Publicerad den

Tidslinje Arvid Carlsson – Nobelpristagarens liv år för år

I tidslinjen nedan får du överblick över Arvid Carlssons viktigaste årtal och forskningsframsteg. Den fullständiga versionen, med alla händelser och samtliga källhänvisningar, finns som nedladdningsbar PDF. Informationen kommer från mitt researcharbete till min dokumentär om Arvid, där jag intervjuar flera av hans närmaste vänner och kollegor: vetenskapsjournalisten och författaren Karin Bojs och forskarna Kjell Fuxe, Elias Eriksson och Göran Engberg,

Kjell Fuxe (t.v.), en av Arvids närmaste vänner och kollegor, som medverkar i dokumentären, på Karolinska insitutet i april 2025.

Arvid Carlsson förändrade vår förståelse av hjärnan

Upptäckterna om dopamin som signalsubstans lade grunden till dagens behandlingar av Parkinsons sjukdom och psykiska sjukdomar såsom depression och schizofreni — något som till slut gav Arvid Carlsson Nobelpriset i medicin eller fysiologi år 2000.

I poddserien Geniet Arvid Carlsson berättar jag med hjälp av hans närmaste vänner och kollegor om forskaren som i decennier kämpade mot tvivel i den medicinska världen. Här ser du en kortversion av den omfattande tidslinjen. För hela tidslinjen med samtliga händelser och källor, finns en nedladdningsbar fullversion som PDF.

För att sätta händelserna i sitt sammanhang kan det vara bra att lyssna på dokumentären. Om du vill se en kort trailer för dokumentären (som är i poddformat, det vill säga ljud och inte video) så finns det här:

Tidslinje Arvid Carlsson 1923-2018

1923: Föds 25 januari i Uppsala.[1]

1926: (Köp PDF-versionen för att se vilken betydelsefull händelse i Arvids liv som inträffade detta år)

1941: Börjar studera medicin vid Lunds universitet.[3]

1943: En stor grupp judar flyr Danmark till Skåne då de fått reda på att Hitler bestämt sig för att deportera dem från Danmark till koncentrationsläger i Tyskland.[4] Många hamnar i Lund där Arvid då bor, och flera av dem var framstående vetenskapsmän som blev Arvids lärare på universitetet.[5]

1944: (Köp PDF-versionen för att se vilken betydelsefull händelse i Arvids liv som inträffade detta år)

1951: Disputerar om kalcium i Lund.[8]

1955-56: Praktiserar hos den berömde kemisten Bernard B Brodie i USA.[10][11][12]

1957: Det berömda försöket med kaninerna publiceras i Nature. En kvart efter att de gett de kataleptiska reserpinbehandlade kaninerna en injektion med levodopa hade alla symtom försvunnit.[14]

1958: Artikel publiceras som hävdar att dopamin är en signalsubstans.[15][16]

1959: Utses till professor i farmakologi vid Göteborgs universitet.[17]

1960: (Köp PDF-versionen för att se vilken betydelsefull händelse i Arvids liv som inträffade detta år)

1961: Kollegan Julius Axelrod visar att vissa antidepressiva hämmar återupptag av noradrenalin, en upptäckt som blir viktig för Arvids vidare forskning.[21]

1963: Arvid och Margit Lindqvist visar att antipsykotiska läkemedel blockerar dopaminreceptorer utan att sänka dopaminnivåer.[22][23][24]

1965: (Köp PDF-versionen för att se vilken betydelsefull händelse i Arvids liv som inträffade detta år)

1968: Upptäcker att tricykliska antidepressiva påverkar serotonin.[28]

1971: Zimelidin, världens första SSRI-läkemedel, patenteras.[30]

1975: Invald i Kungliga Vetenskapsakademin.[31]

1979: Mottar Wolfpriset i medicin.[32]

1982: (Köp PDF-versionen för att se vilken betydelsefull händelse i Arvids liv som inträffade detta år)

1986: Den amerikanska forskaren Carol Tamminga kontaktar Arvid angående Preclamol.[35]

1987: Eli Lilly lanserar Prozac.[36]

1988: Hässle lanserar Losec efter tips från Arvid.[37]

1994: (Köp PDF-versionen för att se vilken betydelsefull händelse i Arvids liv som inträffade detta år)

1998: Grundar Carlsson Research för att vidareutveckla mediciner mot neurologiska sjukdomar.[40][41][42]

2000: Tilldelas Nobelpriset i medicin eller fysiologi.

2002: Abilify, en partiell dopaminagonist som bygger på Arvids koncept, godkänns och börjar säljas i USA. Det är i grunden ett antipsykotiskt läkemedel men används senare även mot exempelvis depression.

2006: Säljer alla sina aktier i Carlsson Research till danska Neurosearch AS. Köpesumman uppgår till totalt 875 miljoner kronor, varav 250 miljoner direkt och 625 miljoner kronor i prestationsbaserade bonusar. Arvid äger vid försäljningen 20 % av aktierna och får alltså runt 50 miljoner kronor direkt och 125 miljoner kronor ytterligare om försäljningsmålen uppnås.[45][46][47]

2011: (Köp PDF-versionen för att se vilken betydelsefull händelse i Arvids liv som inträffade detta år)

2013: Abilify är det mest inkomstbringande läkemedlet i USA och drar in 6,5 miljarder dollar under ett år.[49]

2014: (Köp PDF-versionen för att se vilken betydelsefull händelse i Arvids liv som inträffade detta år)

2018: Avlider i Göteborg den 29 juni, 95 år gammal.

