 patienter, stängde på 1980-talet.
  • Malmö Östra sjukhus byggdes 1935 och hade som mest 800 patienter på 70-talet, stängdes 1995.
  • Vipeholms sjukhus byggdes 1935 och hade 1957 runt 1000 patienter, stängdes 1982.
  • Norrtulls sjukhus, fick under 1950-talet psykavdelningar för drygt 300 personer, stängdes under 1990-talet.
  • Sankt Olof i Visby byggdes i mitten av 1930-talet och hade drygt 200 patienter.
  • Sidsjöns sjukhus utanför Sundsvall byggdes 1943 för 902 patienter, stängdes 2001.
  • Mellringe sjukhus byggdes 1956 och hade som mest omkring 700 patienter.
  • Falbygdens sjukhus, byggdes på 1960-talet i Falköping och hade 600 patienter.
  • Hälsinge sjukhus byggdes 1963 och hade som mest 660 patienter, stängde 1997.
  • Karsuddens sjukhus byggdes 1964 och hade drygt 100 intagna.
Publicerad den

Podd: Bästa organisationerna inom psykisk ohälsa och hur anmäler man psykiatrin?

Igår spelade vi inte det senaste avsnittet av min podcast om psykisk ohälsa, där ger vi er en lista på de fem bästa ideella organisationerna och fonderna inom psykisk ohälsa.

Idag finns många organisationer som jobbar med psykisk ohälsa, i podden ger jag er min topp 5-lista på de som är bäst i mitt tycke. Det blev en topplista med föreningar och fonder som satsar på forskning, stödlinjer, opinionsbildning, självmordsbekämpning och ungdomar som har problem med psykisk ohälsa. Som en liten bonus tar jag med två bubblare, som jag också tycker väldigt mycket om men som behöver bli ytterligare något bättre för att ta sig in på min topp 5.

Min vän Pär Höglund, läkare och forskare, ger dig också en guide om hur du kan anmäla vården ifall du har blivit felbehandlad inom psykiatrin eller någon annanstans i vården. Han berättar bland annat om patientnämnden och om IVO, Inspektionen för vård och omsorg, dit vemsomhelst kan anmäla behandlare eller vårdinrättningar som misskött din vård på ett eller annat sätt.

Jag tycker att det här är väldigt viktigt, särskilt eftersom jag får intrycket av att många av oss som har problem med psykisk ohälsa drar oss för att anmäla psykiatrin. Kanske beror det på att man helt enkelt har kraften och drivet för att orka klaga när det blir fel, men för att psykiatrin ska kunna bli bättre är det viktigt att man anmäler dem när det blir fel.

Om ni vill veta mer om hur man gör kan ni läsa mer i frågan ”Vad gör jag om jag inte är nöjd med den hjälp jag får?” i min bok om depression och panikångest, som är Sveriges mest sålda bok i ämnet sedan den gavs ut, som ni även kan köpa signerad till er själva eller till någon ni känner som kanske behöver den.

Vi tar också upp vikten av att kontrollera att din behandlare har legitimation, eftersom man annars inte kan anmäla dem. Icke legitimerade ”behandlare” har inte heller samma krav på sig som de som är legitimerade av Socialstyrelsen, till exempel behöver de inte föra journal och liknande. Om ni vill veta mer om det kan ni läsa mer i frågan ”Vem får kalla sig terapeut?” i min bok.

Om ni gillar det här avsnittet om bästa organisationerna inom psykisk ohälsa och hur man anmäler psykiatrin, så får ni gärna prenumerera på podden i iTunes eller i Acast-appen. Både jag och Pär finns på Twitter också, där jag heter @c_dahlstrom och Pär heter @doctor4quality. För att boka mig som föreläsare, läs mer här, för att boka Pär, läs mer här.

Kolla gärna in poddens egen hemsida också på Sinnessjukt.se. Trevlig lyssning, ta hand om er därute!

Publicerad den

3 bra böcker om att gå in i väggen (utmattningsdepression, utmattningssyndrom) – mina tips

Böcker om att gå in i väggen (det som kallas utmattningsdepression eller utmattningssyndrom inom vården) växer inte på träd direkt. Här tipsar jag i varje fall om tre böcker som jag själv tycker har hjälpt mig att förstå stress bättre.

