Publicerad den 3 kommentarer

Mentalsjukhus i Sverige – lista över alla svenska mentalsjukhus

Mentalsjukhus i Sverige var länge ett hett ämne. Under nästan 150 år fanns ett trettiotal mentalsjukhus i Sverige, med plats för nästan 40 000 intagna patienter under storhetstiden på 1970-talet. I podden pratar vi den här veckan om mentalsjukhuseran i Sverige, men jag tänkte lista alla mentalsjukhusen i Sverige är nedan, men information om när de byggdes, ungefär hur många patienter de rymde och när de stängde.

Om du vill veta mer om mentalsjukhusens historia kan du förresten lyssna på poddavsnittet nedan. Jag skriver också en del om mentalsjukhusen i min nya bok ”Kalla mig galen: berättelser från Psyksverige” och i min bok om depression och ångest.

1850-1900

  • Nyköpings hospital byggdes ut till mentalsjukhus för omkring 200 patienter i mitten av 1800-talet. Stängdes 1971.
  • Konradsberg byggdes 1855 och hade som mest drygt 300 patienter, stängdes 1995.
  • Sankt Sigfrids sjukhus i Växjö byggdes om till mentalsjukhus 1857. Fortfarande i bruk som rättspsyk.
  • Ulleråkers sjukhus i Uppsala, blev mentalsjukhus 1861 för som mest 1400 intagna. Avvecklas på 1980-talet.
  • Gådeå hospital i Härnösand, byggdes på 1860-talet och hade 130 patienter. Stängdes 1989.
  • S:t Jörgens sjukhus i Göteborg byggdes 1872 och hade omkring 500 patienter, stängdes 1992.
  • Gibraltar fattigvårds- och försörjningsanstalt i Göteborg byggde 1888, 200 platser för sinnessjuka, psyk lades ned 1932.
  • Piteå hospital och asyl, byggdes 1886 och hade som mest 800 patienter på 1950-talet, stängde 1987.
  • Kristinehamns hospital byggdes 1887, på 1950-talet hade man 1100 patienter. Stängdes efter drygt hundra år, oklart exakt vilket år.

1900-1930

  • Katarina sjukhus blev sinnessjukhus 1902 och lades ned 1933. Hade 1919 omkring 365 intagna.
  • Restas sjukhus i Vänersborg byggdes 1905 och hade mer än 1000 patienter, 1989 flyttades psyk.
  • Långbro sjukhus byggdes 1909, hade som mest 1350 patienter på 70-talet, lades ned 1997.
  • Säters sjukhus byggdes 1912 och 1956 hade man hela 1578 intagna patienter. Rättspsyk fortfarande öppet.
  • Sankta Gertruds sjukhus i Västervik byggdes 1912 för som mest 1400 patienter, stängde i slutet av 1990-talet.
  • Frösö sjukhus i Östersund, byggdes 1915 och hade 800 patienter.
  • Sundby sjukhus utanför Strängnäs byggdes 1922 för som mest drygt 1300 patienter (1955), stängdes 1988.
  • Sankta Maria sjukhus i Helsingborg byggdes 1927 för mer än 1200 patienter, stängdes på 1990-talet.