Källhänvisningar

  1. https://www.sfn.org/-/media/SfN/Documents/TheHistoryofNeuroscience/Volume-2/c2.pdf hämtad 11 april 2025
  2. https://www.sfn.org/-/media/SfN/Documents/TheHistoryofNeuroscience/Volume-2/c2.pdf hämtad 11 april 2025
  3. https://www.sfn.org/-/media/SfN/Documents/TheHistoryofNeuroscience/Volume-2/c2.pdf hämtad 11 april 2025
  4. https://www.levandehistoria.se/fakta/forintelsen/svenska-hjalp-och-raddningaktioner/flykten-over-oresund hämtad 11 april 2025
  5. https://www.youtube.com/watch?v=j8QJQj2jEXQ hämtad 11 april 2025
  6. https://www.sfn.org/-/media/SfN/Documents/TheHistoryofNeuroscience/Volume-2/c2.pdf hämtad 11 april 2025. Egen översättning.
  7. https://www.dn.se/arkiv/lordagsondag/vetenskap-hjarnans-hjalte-ger-sig-aldrig hämtad 19 april 2025
  8. https://www.youtube.com/watch?v=bKU-6z4CGCE hämtad 11 april 2025
  9. https://www.youtube.com/watch?v=j8QJQj2jEXQ hämtad 11 april 2025
  10. https://www.youtube.com/watch?v=bKU-6z4CGCE hämtad 11 april 2025
  11. https://www.youtube.com/watch?v=bKU-6z4CGCE hämtad 9 april 2025
  12. https://www.youtube.com/watch?v=bKU-6z4CGCE hämtad 11 april 2025
  13. https://www.youtube.com/watch?v=j8QJQj2jEXQ hämtad 11 april 2025
  14. https://www.youtube.com/watch?v=j8QJQj2jEXQ hämtad 11 april 2025
  15. https://www.nobelprize.org/uploads/2018/06/carlsson-lecture.pdf hämtad 24 april 2025
  16. Dagens Nyheter, 28 juli 1959. S. 6.
  17. https://www.youtube.com/watch?v=YogeLmb8ebU&t hämtad 11 april 2025
  18. Carlsson, Arvid, and Margit Lindqvist. ”Effect of chlorpromazine or haloperidol on formation of 3-methoxytyramine and normetanephrine in mouse brain.” Acta pharmacologica et toxicologica 20.2 (1963): 140-144.
  19. https://www.youtube.com/watch?v=bKU-6z4CGCE hämtad 9 april 2025
  20. https://www.sfn.org/-/media/SfN/Documents/TheHistoryofNeuroscience/Volume-2/c2.pdf hämtad 9 april 2025
  21. Creese, Ian, David R. Burt, and Solomon H. Snyder. ”Dopamine receptor binding predicts clinical and pharmacological potencies of antischizophrenic drugs.” Science 192.4238 (1976): 481-483.
  22. Nordström, A. L., Farde, L., Wiesel, F. A., Forslund, K., Pauli, S., Halldin, C., & Uppfeldt, G. (1993). Central D2-dopamine receptor occupancy in relation to antipsychotic drug effects: a double-blind PET study of schizophrenic patients. Biological psychiatry, 33(4), 227-235.
  23. https://www.lakemedelsvarlden.se/nyfikenheten-driver-arvid-carlsson-vidare/ hämtad 9 april 2025
  24. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0277953615003524 hämtad 11 april 2025
  25. https://www.sfn.org/-/media/SfN/Documents/TheHistoryofNeuroscience/Volume-2/c2.pdf hämtad 11 april 2025
  26. https://www.sfn.org/-/media/SfN/Documents/TheHistoryofNeuroscience/Volume-2/c2.pdf hämtad 11 april 2025
  27. https://www.sfn.org/-/media/SfN/Documents/TheHistoryofNeuroscience/Volume-2/c2.pdf hämtad 9 april 2025
  28. https://www.youtube.com/watch?v=j8QJQj2jEXQ hämtad 7 april 2025
  29. https://www.astrazeneca.se/media/pressmeddelanden/svenska_pressmeddelanden/2015/losec-nu-tillgngligt-i-matbutiker-16102015.html# hämtad 3 okt. -25
  30. https://www.lakemedelsvarlden.se/nyfikenheten-driver-arvid-carlsson-vidare/ hämtad 7 april 2025
  31. https://www.youtube.com/watch?v=bKU-6z4CGCE hämtad 7 april 2025
  32. https://www.youtube.com/watch?v=j8QJQj2jEXQ hämtad 7 april 2025
  33. https://www.youtube.com/watch?v=j8QJQj2jEXQ hämtad 7 april 2025
  34. https://acnp.org/wp-content/uploads/2018/12/ACNP-Bulletin-December-2018.pdf hämtad 3 juli -25
  35. https://www.nyteknik.se/industri/arvid-carlssonsaljer-livsverket/612919 hämtad 7 april 2025
  36. https://www.gp.se/ekonomi/carlsson-research-blir-danskt.7517db48-ab09-40a6-a48f-9ae7173aed83 hämtad 4 juli -25
  37. NeuroSearch A/S. (2007). Årsrapport 2006. NeuroSearch A/S.
  38. https://www.pharmacytimes.com/view/top-drugs-of-2013 hämtad 7 april 2025
Publicerad den

Arvid Carlsson-dokumentär – geniet som förändrade vår syn på hjärnan

Dokumentäraffisch för poddserien Sinnessjukt Dokument: Arvid Carlsson av Christian Dahlström – en podd om Nobelpristagaren som upptäckte dopamin och revolutionerade behandlingen av Parkinsons sjukdom.

Han trotsade världens främsta forskare och visade att hjärnan styrs av kemi, inte bara elektricitet. I min nya podd-dokumentär ”Geniet Arvid Carlsson” i min podcast Sinnessjukt berättar jag historien om dopaminets upptäckare, Parkinsonmedicinens fader, Nobelpristagaren som skapade den första SSRI-medicinen och vars forskning var avgörande för skapandet av nya antipsykotiska läkemedel mot schizofreni. En berättelse om envishet, tur och genialitet.


Ny podd-dokumentär: Arvid Carlsson

Hur gick det till när en ung forskare från Lund förändrade hela världens förståelse av hur hjärnan fungerar? I min nya tredelade dokumentärserie ”Geniet Arvid Carlsson” berättar jag historien om forskaren som upptäckte dopamin i hjärnan och visade att hjärnan kommunicerar med signalsubstanser.

Här nedan hittar du en kort video-trailer – själva dokumentären är en ljudpodd, inte film.

Genom unika intervjuer med vetenskapsjournalisten och författaren Karin Bojs och forskarna Kjell Fuxe, Elias Eriksson och Göran Engberg, samt sällsynta arkivklipp med Arvid själv, får du följa en av Sveriges mest betydelsefulla vetenskapsmän genom ett helt sekel av medicinhistoria.


🎧 Del 1 – Från Lund till världens forskningselit

Den första delen av dokumentären följer Arvid Carlssons väg från Lund till Bethesda i USA, där han 1955 hamnade i ett av världens mest avancerade laboratorier. Under ledning av den legendariske farmakologen Bernard Brodie började han studera hjärnans signalsubstanser – ett forskningsfält som då betraktades som udda och ovetenskapligt.

Tillsammans med den världsledande histologen Nils-Åke Hillarp lyckades Arvid visa att dopamin inte bara var en mellanprodukt i bildningen av noradrenalin, utan en egen signalsubstans med avgörande betydelse för rörelseförmågan. I ett av medicinhistoriens mest berömda försök återfick kaniner, förlamade av substansen reserpin, sin rörelseförmåga efter att ha fått L-dopa – en upptäckt som senare skulle revolutionera behandlingen av Parkinsons sjukdom.

Men vägen dit var allt annat än enkel. Arvid möttes av skepsis från världens ledande forskare. När han 1960 presenterade sina resultat vid en konferens i London med namn som Sir Henry Dale och John Gaddum i publiken, blev han utskrattad. ”De betedde sig som skolbarn runt sin lärare”, skrev han senare i en självbiografisk text. Men Arvid vägrade ge upp – han visste att han hade rätt.

