Podcast om autism och Aspergers: jag intervjuar Andreas som har autism/Aspergers och ADHD

En podcast om autism och Aspergers som jag spelat in publicerades i veckan. Det är en tvådelad intervju med Andreas Lindholm från Uppsala, som har autism/Aspergers syndrom (vi reder ut begreppen i podden), ADHD och dessutom drag av PTSD (posttraumatiskt stressyndrom).

Jag och Andreas träffades första gången när han intervjuade mig för Radio Fyris i Uppsala om min bok om depression och panikångest. Det var tre år sedan och vi har varit vänner sedan dess. I podden utgår jag bland annat från våra Facebook-konversationer under de här åren och försöker förstå hur hans autism påverkar honom. Är han till exempel så direkt och så ärlig på grund av autismen, eller tror han att det är en fråga om hans egna personlighet snarare än Aspergers syndrom/autism.

Vi pratar även om vilka filmer han tycker porträtterar autism bäst, ifall Hollywoods bild av människor med autism som savanter skapar fördomar, hur personer med autism uppfattar humor och så berättar han vad han tycker om min nya bok om psykisk ohälsa som han faktiskt medverkar i också.

Dessutom pratar vi om hur autism påverkar kärlekslivet, arbetslivet och vilka anpassningar som han tycker är mest hjälpsamma både i skolan och i vardagen. Sist men inte minst svarar han på de lyssnarfrågor om autism/Aspergers som jag fick på Twitter inför den här intervjun.

Intervjun är uppdelad i två delar, du kan lyssna på dem båda här nedanför eller i iTunes, Acast-appen eller där du annars hittar dinna poddar (sök bara på” Sinnessjukt”).

Del ett av min podcast om autism med Andreas Lindholm:

Del två av min podcast om autism med Andreas Lindholm:

 

Hoppas verkligen att ni gillade denna podcast om autism/Aspergers syndrom. Kolla gärna in min intervju med Anja Wikström också, författaren som har skrivit boken ”Ingen familj är en ö” som bland annat handlar om Aspergers syndrom.

Podcast om Aspergers syndrom och ADHD med Anja Wikström

Del 1

Del 2

Igår spelade jag in en podcast om Aspergers syndrom och adhd med författaren Anja Wikström som till vardags arbetar som medicinsk utredare. I podden pratar vi bland annat om hur det är att vara förälder till ett barn med Aspergers och adhd och vilka krav det ställer på en själv och på omgivningen.

Inte minst pratar vi om skolan och de anpassningar som många gånger behövs där men som ofta uteblir av olika skäl. Detta ställer till stora problem för familjer där ett eller flera av barnen har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som adhd eller Aspergers. Anja berättar om flera av henne egna upplevelser då det har gått fel på ett eller annat sätt.

Vi pratar även om hur hon och hennes sambo ibland har känt sig granskade av barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och hur det känns att frukta för att bli av med vårdnaden om sina barn. Anja har själv flera vänner som blivit av med vårdnaden om sina barn på grund av problem med barnen, familjer där hon känner föräldrarna väl och vet att de är reko och omtänksamma.

Dessutom pratar vi om hur vissa journalister är väldigt dåliga på att skriva om adhd och Aspergers, vi pratar om valet mellan att bo mitt i en storstad och att istället bo på landet där barnen får mer lugn och ro, men å andra sidan har längre till skolan och inte lika mycket skolor att välja på ifall man behöver byta. Vad har man som förälder för ansvar att förändra sitt eget liv efter barnens förutsättningar innan man börjar ställa krav på samhället och klaga på till exempel barn- och ungdomspsykiatrin?

Anja berättar även vad hon tycker om amfetaminliknande adhd-mediciner som Ritalin och Concerta och hur hon och hennes sambo resonerade kring valet mellan att testa läkemedel och att inte göra det.

Jag tycker att det var oerhört intressant att äntligen få spela in en podcast om Aspergers och adhd. Jag har tidigare spelat in två poddar om adhd – dels avsnitt 10 (”ADHD och ADD – Frågor och svar”) och dels avsnitt 16 (”Underbara ADHD med Georgios Karpathakis”), men det här var första gången även Aspergers kom med. Eftersom intervjun blev ganska lång har jag valt att dela upp den i två avsnitt. Du hittar dem här ovanför eller på iTunes om du prenumererar där (klicka här för att prenumerera). Podden finns även i Acastappen och i andra podcast-appar.

Om du vill vet mer om Anjas bok om adhd som heter ”Ingen familj är en ö” kan du läsa min recension på länken. Hoppas verkligen att ni gillar den här podcasten om Aspergers och adhd nu, hör gärna av er ifall ni har feedback på avsnittet!