1930-1970

  • Solberga sjukhus byggdes 1930, 420 platser, stängdes 1997. Utvecklingsstörda och alkoholister.
  • Sankt Lars sjukhus i Lund öppnade psyk 1931, som mest 1400 patienter, stängde i slutet av 1980-talet.
  • Västra Marks sjukhus i Örebro byggdes 1931 om till mentalsjukhus för efterblivna, hade drygt 200 patienter.
  • Rånäs Slott i Stockholm blev sinnessjukhus 1931, stängdes på 80-talet.
  • Lillhagens sjukhus byggdes 1932 och hade som mest omkring 2000 patienter på 1970-talet.
  • Beckomberga i Stockholm byggdes 1933 och blev Sveriges största mentalsjukhus med plats för omkring 2000 patienter. Stängde 1995.
  • Umedalens sjukhus utanför Umeå byggdes 1934 för som mest 1000 patienter. Stängde 1986.
  • Ryhov sjukhus i Jönköping byggdes 1934 för som mest omkring 1700 patienter, stängde på 1980-talet.
  • Malmö Östra sjukhus byggdes 1935 och hade som mest 800 patienter på 70-talet, stängdes 1995.
  • Vipeholms sjukhus byggdes 1935 och hade 1957 runt 1000 patienter, stängdes 1982.
  • Norrtulls sjukhus, fick under 1950-talet psykavdelningar för drygt 300 personer, stängdes under 1990-talet.
  • Sankt Olof i Visby byggdes i mitten av 1930-talet och hade drygt 200 patienter.
  • Sidsjöns sjukhus utanför Sundsvall byggdes 1943 för 902 patienter, stängdes 2001.
  • Mellringe sjukhus byggdes 1956 och hade som mest omkring 700 patienter.
  • Falbygdens sjukhus, byggdes på 1960-talet i Falköping och hade 600 patienter.
  • Hälsinge sjukhus byggdes 1963 och hade som mest 660 patienter, stängde 1997.
  • Karsuddens sjukhus byggdes 1964 och hade drygt 100 intagna.
Publicerad den

Statistik om psykisk ohälsa – Nytt avsnitt av podden om psykisk ohälsa

Statistik om psykisk ohälsa var ämnet för podden jag och läkaren och forskaren Pär Höglund spelade in i förmiddags. Nu har jag klippt klart inspelningen och publicerat episoden i alla kanaler.

Vi pratar om en massa spännande statistik om psykisk ohälsa, bland annat om hur mycket pengar psykiatrin får i förhållande till kroppsvården. Jag har dessutom räknat på hur mycket extra skatt en normalinkomsttagare skulle behöva betala varje månad för att psykiatrin skulle få resurser motsvarande sin sjukdomsbörda. Psykiatrin får idag cirka 9 procent av sjukvårdsbudgeten (ungefär 21 miljarder av den totala sjukvårdsbudgeten på 240 miljarder går till psykiatrin).

Vi pratar även om hur mycket olika insatser inom psykiatrin skulle kosta och hur pass kostnadseffektiva de är. Bland annat visar det sig att tidiga insatser mot depression och ångest på arbetsplatser är oerhört kostnadseffektivt för samhället, men faktum är att det finns ÄNNU mer kostnadseffektiva investeringar. Till exempel handlar det om tidiga insatser för att hjälpa människor med psykossjukdomar som schizofreni, som ger mångdubbelt större besparingar för samhället i förhållande till hur mycket själva insatserna kostar i reda pengar.

Jag och Pär diskuterar också halsbrytande statistik kring självmord i världen och hur antalet självmord förhåller sig till antalet människor som dör i terrorism, krig, mord och liknande. Det är faktiskt helt sjukt hur det förhåller sig, och om du vill veta hur siffrorna ser ut: lyssna på podden. Den finns att lyssna på i iTunes, Acast-appen, andra podd-appar samt i spelaren här ovanför.

Jag hoppas verkligen att du som lyssnar tycker om det här avsnittet om statistik om psykisk ohälsa eftersom jag och Pär har lagt ned otroligt mycket tid på att förbereda det här avsnittet. Trevlig lyssning och ta hand om er därute!

Publicerad den Lämna en kommentar

Politiker med psykiska sjukdomar – ADHD, depression, bipolär sjukdom, panikångest tvångssyndrom osv.

Politiker med psykiska sjukdomar (och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) som depression, bipolär sjukdom, ADHD, panikångest, tvångssyndrom (OCD) världen över har de senaste decennierna valt att berätta om sin psykiska ohälsa offentligt. Här är en lista över politiker med psykiska sjukdomar som har varit öppna med sina diagnoser.