Del 1 skildrar också Arvids formativa år i Lund, där han påverkades av andra världskrigets fasor och mötet med överlevande från koncentrationsläger. Det var där och då hans övertygelse växte: att psykiskt lidande är verkligt, biologiskt och värt att ta på allvar.

De första 12 minuterna av den första delen av dokumentären finns att lyssna på gratis i spelaren nedan, hela avsnittet finns på Patreon. Bli medlem för att lyssna och ta del av extramaterialet, bland annat manuset – där du hittar källorna till alla påståenden och arkivklipp i dokumentären.


🧠 Del 2 – Från motstånd till Nobelpris

I den andra delen följer vi Arvids vetenskapliga revansch. Under 1960- och 70-talen blir farmakologiska institutionen på Göteborgs universitet ett världsledande centrum psykofarmakologisk forskning, och hans tidigare hånade idéer accepteras till slut som sanningar.

Hans teorier om dopaminets betydelse bekräftas av forskare som Oleh Hornykiewicz och George Cotzias, som visar att Parkinsonpatienters hjärnor har kraftigt sänkta nivåer av dopamin, och att L-dopa – precis som Arvid hade föreslagit – kunde användas som läkemedel mot Parkinsons sjukdom. Än idag är L-dopa förstahandsbehandling vid Parkinsons sjukdom och har förlängt livet för tiotals miljoner människor under de senaste decennierna.

Vi möter kollegor och efterföljare som Kjell Fuxe, Elias Eriksson och Göran Engberg, som berättar hur Arvid skapade en unik forskningsmiljö på Göteborgs universitet – där kritisk diskussion, nyfikenhet och envishet premierades framför hierarki. Samtidigt får vi höra Karin Bojs skildra hans liv på hemmaplan som familjefar: en prestigelös, rolig och nyfiken man som älskade litteratur, promenader i Änggårdsbergen och långa middagar med familjen.

Kjell Fuxe och Christian Dahlström, 28 april 2025 på Biomedicum på Karolinska institutet i Stockholm.

Del 2 handlar också om Arvids komplicerade relation till läkemedelsindustrin. Han samarbetade med farmaceuten Ivan ÖstholmHässle (senare Astra) i Göteborg, där hans råd ledde till utvecklingen av läkemedel som Seloken mot högt blodtryck, Bricanyl mot astma och Losec mot magsår – en medicin som blev världens mest sålda läkemedel under 1990-talet.

Trots framgångarna vägrade Arvid låta industrin styra hans forskning. Han var alltid fri, alltid kompromisslös. Vid en vetenskapskonferens lär han självironiskt ha sagt: ”Om det finns någon i det här rummet som jag ännu inte har förolämpat, så ber jag om ursäkt för det.”


💊 Del 3 – Dopaminets arv och kampen för psyket

Den tredje delen handlar om arvet efter Arvid Carlsson. Med hjälp av forskare som Kjell Fuxe och Hans Corrodi – den schweiziska kemisten och språkgeniet – vände Arvid blicken från dopamin mot serotonin, och skapade världens första SSRI-läkemedel (SSRI står för selektiva serotoninåterupptagshämmare) Zimelidin, eller Zelmid som produktnamnet blev i Sverige.

Samtidigt fortsatte han att utforska dopaminets komplexa roll i hjärnan och utvecklade tidigt teorin om dopaminhypotesen vid schizofreni – att överaktivitet i dopaminsystemet kan vara en viktig förklaring till sjukdomen. Detta blev grunden för de flesta moderna antipsykotiska läkemedel, och hans hypotes om partiella dopaminagonister inspirerade läkemedelsbolaget Otsuka att ta fram det antipsykotiska läkemedlet aripiprazol (Abilify).

Senare i karriären arbetade Arvid med dopaminstabiliserare – molekyler som både kan dämpa dopamin där det finns för mycket och förstärka det där det råder brist. Substanser som OSU-6162 och ACR 16 såg Arvid som potentiella mirakelmediciner. Även om hans egna projekt ibland stötte på motgångar – som försöken med den antipsykotiska substansen preclamol (som han studerade i samarbete med den Carol Tamminga) och hans bittra sorti ur egna företaget Carlsson Research – fortsatte han med kompromisslös envishet att utforska nya läkemedel fram till sin död vid 95 års ålder.

När han tilldelades Nobelpriset i medicin eller fysiologi år 2000 för sina upptäckter om dopamin och signalsubstansernas betydelse, blev det inte bara ett erkännande av hans forskning, utan också en bekräftelse på hans livslånga mod att gå emot etablerade idéer. Priset öppnade dörrar, men drog också till sig lycksökare. Ändå fortsatte Arvid att sätta patienternas behov i första rummet och att driva forskning med samma nyfikenhet och envishet som alltid.

Arvid Carlssons arv lever vidare – från SSRI och dopaminhypotesen till dopaminstabiliserarna – och hans idéer fortsätter att inspirera nya generationer forskare världen över.

[Ett smakprov ur den här delen publiceras snart]


Lyssna på dokumentären

Genier Arvid Carlsson är en podd-dokumentär i tre delar, producerad av mig, Christian Dahlström. Du kan lyssna på serien i podden Sinnessjukt – på Spotify, Apple Podcasts, Acast och alla andra poddappar, men för att lyssna behöver du först bli Patreon-medlem på Patreon.com/sinnessjukt

Dokumentären har möjliggjorts med stöd från Längmanska kulturfonden, Arvid Carlssonfonden och Schizofrenifonden, samt poddens medlemmar på Patreon.

🎧 Lyssna här:
Del 1 – Från Lund till världens forskningselit
Del 2 – Från motstånd till Nobelpris
Del 3 – Dopaminets arv och kampen för psyket

📖 Läs manuset och källhänvisningar på Patreon.com/sinnessjukt


Publicerad den

Recension – “Myths of Trauma: Why adversity does not necessarily make us sick” av Joel Paris

Bokrecension: “Myths of Trauma: Why adversity does not necessarily make us sick” av Joel Paris

Denna artikel innehåller betallänkar för Bokus.

Trauma som förklaringsmodell för psykiska diagnoser har blivit allt mer populär, både bland kliniker och på sociala medier. Traumaforskaren Joel Paris ser dock risker med denna utveckling.

En psykiatriker tipsade mig för ett tag sedan om boken Myths of Trauma: Why adversity does not necessarily make us sick, skriven av den nyligen pensionerade psykiatrikern och seniorprofessorn Joel Paris. Han är amerikan men har varit verksam vid McGill University i Montréal, Kanada.