Förutom de här böckerna har jag skrivit om utmattning i både min bok om depression och ångest och i min nya bok ”Kalla mig galen: berättelser från Psyksverige”. Förordet till ”Kalla mig galen” är för övrigt skrivet av världens kanske främsta expert på utmattning, den svenska psykiatrikern Marie Åsberg, som också rekommenderar min första bok och som jag har intervjuat om just utmattningsyndrom och utmattningsdepression i min podcast. Lyssna på de avsnitten här:

Inlägget innehåller betalt samarbete med Bokus.

1. Ur balans : om stress, utbrändhet och vägar tillbaka till ett balanserat liv – Aleksander Perski

Två bra böcker om att gå in i väggen (utmattningsdepression, utmattningssyndrom) – mina tips

Aleksander Perski är stressforskare och psykolog som jobbar på stressmottagningen här i Stockholm. Han har läst till psykolog på Uppsala Universitet och sedan vidareutbildat sig vid National Institute of Health i Baltimore, USA. Under sin karriär har hunnit forska på stress i över trettio år och är en av Sveriges och världens ledande experter på utmattning.

Den här boken är kanske inte jättesnygg och det verkar inte som att förlaget (Albert Bonniers Förlag) har satsat på marknadsföringen direkt. Jag hittade den själv när jag sökte efter böcker i höstas när jag fick en släng av utmattningsdepression som jag fortfarande återhämtar mig från.

Det är synd att förlaget inte satsar på den här boken, för den är väldigt bra. Perski skriver mycket bra, men kanske hade boken behövt en bättre redaktör för strukturens skull. Hursomhelst, innehållet är mycket bra och informativt för alla som drabbas av utmattningsdepression eller utmattningssyndrom.

Perski berättar bland annat om sina svårast sjuka patienter, vilket är bra eftersom det understryker vikten av att lägga om sitt liv omedelbart ifall man har den här typen av problem. Förutom hans egna kliniska erfarenheter kommer han med många bra praktiska tips för den som blivit sjuk. Kombinationen erfarenhet och vetenskap är jag väldigt svag för, vilket kanske märks i min egen bok om depression och panikångest som är Sveriges mest sålda i ämnet sedan den gavs ut förra året.

Väntan på behandling av utmattningsdepression är oftast lång eftersom så många drabbas, vilket gör en sådan här bok användbar. Den hjälpte mig verkligen att komma tillbaka på rätt köl, även om jag också vill få behandling för att driva ut skiten helt och hållet.

Tyvärr finns den bara som print-on-demand, vilket innebär att den trycks och skickas på beställning (man har alltså inget lager av böcker), vilket gör att det dröjer ett par dagar extra innan man får boken.

Finns att köpa: här

 

2. Pia Dellson – Väggen: en utbränd psykiaters funderingar

Bästa boken om utbrändhet och utmattning – Väggen av Pia Dellson (recension)

Den här boken är en riktig bästsäljare som är skriven av den framstående psykiatern Pia Dellson, som själv fick en utmattning för ett par år sedan. Det här är en slags diktsamling med haikuliknande dikter om utmattning som hon själv skrev när hon var sjuk. Diktsamling låter inte så kul kanske, men även någon som jag som inte läser poesi alls ofta kan verkligen uppskatta den här boken.

Dikterna är korta och både träffsäkra och välformulerade. Som den här till exempel:

Sömnlöshet kan bli
den sista spiken
i en kista
som länge snickrats
i det tysta.

Eller den här:

Känner mig lite stabilare
och bokar in två saker.
Blir ett storbölande vrak
och missar den yngstes födelsedagsmiddag.
Så stabilt var det.