I avsnitt 17 av Psykpodden intervjuade vi Roza Güclü Hedin på riksdagen, hon blev därmed den första framstående svenska politikern som berättat om sin psykiska ohälsa. Det var ett historiskt steg i rätt riktning, men i många andra delar av världen har politiker berättat om sina psykiska sjukdomar långt innan det skedde i Sverige.

Här är en lista med politiker, inklusive fina Roza, som har valt öppenhet istället för skam. Vissa av dem, som Winston Churchill, finns med i min bok om depression och panikångest som du kan köpa signerad om du klickar på länken.

Sverige

Roza Güclü Hedin – panikångest

17. Riksdagsledamot Roza Güclü Hedin
Socialdemokraternas riksdagsledamot Roza Güclü Hedin har berättat om sina panikångestattacker i Psykpodden. Hon blev därmed den första framstående svenska politiker med psykisk ohälsa som berättat offentligt om sina problem. Hon berättade hur prestationsångest och stress flera gånger fått henne att ställa in politiska möten.

Jimmie Åkesson – utmattningssyndrom

Jimmie Åkessson utmattningssyndrom / utbrändhetSverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson sjukskrev sig under hösten 2014 för utmattningssyndrom, eller utbrändhet som det kallas i folkmun. När han 17 oktober skrev om det i ett öppet brev som publicerades i bland annat Aftonbladet, blev han därmed första svenska partiledare att berätta om sin psykiska ohälsa offentligt.

Gabriel Wikström – utmattningsdepression

Gabriel Wikström utmattningsdepression

Den socialdemokratiske sjukvårdsministern och tidigare SSU-ordföranden Gabriel Wikström blev 26 november 2014 förste svenska ministern att berätta om sin erfarenhet av psykisk ohälsa. I Uppsala Nya Tidning berättade Wikström att han under studietiden drabbades av utmattningsdepression, något han först trodde var hjärtproblem.

Norge

Kjell Magne Bondevik – depression

Politiker med psykiska sjukdomar - Kjell Magne Bondevik

Norges statsminister sjukskrev sig för depression under fyra veckor 1998, något som väckte stor uppmärksamhet i internationell media. Han kom sedan tillbaka och blev omvald som statsminister 2001.

Reiulf Steen – depression

Reiulf Steen depression

Den nyligen avlidne Reiulf Steen, före detta ledare för Arbeiderpartiet, berättade ofta om sina problem med bland annat depression.

Island

Jón Gnarr Kristinsson – ADHD

Jón Gnarr Kristinsson – ADHD

Skådespelaren och komikern Jón Gnarr, som flera gånger har berättat om sin ADHD offentligt, gav sig 2009 in i politiken som en reaktion på finanskrisen på Island. Hans satiriska parti ”Best Party” fick 34,7 procent av rösterna i Reykjaviks regionala val 2010 och blev därmed borgmästare i den isländska huvudstaden, och var det i fyra år. Han är därmed en av få politiker med ADHD som berättat öppet om sin diagnos.

Storbritannien

Winston Churchill – depression

Winston Churchill - Depression

Den förre brittiske premiärministern beskrev sina depressioner som ”svarta hunden” (The Black Dog), vilket har blivit ett känt uttryck världen över.

Kevan Jones – depression

Kevan Jones - Depression

Förre försvarsministern Kevan Jones berättade om sin depression i det brittiska underhuset under en uppmärksammad debatt i juni 2012.

Sarah Wollaston – förlossningsdepression

Sarah Wollaston – förlossningsdepression

Ledamoten Sarah Wollaston i det konservativa Toriespartiet berättade om sin förlossningsdepression i det brittiska underhuset under en uppmärksammad debatt i juni 2012.