Paris har under sin karriär fokuserat på borderline-patienter, en diagnos som även kallas Emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS). I den amerikanska diagnosmanualen DSM-5 heter den fortsatt BPD (borderline personality disorder). Diagnosen utmärks av instabila relationer, impulsivitet och kraftiga känslomässiga svängningar, ofta i kombination med självskadebeteende och suicidalitet.

Dessa patienter har i ungefär 25–30 % av fallen även PTSD, en diagnos som Paris ägnar stor uppmärksamhet åt i boken.

Diagnosglidning

Som bokens titel antyder argumenterar Paris för att trauma överskattas som förklaring till psykiska diagnoser. Han menar att PTSD-diagnosen har genomgått en diagnosglidning (“concept creep”) sedan den introducerades i DSM-3 1980:

“It started with life-threatening events and gradually broadened out to include all sorts of adverse events, sometimes even including just hearing about one. This expansion of what kinds of events can be called ’traumatic’ is a good example of concept creep. In other words, one starts with a narrow definition that gradually broadens. Concept creep is one of the main reasons for overdiagnosis of all kinds of disorders in psychiatry.”

Från att enbart ha omfattat livshotande händelser, har de trauman som anses kunna orsaka diagnosen i manualerna (DSM och WHO:s ICD) utvidgats till att även inkludera exempelvis skilsmässa eller att höra talas om någon annans trauma. Från DSM-4 till DSM-5 har definitionen visserligen blivit något snävare, men enligt Paris är den största skillnaden att trauma man ser på TV inte längre räknas.

Paris går vidare in på risken för PTSD efter verkliga trauman som krig, terrorism och våldtäkt. Han konstaterar att våldtäktsoffer dubbelt så ofta (cirka 20 %) drabbas av PTSD jämfört med de som upplevt krig eller terrorism (cirka 10%).

Resiliens och steeling

Att 20 % av våldtäktsoffer drabbas av PTSD är allvarligt, men det innebär samtidigt att 80 % inte gör det. Vid krig och terrorism undgår hela 90 % diagnosen, trots att PTSD ursprungligen definierades utifrån erfarenheter från Vietnamkriget. Paris påpekar att det talas för lite om människors psykologiska motståndskraft och deras förmåga att återhämta sig från svåra upplevelser.

Begreppet resiliens syftar på denna motståndskraft, och Paris nämner även forskning som tyder på att vissa personer blir mentalt starkare efter svåra upplevelser. Detta kallas “steeling” eller “posttraumatic growth” och innebär att en person utvecklar ökad psykologisk motståndskraft, personlig styrka eller nya perspektiv efter trauma.

Han understryker dock att trauma kan vara mycket skadligt för vissa, och att upprepad exponering för trauma verkar vara särskilt skadligt. Ett exempel han lyfter är en klassisk studie på rumänska barnhemsbarn, där de som bodde kvar länge hade större risk för psykiska problem än de som adopterades tidigt. Samtidigt växte majoriteten av barnen upp till fungerande vuxna trots sina svåra första år.

Riskfaktorer och personlighet

Ett av bokens viktigaste budskap handlar om riskfaktorer. Det är inte slumpmässigt vilka som drabbas av PTSD eller andra psykiska besvär efter trauma. Två av de viktigaste faktorerna, utöver traumats allvarlighetsgrad, är offrets neuroticism (benägenhet att uppleva oro, ångest och nedstämdhet) och tidigare psykiatriska symtom.

“Since severity of trauma is a predictor of PTSD, much research has focused on those who are particularly likely to face threats to life due to the nature of their work. One such group are firefighters. But while firefighters do have higher rates of PTSD, the picture changes if you evaluate them before they are exposed to trauma. Yehuda and McFarlane (1995) found that the rate of PTSD in Australian bushfire fighters was high but, when followed over time, was strongly related to baseline levels of trait neuroticism, and to previous histories of psychological symptoms.”

Paris betonar vikten av att förstå denna dynamik och att de flesta människor har starkare psyken än vi tror. Det finns också en fara, menar Paris, i att förmedla budskapet av människor närsomhelst kan bryta samman. Efter att ha läst boken fick jag faktiskt chansen att intervjua Paris (publiceras i min podcast Sinnessjukt i vår), och då sa han bland annat så här:

“Taking on the identity of a victim is bad for people’s mental health as well. There’s no question about it. Seeing yourself as somebody who is capable and can move forward in life, even if bad things have happened to them. This is what we need to encourage.”

Han anser att kliniker bör lyssna och visa empati, men inte fokusera för mycket på trauma. Han understryker att många av hans mest traumatiserade patienter har återhämtat sig mot alla odds. Detta är ett hoppfullt budskap, menar författaren:

”The ubiquity of resilience carries a hopeful message: The past does not determine the present. No matter how unhappy life has been, adults have the opportunity to attain better functioning in later life.”

Ett av kapitlen handlar även om myten om bortträngda minnen av trauman, där han även attackerar olika kontroversiella teorier som torgförs av bland andra Bessel van der Kolk, vars bästsäljande bok The body keeps the score enligt Paris innehåller en rad motbevisade myter om trauma.

Sammanfattningsvis är detta en välgrundad och läsvärd bok av en välrenommerad forskare. Trots sitt höga pris (vilket irriterar författaren själv berättade han i vår intervju) och brist på svensk översättning rekommenderas den varmt för den som vill fördjupa sig i modern traumaforskning.

Betyg: 4,5 av 5

Finns att köpa på Bokus

Publicerad den

Recension – ”Han, hon och hjärnan” av Markus Heilig

Denna artikel innehåller betallänkar för Bokus.


Inför min intervju med Markus Heilig, professor inom psykiatri i Linköping, har jag läst två av hans böcker. Dels ”Alkohol droger och hjärnan” från 2015 (min recension av den kan du läsa här) och dels boken ”Han, hon och hjärnan” från 2018. Läs min recension av den senare här nedan.

Markus Heilig är född 1959 och har en lång karriär i psykiatrin bakom sig, både i Sverige och i USA där han bodde i drygt tio år efter att ha fått en forskartjänst där 2003. Sedan 2015 är han tillbaka i Sverige och Linköping, där han forskar om beroende.

Markus är även en orädd debattör som har gett sig in i flera kontroversiella frågor genom åren. Redan när han lämnade Sverige 2003 skrev han en eldfängd debattartikel i Dagens Nyheter där han förklarade att han kände sig tvingad att flytta till USA för att slippa den vetenskapsfientliga svenska psykiatrin, som enligt honom hade kidnappats ”någon gång på 70-talet av högljudda, ideologiskt drivna och demagogiskt skickliga personer inom och utom den psykiatriska professionen”.

Sedan dess har han även debatterat skolfrågor och könsfrågor, inte minst 2021 i SVT-serien ”Från savannen till Tinder” med Belinda Olsson. Innan dess hade han redan hunnit ge ut den här boken, ”Han, hon och hjärnan” (Natur och Kultur 2018), och alldeles nyligen var han en av de debattörer som skrev en debattartikel som argumenterade mot den nya könstillhörighetslagstiftningen.