Jag har faktiskt intervjuat Pia om boken och om utmattning i min podcast Sinnessjukt:

Förordet till boken är skrivet av Marie Åsberg. Hon är som sagt en svensk psykiatriker som kallats världens främsta expert på utmattning, och som alltså har skrivit förordet även till min senaste bok ”Kalla mig galen: berättelser från Psyksverige”. Jag har också intervjuat henne om utmattning i podden, lyssna här:

Hursomhelst är det här en väldigt bra bok om utmattning som jag alltid rekommenderar till folk som drabbats. Det nästan bästa med den här boken är att de här väldigt kärnfulla små texterna är så lätta att ta till sig, vilket är extra bra för någon som är inne i en utmattning och inte orkar läsa längre texter.

Finns att köpa: här

 

3. Robert Sapolsky – Varför zebror inte får magsår

Två bra böcker om att gå in i väggen (utmattningsdepression, utmattningssyndrom) – mina tips

Den här boken handlar egentligen inte explicit om att gå in i väggen, men jag vill ändå rekommendera den varmt för den som har problem med stress i alla dess former.

Robert Sapolsky är en av världens främsta stressforskare (till exempel skriver Aleksander Perski i Ur balans om hans forskning på stresshormoner som glukokortikoider). ”Varför zebror inte får magsår” tar upp alla olika sätt stress påverkar vår kropp, både fysiskt och psykiskt. Den tar upp allt från depressioner och magproblem till hur vårt immunförsvar påverkas av för mycket och för långvarig stress.

Om du vill läsa en mer genomgående recension av den här boken har jag skrivit en som du hittar här.

Finns att köpa: här

Publicerad den 1 kommentar

3 bra böcker om bipolär sjukdom – min lista!

Det finns många bra böcker om bipolär sjukdom, både på svenska och engelska. Jag tänkte göra en liten lista med bra böcker om bipolär sjukdom som jag rekommenderar, två på svenska och en klassiker på engelska.

Inlägget innehåller betalt samarbete med Bokus.

1. Mitt galna liv – Arvid Lagercrantz

Bra böcker om bipolär sjukdom - lista

Arvid Lagercrantz är inte bara en av våra mest mytomspunna och legendariska journalister, han är också en stor förebild för oss som har eller har haft psykiska sjukdomar. Han har nämligen varit öppen med sin sjukdom i över femtio år, han var en av de första svenska offentliga personerna i Sverige som berättade öppet om sina psykiska problem.

Hans bok ”Mitt galna liv” handlar om hans tuffa tider med bipolär sjukdom och hur det har påverkat hans yrkesliv såväl som hans privatliv. Han berättar bland annat om hur hans tvillingbror begick självmord i 20-årsåldern genom att hoppa från Katarinahissen i Stockholm, hur han blev intagen på mentalsjukhus i Paris i unga år och hur det var att få elbehandling i Stockholm på sextio- och sjuttiotalet.

Jag rekommenderar alltid den här boken när jag träffar någon som är bipolär, mest eftersom det är en så träffande beskrivning av hur ett liv med bipolär sjukdom kan se ut. Om du vill veta mer om Arvid kan du lyssna på intervjun jag gjorde med honom i januari 2014.

Finns att köpa: här

2. Handbok för psykon : leva med ADHD och bipolär sjukdom – Tove Lundin

Bra böcker om bipolär sjukdom - lista

Tove Lundin är frilansjournalist från Stockholm som har bipolär sjukdom och ADHD. Jag läste tidigare hennes blogg på Vårdguiden som numera är nedlagd. Där skrev hon väldigt öppet om sina diagnoser och hur de påverkar hennes liv.

Tove har också skrivit en slags handbok för ”psykon” precis som titeln antyder, som jag verkligen kan rekommendera. Där ger hon tips om allt från hur man söker sjukpenning till hur man klarar sin vardag och förhållanden. Boken riktar sig mest till folk med bipolär sjukdom och/eller adhd, till skillnad från min bok som också är en slags handbok som riktar sig mer mot depressionssjuka och människor med panikångest.

Faktum är att jag har intervjuat även Tove, läs den intervjun här.

Finns att köpa: här

3. An Unquiet Mind – Kay Redfield Jamison

Bra böcker om bipolär sjukdom - lista

Kanske den mest klassiska boken om bipolär sjukdom, som är skriven av psykiatrikern Kay Redfield Jamison. Hon är en av världens främsta experter på bipolär sjukdom, inte bara för att hon arbetat inom psykiatrin i USA i hela sitt yrkesverksamma liv, utan även för att hon själv har bipolär sjukdom och har valt att vara öppen med det i USA.