Andrea Leadsom – förlossningsdepression

Andrea Leadsom - Förlossningsdepression

Ledamoten Andrea Leadsom i det konservativa Toriespartiet berättade om sin förlossningsdepression i det brittiska underhuset under en uppmärksammad debatt i juni 2012.

Charles Walker – OCD (tvångssyndrom)

Charles Walker - Tvångssyndrom

Labourledamoten Charles Walker berättade om sina trettio år med tvångssyndrom i det brittiska underhuset under en uppmärksammad debatt i juni 2012.

Australien

Andrew Robb – depression

Andrew Robb – depression

Australiens handelsminister Andrew Robb har skrivit en bok om sina depressioner, som heter Black Dog Daze.

Geoff Gallop – depression

Geoff Gallop – depression

Ledaren för delstaten West Australia Geoff Gallop sade upp sig från alla sina politiska uppdrag den 16 januari 2006, för att få behandling mot sin depression. På en presskonferens sa han bland annat:

– Living with depression is a very debilitating experience, which affects different people in different ways.

– It has certainly affected many aspects of my life. So much so that I sought expert help last week. My doctors advised me that with treatment, time and rest this illness is very curable. However, I can’t be certain how long that will take. So in the interests of my health and my family I have decided to rethink my career.

Neil Cole – bipolär sjukdom

Neil Cole bipolär sjukdom

Neil Cole är advokat, författare och satt tidigare i delstaten Victorias parlament. 1993 fick han diagnosen bipolär sjukdom. 1995 läckte hans politiska motståndare hans diagnos, och han gick själv ut och berättade om sin sjukdom som den första politikern i Australiens historia. Han lades in för behandling och blev återvald 1996, innan han slutade som politiker efter att ha förlorat valet 1999. Han har skrivit en bok om sin bipolära sjukdom som heter Stability in mind.

Michael Costa – bipolär sjukdom

Michael Costa bipolär sjukdom

Michael Costa har haft flera höga poster i delstaten New South Wales, bland annat ”Minister for Police” (polisminister ungefär) och ”Treasurer” (skatteminister ungefär). Han är helt öppen med sin bipolära sjukdom, som bland annat gett sig uttryck i att han ibland ringt sina medarbetare mitt i natten med politiska idéer. Han har också anklagat sina politiska motståndare för personliga påhopp kring hans sjukdom istället för att möta hans politik med sakliga argument:

– Mood disorder at least is a legitimate illness – they haven’t found a cure for stupidity. If people resort to personal attacks it’s a sign of weakness in their own arguments.

USA

Lawton Chiles – depression

Lawton Chiles depression

Senatorn och sedermera guvernören i Florida, Lawton Chiles, var öppen med sina depressioner. Han pensionerade sig 1989 efter sina psykiska problem och problem med hjärtat, men blev övertalad av sina väljare att ställa upp i guvernörsvalet i Florida mot republikanen Bob Martinez. Han vann och blev dessutom omvald fyra år senare då han ställdes mot Jeb Bush.

Mark Dayton – depression

Mark Dayton – depression

Mark Dayton berättade om sin depression och sina problem med alkoholism 2009 och sa bland annat: ”I am a candidate for governor and I think people have a right to know this about me”. Han blev ändå vald till guvernör i Minnesota året efter, trots att republikanerna gick starkt framåt i resten av USA.

Lynn Rivers – bipolär sjukdom

Lynn Rivers bipolär sjukdom

Lynn Rivers valdes in i den amerikanska kongressen ett år efter hon berättat om sin bipolära sjukdom i media. Hon återvaldes sedan tre gånger i rad.

Publicerad den Lämna en kommentar

Hur lång tid är läkemedelspatenten – så många år är skyddet

Hur lång tid är läkemedelspatenten - så många år är skyddet
Hur lång tid är läkemedelspatenten egentligen?

Hur lång tid är läkemedelspatenten tänkte jag och googlade. Det var svårare än jag trodde att få reda på, så jag ringde upp Patent- och registreringsverket för att få mer info. Reglerna var inte så svåra som jag trodde.