Minerat ämne

Den här boken inleds med att Markus förklarar varför han intresserat sig för biologiska könsskillnader, och inte minst skillnader i hjärnan. Han berättar att han i diskussioner med sina två döttrar insåg hur lite han vet om könsskillnader i hjärnan. Insikten gjorde att han började undersöka frågan närmare.

Heilig inser att frågan är känslig, vilket antagligen är skälet till att boken inte är särskilt polemisk, snarare tvärtom. Han går varsamt fram och beskriver sig själv som tämligen omanlig sedan barnsben (då han enligt egen utsago såg ut som en liten flicka), en person som aldrig passat in i den stereotypa mansrollen.

Han förklarar sedan att biologiska skillnader mellan könen har underskattats inom vetenskapen länge, där till exempel somliga läkemedel (såsom sömnmedel) kräver olika dosering beroende på kön, vilket enligt Heilig leder till att kvinnor ibland får för höga doser utskrivna. Sådana insikter har gjort att NIH (National Institutes of Health) – världens största forskningsfinansiär inom biomedicinsk forskning – har börjat kräva att den som vill ha forskningsanslag ska inkludera både män och kvinnor i sina studier.

Han tar även upp andra typer av ojämlikhet, som att tjejer inte har samma möjligheter att gå vissa utbildningar och arbeta inom vissa yrken, och att de får lägre betalt än sina manliga kollegor trots att de utför samma jobb. Många gånger beror detta på att mindre könsskillnader antingen förstoras, eller att de inte alls existerar och att snedvridningen snarare har andra orsaker. Till exempel tror han inte att det faktum att kirurger oftast är män har någonting att göra med en biologisk fallenhet för yrket, utan att det istället beror på en ”hierarkisk, ultrakompetetiv grabbkultur” som tränger undan kvinnor.

Så långt retar han antagligen inte upp särskilt många. När han däremot kommer in på verkliga biologiska skillnader mellan könen, och hur man ska förhålla sig till dessa, misstänker jag att en del sätter kaffet i halsen. Heilig understryker visserligen att dessa skillnader i regel är små och därför rätt ointressanta, när andra förklaringsmodeller har större värde. I vissa fall menar han dock att skillnaderna är signifikanta och behöver beaktas. Bland annat tar han upp forskning som visar att pojkars framlober mognar långsammare än flickors, och att vi därför sannolikt behöver ”ändra klassrumsmiljön så att den blir mindre stökig och inte kräver att pojkar endast kan uppnå akademisk framgång om de lyckas sitta stilla fyrtiofem minuter i taget”.

I andra fall kan även små skillnader i medeltal ha stor effekt. Heilig tar upp att det tycks finnas skillnader i verbal och matematisk förmåga mellan könen ­– även om man försöker utjämna förutsättningarna för pojkar och flickor att utveckla sina verbala och matematiska förmågor kvarstår skillnaden till stor del. Exempelvis verkar det som att pojkar är överrepresenterade i den allra mest matematiskt begåvade gruppen barn.

Det här ställer frågor som Heilig försöker resonera kring. Består skillnaden kanske av ännu oidentifierade sociala skillnader som missgynnar flickors matematiska utveckling, eller är skillnaden snarare biologisk? Och om ett kön har en större fallenhet för någonting som ett visst yrke kräver, ska man acceptera att det könet blir överrepresenterat i det specifika yrket eller ska man på olika vis försöka utplåna skillnaderna?

Själv tycker Heilig att man ska göra allt för att ge könen samma förutsättningar att lyckas, men acceptera att fördelningen i vissa yrken eller på vissa utbildningar blir skev, vilket kan sägas vara bokens bärande tema. För att underbygga sin tes berättar han om intressant forskning och vad han tycker att man kan dra för slutsatser av den. Oavsett om man accepterar hans slutsats eller inte är det spännande att få de vetenskapliga studierna presenterade på ett lättbegripligt sätt.

Sammanfattning

”Han, hon och hjärnan” är en intressant och tankeväckande bok om biologiska skillnader mellan könen. Lättbegripligt språk och bra bilder underlättar förståelsen för forskningen och noterna i slutet av varje kapitel (där han förklarar olika påståenden närmare) är nästan lika spännande som boken i övrigt.

Betyg: 4 av 5

Finns att köpa här

Språk: Svenska
Antal sidor: 241
Förlag: Natur & Kultur
ISBN: 9789127822245

Köper du boken via någon av köplänkarna får jag en del av köpesumman och du stödjer mitt arbete, inlägget och länkarna är alltså att betrakta som reklam. Lyssna gärna på min podcast Sinnessjukt också och bli patron på: patreon.com/sinnessjukt

Publicerad den

Recension – ”Alkohol, droger och hjärnan: tro och vetande utifrån modern neurovetenskap” av Markus Heilig

Denna artikel innehåller betallänkar för Bokus.

Markus Heilig är professor i psykiatri i Linköping och har tidigare varit forskningschef på amerikanska National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism i tio år. Inför min intervju med Markus i podden Sinnessjukt läste jag två av hans böcker ­– ”Hon, han och hjärnan” från 2018 och ”Alkohol droger och hjärnan: tro och vetande utifrån modern neurovetenskap” som kom ut på svenska 2015 (originaltitel ”The thirteenth step: Addiction in the age of brain science”).

Alkohol, droger och hjärnan” är ett rätt omfattande verk med sina 331 sidor, men det är populärvetenskapligt skrivet och går utmärkt att läsa även om man inte är insatt i ämnet sedan tidigare. Heilig skriver begripligt och intresseväckande och trots att vissa kapitel avhandlar avancerad forskning, kan man följa den röda tråden även om man inte förstår precis allt under vägens gång.

Beroendets historia

Till att börja med får läsaren en bakgrund till både ämnet och författarens väg in i beroendeforskning. Han beskriver kort berusningens historia, till exempel om hur man jäste vin i antikens Grekland och hur nomader på den ryska tundran (där det var för kallt för att framkalla alkohol genom jäsning) letade efter berusande svampar.

Heiligs egen historia är rätt dramatisk och går via Polen (där han är född) till flyktingläger i Italien och Sverige och sedermera uppväxten i Lund. Vi får veta att flera av hans barndomsvänner söp eller knarkade ihjäl sig och att detta påverkade hans val av specialisering på läkarutbildningen. Han förklarar också att han plågas av det faktum att hans patienter har så låg status i samhället:

”Även i grunden varmhjärtade och omtänksamma människor skiljer rutinmässigt mellan ’oss’, de goda medborgare som förtjänar hjälp när vi drabbas av svårigheter, och ’dom’ ­– de i grunden annorlunda människor i samhällets utkant som ofta inger oss obehag genom att lukta illa, ragla, skrika, bete sig konstigt i tunnelbanan eller sluta andas på golvet på en offentlig toalett. De får skylla sig själva.”