Hon skriver väldigt informativt om sjukdomen och berättar om sina egna erfarenheter, bland annat om gången då hon försökte begå självmord, men även om manier där hon arbetat otroligt hårt innan hon kraschat in i depressionens mörker igen.

Den här boken är på engelska och finns ännu inte som översatt till svenska, trots att den kom ut första gången 1997. Tycker verkligen att något förlag borde översätta den till svenska för den som inte gillar att läsa böcker på engelska. Rekommenderar den varmt i vilket fall.

Finns att köpa: här

Uppdatering 19/3: En läsare uppmärksammade mig på att An Unquiet Mind visst har översatts till svenska med titeln ”En orolig själ – en berättelse om att vara manodepressiv”, men att den är slut hos förlaget. Här har ni den på biblioteket i Stockholm.

Publicerad den 1 kommentar

9 bra böcker om depression – min lista!

Bra böcker om depression – min lista!

Eftersom jag läst en del bra böcker om depression vill jag tipsa om ett par av dem här. De flesta som är bra är på engelska, men jag tänkte att jag skulle tipsa om bra böcker om depression på svenska. Här är min lista.

Uppdatering 2/1-2014: Jag har lagt till tre bra böcker om depression!
Uppdatering 10/1-2018: Jag har lagt till min nya bok ”Kalla mig galen: berättelser från Psyksverige”!
Uppdatering 12/12-2021: Jag har lagt till min nya diktsamling ”Ångestens mamma: dikter om psykisk sjukdom och vardagsångest”!

I min bok om panikångest och depression (du kan köpa den signerad här) har jag två frågor om vilka böcker som är bra i respektive ämne: ”Finns det några bra böcker om panikångest?” (läs mer här) och ”Finns det några bra böcker om depression?” Där finns mer utförliga beskrivningar av de olika böckerna och tips om var man kan hitta fler, men jag tänkte ändå ge er lite tips här.

Inlägget innehåller betalt samarbete med Bokus.

Fortsätt läsa 9 bra böcker om depression – min lista!
Publicerad den Lämna en kommentar

6 goda nyheter för psykiskt sjuka

6 goda nyheter för psykiskt sjuka
Många saker har blivit bättre för psykiskt sjuka de senaste tio-tjugo åren. Great success!

Eftersom jag tycker att det är viktigt att sprida goda nyheter om psykisk ohälsa och psykiska sjukdomar satt jag idag och skrev ihop en lista på sex saker har blivit bättre de senaste tio-tjugo åren. Läs gärna listan och sprid den om du gillar den!

Listan handlar främst om depression och panikångest, precis som min bok gör, men nästan allt går igen i andra psykiska sjukdomar också. De sex områden där positiva saker har hänt de senaste två decennierna är: större öppenhet, förbättrade attityder, effektivare behandlingar, bättre information, organiserade patienter och forskningsframsteg.
Fortsätt läsa 6 goda nyheter för psykiskt sjuka

Publicerad den Lämna en kommentar

14 kändisar som har gått i terapi hos psykolog – lista

Kändisar som har gått i terapi
Oskar Linnros, pressbild från Blixten & Co. Foto: Jörgen Ringstrand

Det finns en hel del kändisar som har gått i terapi. De flesta av de som har berättat om det öppet rekommenderar alla att gå i terapi om de behöver det, och att man inte ska skämmas. Här är en lista på tretton svenska kändisar som har gått hos psykolog och berättat om det.

Fortsätt läsa 14 kändisar som har gått i terapi hos psykolog – lista

Publicerad den Lämna en kommentar

4 kändisar med bipolär sjukdom – lista

Kändisar med bipolär sjukdom

Både internationella och svenska kändisar med bipolär sjukdom har berättat om sina problem för att hjälpa andra. Catherine Zeta-Jones, Jonas Inde, Filip Hammar och Sinéad O’Connor’s är fyra av dem.

Fortsätt läsa 4 kändisar med bipolär sjukdom – lista