Patent- och registreringsverket (PRV) är den myndighet i Sverige som behandlar patentfrågor. Det gäller för uppfinningar och liknande, vilket man kanske fattar, men även för läkemedelspatent vilket jag kanske hade gissat att Läkemedelsverket hade hand om.

Läkemedelspatenten i Sverige är 20 år som standard.
Fortsätt läsa Hur lång tid är läkemedelspatenten – så många år är skyddet

Publicerad den 1 kommentar

Flest självmord på nyårsdagen – måndag vanligaste veckodagen

Flest självmord på nyårsdagen – måndag vanligaste veckodagen
Flest självmord på nyårsdagen – måndag vanligaste veckodagen. Bild: Läkartidningen.

Inför jul- och nyårshelgerna är det många som mår dåligt. Även om både julafton och nyårsafton innebär lycka för många människor är det jobbigt för den som är ensam. Nyårsdagen är faktiskt årets mest självmordstäta dag.

Jag tror att många känner igen sig i beskrivningen av jul- och nyårsfirandet som högtider med blandade känslor. Det kan vara väldigt mysigt och roligt, en chans att träffa familjen, få fina presenter, äta god mat och fira att ett nytt år har börjat. Men det är också en tid på året som innebär ensamhet, utanförskap och stress.
Fortsätt läsa Flest självmord på nyårsdagen – måndag vanligaste veckodagen

Publicerad den 1 kommentar

Antalet självmord i Sverige sjunker – svenskar inte mer självmordsbenägna

Självmord i Sverige sjunker dramatiskt. Diagram från KI.
Självmord i Sverige sjunker dramatiskt. Diagram från KI.

Det finns en bild av att svenskar begår självmord oftare än andra nationaliteter. I andra länder förknippas Sverige med depraverade, alkoholiserade och självmordsbenägna människor. Men hur vanligt är självmord i Sverige, och hur vanligt är det i jämförelse med andra länder? Låt oss ta en titt på statistiken.

I min bok om depression och panikångest skriver jag om självmord i flera frågor, bland annat ”Är depression farligt?” där jag skriver att ”Depression är en av de vanligaste orsakerna till självmord, vilket i sin tur är den vanligaste dödsorsaken bland män som är mellan 15 och 44 år gamla och den näst vanligaste bland kvinnor i samma ålder”. Men faktum är att antalet självmord sjunker, och att vi inte är mer självmordsbenägna i Sverige än i andra länder.
Fortsätt läsa Antalet självmord i Sverige sjunker – svenskar inte mer självmordsbenägna

Publicerad den 2 kommentarer

Hur många äter antidepressiva i Sverige?

Hur många äter antidepressiva i Sverige - statistik

Ungefär fem procent av alla svenskar, eller 500 000 personer, äter antidepressiv medicin varje dag. Det är svårt att veta exakt hur många som äter antidepressiva i Sverige, bland annat beroende på hur stora doser varje person tar i genomsnitt.

Att många äter antidepressiva i Sverige är ganska välkänt skulle jag tro, även om jag själv blev överraskad när jag första gången läste hur många vi är. Ungefär en halv miljon svenskar äter antidepressiv medicin varje dag. Jag ska förklara hur man kommer fram till den siffran och varför den är lite osäker.
Fortsätt läsa Hur många äter antidepressiva i Sverige?

Publicerad den 1 kommentar

Hur många går till psykolog?

Hur många går till psykolog?

Hur många går till psykolog egentligen? Är det vanligt? Svaret på den frågan är att det är mycket vanligt. I min bok skriver jag i frågan ”Är det vanligt att folk går i terapi?” om en Sifo-undersökning som gjordes i mars 2011. Där visade det sig att mer än var fjärde svensk (26 procent) har gått i terapi.

Fortsätt läsa Hur många går till psykolog?