Beroendevården har dock förändrats till det bättre under de decennier han själv arbetat där, vilket inger hopp. Han redogör för situationen i slutet av 90-talet, då vården enligt Heilig var allt annat än evidensbaserad:

”Det var 1997. Jag hade just utsetts till chef för en ny stor beroende klinik i Stockholm. Vi hade en personalstyrka på runt fyrahundra personer, närmare hundra slutenvårdsplatser, en egen akutenhet i stadens centrum och åtskilliga mottagningar utspridda i den drogtätaste delen av regionen. Det var bara ett problem. Trots att vi var knutna till det berömda Karolinska Institutet hade vi inte en aning om vad vi höll på med.”

Författaren ger oss sedan en överblicksbild över kunskapsläget idag och hur det har utvecklats över tid, där både djurförsök och studier av människor gett kunskap om hur beroende uppstår och vidmakthålls. En hel del av beskrivningen är på molekylär nivå, där Heilig beskriver hjärnans belöningssystem och hur dess dopaminnervbanor och dopaminreceptorer påverkas av exponering för olika substanser.

Även studier av beteendemönster hos möss och råttor skildras. Heilig redogör för vilka antaganden forskare har gjort genom historien, och hur de har utformat sina djurstudier utifrån dessa hypoteser. Det är en intressant insikt i hur även till synes små förändringar i förutsättningarna kan förändra djurens beteenden, och vad detta betyder för tolkningen av resultaten. Vilka förutsättningar kan antas bäst spegla mänskliga förhållanden (djurstudier ligger ofta till grund för studier på människor), och hur vet man det?

Förbättringar och bakslag

Mycket av forskningen rör förstås läkemedel, och där blandas forskningsframgångar med förödande misslyckanden. Heilig beskriver de läkemedelsbehandlingar som genom decennier av forskning har vuxit fram och gjort att man äntligen kan erbjuda effektiv hjälp till en mycket utsatt patientgrupp. Samtidigt menar han att dessa läkemedel fått för dåligt genomslag i vården, där undersökningar visat att många allmänläkare inte ens känner till att behandlingarna finns och är effektiva.

Han beskriver även de många bakslagen inom läkemedelsforskningen, där stora investeringar inte lett någonvart och gjort att läkemedelsindustrin lämnat fältet. Ett exempel är så kallad CRF-blockad, där vissa CRF-blockerande substanser minskade återfallsrisken i djurförsök och skapade enorma förhoppningar om nya behandlingar, eftersom återfall är ett av beroendevårdens största gissel.

Dessvärre var det till att börja med oerhört svårt att hitta läkemedel som kunde åstadkomma CRF-blockaden även hos människor. När kemister efter åratal av försök äntligen lyckades med detta, visade sig dessa substanser istället inte alls påverka återfallsrisken. Sådana bakslag har gjort att investeringarna sinat. ”Det finns i dagsläget en stor skepsis inom läkemedelsindustrin mot att alls satsa på utveckling av nya psykiatriska mediciner. Om vi inte lär av misstagen är det stor risk att eran med ständigt förbättrade behandlingsmöjligheter kommer till ett abrupt slut”, sammanfattar Heilig det dystra läget.

Boken beskriver också hur själva beroendevården har utvecklats de senaste decennierna. Heilig skildrar situationen i USA där AA-rörelsen har stort inflytande, på gott och ont. Han jämför med beroendevården i Sverige (som den såg ut 2015) och förklarar skillnaderna, samt skissar en vision för framtiden och vilka behandlingsformer han tror kommer att utvecklas och göra beroendevården bättre.

Sammanfattning

Sammantaget är det här en oerhört välskriven och intressant bok. Heilig tar oss med till spännande platser där beroendevården har utvecklats genom åren. Han bjuder på sig själv och är ödmjuk men tydlig. Boken har några år på nacken och ibland märks det att den är skriven för en amerikansk marknad, men Gun Zetterströms översättning är precis som boken i övrigt utmärkt. Både patienter, anhöriga och andra som är intresserade av ämnet borde läsa den.

Betyg: 4,5 av 5

Finns att köpa här

Språk: Svenska
Antal sidor: 331
Utgiven: 2015-10-22
Förlag: Natur & Kultur Akademisk
ISBN: 9789127141797

Köper du boken via någon av köplänkarna får jag en del av köpesumman och du stödjer mitt arbete, inlägget och länkarna är alltså att betrakta som reklam. Lyssna gärna på min podcast Sinnessjukt också och bli patron på: patreon.com/sinnessjukt

Publicerad den

Podcast med Lotta Borg Skoglund om ADHD – intervju i Sinnessjukt

Podcast med Lotta Borg Skoglund om ADHD

Jag spelade in en podcast med Lotta Borg Skoglund om ADHD och ADD i februari, en nästan tre timmar lång intervju som finns ute nu. Lotta är ADHD-forskare, psykiatriker och författare bakom böcker som ”Åren går, ADHD består” och ”ADHD: från duktig flicka till utbränd kvinna” (läs mina recensioner på länkarna).

Intervjun blev till fyra delar som publicerades i min podd Sinnessjukt. De första tre är gratis att lyssna på, medan den fjärde och extra långa delen enbart är tillgänglig för poddens Patreon-medlemmar (det är busenkelt att bli medlem och det är helt utan bindningstid). 

Del 1

I den första delen ber jag som vanligt gästen om en jävsdeklaration, där man får berätta vilka eventuella bindningar man har till exempelvis läkemedelsbolag eller liknande. Lotta gav den mest noggranna deklarationen i poddens drygt nioåriga historia.

Jag frågade även Lotta om hon själv har ADHD, vilket var en av de lyssnarfrågor som hade skickats in. Hon berättade om sin egendomliga erfarenhet av psykoanalys och vad hon tycker om freudianer i stort, en rörelse som ju har torgfört olika felaktiga förklaringar till varför man får ADHD, och hur det ska behandlas.

Lotta berättar varför hon gick från att arbeta som allmänläkare till att bli psykiatriker. En fråga jag själv var särskilt intresserad av var hur hon tänker kring att skriva populärvetenskapliga böcker om sådant som inte är så väl beforskat – även om det finns mycket forskning om ADHD så är det inte fallet när man talar om exempelvis könsskillnader i behandlingen av ADHD. Det visade sig att det här var något hon själv har tänkt mycket på. Vi diskuterade även skillnaden mellan flickor och pojkar med ADHD, och varför komikern Jonathan Unge förespråkar köns-apartheid i skolan.