Bra bok om adhd som förändrade min bild av diagnosen – Recension av ”Ingen familj är en ö”

Bra bok om adhd (Anja Wikström - Ingen familj är en Ö)

Adhd är en omdiskuterad diagnos som omges av en hel del fördomar och okunskap. Så är det visserligen med de flesta psykiatriska diagnoser, men när det gäller adhd är fördomarna och okunskapen av en speciell karaktär. Det finns till exempel de som anser att det är en påhittad diagnos, som skapats antingen för att göda giriga läkemedelsbolag eller som en ursäkt för dåligt föräldraskap (eller både och).

Anja Wikström bor i Stockholm och arbetar som medicinsk utredare. I augusti 2014 släpptes hennes debut, en väldigt bra bok om adhd som heter ”Ingen familj är en ö – Adhd, föräldraskap och skuld”  (Ordfront förlag). Det är en roman baserad på hennes eget liv som förälder till ett barn med adhd-diagnos. Huvudkaraktären Ada lever med sambon Axel och barnen My och Hugo, där storasyster My har adhd och lillebror Hugo är lugn som en filbunke.

My är efterlängtad, älskad och begåvad, men väldigt besvärlig och har svårt med alla typer av sociala kontakter. Föräldrarna märker tidigt att My inte beter sig som de andra barnen på BVC, hon har svårt att komma till ro, ligga still och att sova – vilket gör att Ada känner sig som en dålig förälder, är det hennes fel att dottern är så speedad? Det är signalerna som omgivningen ger henne, subtilt eller uttalat av allt från sjukvårdspersonal till mannen på gatan.

Ada är mer neurotisk och beskyddande än Axel vilket delvis beror på samhällets förväntningar på henne som mamma, men också på hennes egna karaktärsdrag. Hennes neurotiska drag gör att dotterns problem blir ännu tyngre för både Ada och Axel. Samtidigt är det kanske det som blir familjens räddning eftersom det krävs tjurskallighet och pondus för att hävda sitt barns rätt till utredningar och extraresurser på dagis och i skolan.

 

”Det krävs tjurskallighet och pondus för att hävda sitt barns rätt till adhd-utredning och extraresurser”

 

Familjen får nämligen vänta i flera år på BUP:s utredning av dottern, en utredning som sedan är otillräcklig till en början. My får visserligen en adhd-diagnos när den första utredningen äntligen är klar, men inte den Asperger-diagnos som i en senare utredning slås fast och som kommer att ge henne rätt till mer hjälp och resurser (men inte ens då med den självklarhet som man kanske skulle kunna tro).

Boken ger framför allt en bild av den lilla (men resursstarka) familjens kamp mot systemet, men också en skildring av hur en familjs dynamik kan se ut när någon eller några i familjen har adhd. Det är också i det som jag själv märker att mina fördomar blottas. My slåss och sparkas, spottar både föräldrarna och andra barn i ansiktet, skriker och beter sig överlag väldigt illa. Många gånger har jag själv konfronterats med sådana barn – det har väl vemsomhelst – och tänkt hemska tankar om både barnen och barnets föräldrar.

Och visst, ibland är det säkert fråga om ”dåliga” föräldrar som aldrig borde skaffat barn. Men Anja Wikströms bok gör att jag förstår att det i många fall finns en diagnos bakom det störiga skrikande barnet på bussen vars föräldrar ser uppgivna, livströtta och ointresserade ut. Man kan inte bedöma ett barn eller deras föräldrar på så lösa boliner, även om man kanske lätt gör det när man själv sitter trött på bussen hem efter ett arbetspass och tvingas umgås med någon annans oregerliga barn. Ingen kan till fullo förstå hur det är att uppfostra ett barn med adhd förrän man själv gjort det, vilket blir tydligt i den här boken.

 

”Ingen kan till fullo förstå hur det är att uppfostra ett barn med adhd förrän man själv gjort det”

 

Min respekt för människor med diagnosen adhd och för föräldrar till barn med adhd är för alltid förändrad efter att ha läst Anja Wikströms fantastiska bok. Det här är ingen feel good-bok, det känns mer som att titta på Deer Hunter – det börjar dåligt, och sedan blir det bara värre.

Men det finns ljusglimtar så klart, och i bokens epilog finns dessutom väldigt bra (läs: ovärderliga) tips och råd till föräldrar med barn som har adhd, men flera gånger var jag nära att sluta läsa eftersom boken är så mörk och jobbig. Jag är glad att jag inte gjorde det och istället läste klart. En bra bok om adhd som rekommenderas varmt!

Betyg: 5/5

Finns att köpa här

Språk: Svenska
Antal sidor: 267
Utg.datum: 2014-08-18
Upplaga: 1
Förlag: Ordfront Förlag
Medarbetare: Grandin, Elina / Edenvik, Josefine
Vikt: 423 g
SAB: Vlad
Dimensioner: 215 x 150 x 20 mm
ISBN: 9789170377778