Del 2

I del två frågade jag varför flickor diagnosticeras med ADHD så långt senare än pojkar. Vi tog även upp problemet med tonårsgraviditeter hos flickor med ADHD. Just föräldraskapet är något Lotta skrivit mycket om och vi talar en hel del om dessa frågor i intervjun. Hur är det att bli gravid med ADHD? Hur svårt är det att vara förälder med ADHD? Många personer med ADHD har stränga strategier för att klara vardagen, riskerar dessa att fallera med barn i ekvationen?

Vi pratar även om att vissa ADHD-flickor väljer att fokusera på skolan och därför inte orkar annat när de kommer hem. Dessutom berättar Lotta om hur dosen av ADHD-medicin kan anpassas efter mens och hormoner, då somliga kvinnor upplever att ADHD-besvären påverkas av var i menscykeln de befinner sig. Slutligen ställde jag en expertfråga från psykiatrikern Sten Friberg, som undrade om differentiering av behandling mellan män och kvinnor, och ifall Lotta ser en sådan trend inom ADHD/ADD.

Del 3

I del tre fortsätter vi på spåret om föräldraskap, där jag frågar Lotta ifall hon har patienter som valt bort att skaffa barn på grund av sin ADHD. Hon berättade även att många av hennes patienter med ADHD blir jättebra föräldrar, som lyckas hitta strategier för att orka med föräldraskapet. För somliga kan till och med relationen till sina egna föräldrar bli bättre. I det här avsnittet pratar vi även om den svenske forskaren Christopher Gillbergs ESSENCE-begrepp – finns det egentligen någon vetenskaplig grund för att gruppera just de diagnoserna med varandra?

Sten Friberg ställer ännu en expertfråga: hur ska vi nå konsensus kring vad som faktiskt utgör en nedsatt funktion vid ADHD? Jag frågar Lotta ifall det trots allt är lättare att leva med ADHD idag jämfört med ett par decennier sedan?

Vi kommer även in på temat för en annan av Lottas böcker (”Åren går, ADHD består”), nämligen hur det är att vara medelålders eller äldre med ADHD. Kan exempelvis ett barns eller barnbarns ADHD-diagnos göra att man själv inser att man har ADHD? Lotta berättar att rätt diagnos kan ge kraften som krävs för att vända livet i en positiv riktning, och att ADHD-mediciner ofta kan vara väldigt hjälpsamma men att blodtrycksrelaterade biverkningar gör att man måste gå varsamt fram.

Del 4

Den fjärde delen är extra lång (en timme) och är enbart tillgänglig för medlemmar på Patreon.com/sinnessjukt (i spelaren ovan finns ett kort smakprov). Här frågar jag Lotta ifall hon håller med professor Elias Eriksson (som jag intervjuat här) om att ADHD-mediciner är revolutionerande. Förutom mediciner frågar jag om andra metoder, vilka kognitiva hjälpmedel kan vara till nytta för personer med ADHD? Vi pratar även om KBT och mindfulness för ADHD – vad finns det för evidens, och vad tycker hon själv? Varför hon tycker att grupp-KBT kan vara att föredra vid ADHD?

Många med ADHD har sömnproblem och använder exempelvis tyngdtäcken och melatonin för att sova bättre. Evidensen är dock skral, varför rekommenderar Lotta trots det båda metoderna i sina böcker?

Vi pratar även mer om ADHD hos äldre, och hur svår omställningen till pensionärslivet kan vara för äldre personer med ADHD. Lotta berättar att personer med ADHD ibland stöter bort folk och riskerar att bli ensamma på ålderns höst, men hon berättar även att man med rätt hjälp kan vända livet till det bättre. Hon understryker dock vikten av att söka hjälp tidigt eftersom förhållandet till sina barn inte alltid går att reparera. Hon berättar att hon för egen del soc-anmälde sig själv när barnen var små.

Vi pratar även om könsskillnader hos äldre personer med ADHD, mellan kvinnor och män, men också om de av hennes patienter som är transpersoner, och hur deras situation skiljer sig från de andra. Dessutom blir det lite fler frågor om hormoner och ADHD. Är det svårt att skilja ADHD-diagnos från tidig demens eller klimakteriesymtom? Kan man få östrogenbehandling under klimakteriet för att lindra ADHD-symtom?

Slutligen ställer jag era återstående lyssnarfrågor, som handlar om de långsiktiga riskerna med ADHD-medicin för barn och unga, men också om komplex PTSD och ADHD, och överdiagnostik.

Publicerad den

6 böcker om adhd: Min lista med de bästa böckerna om adhd

Denna artikel innehåller betallänkar för Bokus.

Bra böcker om adhd kan vara guld värt för den som vill förstå diagnosen. Jag har läst många av de böcker om adhd som finns på svenska numera. Här är min lista med de bästa böckerna om adhd som jag läst hittills.

Uppdatering 5 mars 2024: har lagt till två nya böcker.

1. Essence : Om adhd, autism och andra utvecklingsavvikelser av

Christopher Gillberg är antagligen världens mest meriterade forskare inom neuropsykiatri (NPF). Han driver Gillbergcentrum i Göteborg och har forskat på detta ämne i femtio år. ”Essence – Om adhd, autism och andra utvecklingsavvikelser” är en lättläst och väl underbyggd bok om Essence-uttrycket, som är hans eget och är ett slags paraplybegrepp för olika neuropsykiatriska tillstånd. Akronymen står för ”Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations” och inbegriper förutom ADHD även autism, Developmental coordination disorder (DCD) och andra besläktade tillstånd.

Den här boken beskriver de olika tillstånden på ett grundläggande vis och sätter dem i relation till varandra. Gillberg beskriver vilka behandlingar som är effektiva och vilken forskning som finns för de olika diagnoserna, samt hur de samvarierar i befolkningen. Boken är visserligen rätt översiktlig, men därför inte heller så värst lång (167 sidor).

Finns att köpa här.

2. Adhd: Från duktig flicka till utbränd kvinna av Lotta Borg Skoglund

Lotta Borg Skoglund är en svensk psykiatriker och ADHD-forskare, som jag har intervjuat i min podd Sinnessjukt. ”Adhd: Från duktig flicka till utbränd kvinna” riktar sig förstås främst till flickor och kvinnor med ADHD och har sedan den kom ut fått mycket uppskattning och uppmärksamhet. Uppenbarligen har könsaspekten i det här fältet inte uppmärksammats tillräckligt eftersom den här boken nått en stor publik. Det är inte svårt att förstå varför den blivit så populär när man läser den, den är både lättbegriplig och välskriven.

Lotta poängterar visserligen ofta i boken att det saknas högkvalitativ forskning kring många av de ämnen som boken behandlar, men hon försöker beskriva dem utifrån den forskning som trots allt finns samt sin egen kliniska erfarenhet. Även om det är problematiskt att förlita sig så mycket på klinisk erfarenhet (eftersom den inte sällan visar sig felaktig när forskare undersöker den systematiskt) tror jag att boken i stort beskriver ämnet på ett rättvisande och antagligen rätt förlösande vis för de flickor och kvinnor som känner sig missförstådda av vården och samhället.

Boken beskriver grunderna i ADHD på ett bra sätt och sätter diagnosen i ett könsperspektiv, utifrån den forskning som finns och Lottas egna erfarenheter som behandlande läkare. Den stora behållningen med boken är kanske dock de många patientfall ur verkligheten som säkert ger stor igenkänning hos läsaren, där flickor och kvinnor med ADHD beskriver sin vardag och hur diagnosen präglar deras liv.

Finns att köpa här.

3. Ingen familj är en ö: ADHD, föräldraskap och skuld av Anja Wikström

Bra bok om adhd (Anja Wikström - Ingen familj är en Ö)

Den mörkaste boken på den här listan helt klart, men också den som förändrat min bild av adhd mest. ”Ingen familj är en ö: adhd, föräldraskap och skuld” är en roman baserad på Anja Wikströms eget liv som förälder till ett barn med adhd-diagnos. Anja bor i Stockholm och arbetar som medicinsk utredare och boken är utgiven på Ordfront förlag där även en av mina böcker är utgiven (”Kalla mig galen: berättelser från Psyksverige”).

Huvudkaraktären Ada lever med sambon Axel och barnen My och Hugo, där storasyster My har adhd och lillebror Hugo är lugn och samlad. I boken får vi följa familjens kamp för att få en ordentlig adhd-utredning, vilket är en förutsättning för att My ska få stöd, inte minst i skolan.

Men vi får också en bild av hur dynamiken kan se ut i en familj där en eller flera (adhd är väldigt ärftligt) har adhd. Skildringen av livet i en familj med adhd är väldigt gripande och känns autentisk, bokens fina omdömen från andra människor med adhd förstärker den känslan ytterligare. Boken innehåller också ett kort avsnitt i slutet med fakta och tips om adhd och autism.

Jag har faktiskt intervjuat även Anja i podden, där hon berättade om boken och hur hennes egen familj – som boken alltså baserar på – fungerar. Hursomhelst är det här en bok jag rekommenderar varmt, kanske framför allt till föräldrar som antingen själva har adhd eller har barn med diagnosen, eller både och.

Finns att köpa här

4. Åren går, adhd består: Att få en diagnos som vuxen och åldras med adhd av Lotta Borg Skoglund

Bra böcker om ADHD – Adhd - Från duktig flicka till utbränd kvinna

Psykiatrikern och forskaren Lotta Borg Skoglund har förutom sin populära bok om ADHD bland flickor och kvinnor (se ovan) även skrivit en bok som riktar sig till medelålders och äldre personer med ADHD. ”Åren går, adhd består: Att få en diagnos som vuxen och åldras med adhd” är en populärvetenskaplig och välskriven bok vars titel beskriver precis vad den handlar om.

Boken är väldigt lik ”Adhd: Från duktig flicka till utbränd kvinna” i sitt upplägg – rätt mycket grundläggande och lättförståelig fakta om ADHD (och ADD), blandade med forskning, Lottas egna kliniska erfarenheter av att ha arbetat med medelålders och vuxna personer med ADHD, samt dessa patienters egna berättelser. Vittnesmålen från personer med ADHD är ofta väldigt drabbande, det är ingen romantiserad bild Lotta målar även (om det finns gott om ljusglimtar också). Jag tror att den här boken bidrar med mycket igenkänning och kunskap till en, vad det verkar, lite bortglömd patientgrupp.

Finns att köpa här.

5. Coolt med ADHD av Malin Roca Ahlgren och Susanne Israelsson Stenberg

böcker om adhd – min lista med de bästa böckerna om adhd

Coolt med ADHD” är en ungdomsbok om ADHD skriven av Malin Roca Ahlgren och Susanne Israelsson Stenberg. Boken handlar om Alice som är 11 år och har adhd, och hennes diagnos ställer till problem för henne i skolan. Hon blir missförstådd av lärare och vänner och känner sig inte som de andra barnen. Fast hon förstår också att adhd:n har fördelar som hjälper henne.

Boken är tänkt som ett stöd för barn och deras föräldrar, samt lärare i grundskolan. Det här är den första boken i serien om Alice som har fått en uppföljare hittills i boken ”Jag har ADHD” där Alice har blivit ett år äldre, även den boken försöker lyfta fram fördelar med adhd.

Malin Roca Ahlgren har även skrivit flera andra böcker, bland annat den superfina barn- och ungdomsboken ”Vad är det med Lisa? : en bok om ångest” som jag läste när den släpptes 2016.

Finns att köpa här

6. Underbara ADHD: den svåra superkraften av Georgios Karpathakis

böcker om adhd lista

Underbara ADHD: den svåra superkraften” har jag hittills bara hunnit börja läsa, men jag vill ha med den på listan ändå eftersom jag tycker den verkar väldigt bra. Boken är skriven Georgios Karpathakis som jag faktiskt också har intervjuat i podden, han är också en av de intervjuade i min bok ”Kalla mig galen: berättelser från Psyksverige”.

Georgios driver organisationen Underbara ADHD sedan ett par år tillbaka, en organisation som arbetar med att sprida kunskap om adhd. Den här boken är precis som organisationen ett sätt att göra detta, både genom Georgios egen historia som är väldigt stark (han har själv adhd och har försökt ta livet av sig sex gånger), men också genom att berätta om vetenskapen kring diagnosen. Förutom Anders Hansens bok är det här den boken som innehåller mest fakta, vilket jag uppskattar.

Finns att köpa här

Publicerad den

Recension – ”ADHD: från duktig flicka till utbränd kvinna” av Lotta Borg Skoglund

Denna artikel innehåller betallänkar för Bokus.

Nyligen intervjuade jag psykiatrikern Lotta Borg Skoglund i min podcast Sinnessjukt. Förutom läkare är Lotta även docent vid Uppsala universitet, där hon forskar om neuropsykiatri, främst inriktad på ADHD. Inför intervjun läste jag två av hennes böcker, dels ”Åren går: ADHD består” om hur det är att vara medelålders eller äldre och ha ADHD (läs min recension av den här) och dels ”ADHD: Från duktig flicka till utbränd kvinna”.

Böckerna påminner mycket om varandra, med en lättläst och intressant vetenskaplig översikt om diagnoserna ADHD och ADD i början, och sedan ett tiotal kapitel om specifika ämnen relaterade till diagnosen och hur dessa kan påverka medelålders/äldre patienter respektive flickor/kvinnor. Ämnen som avhandlas är exempelvis hormoner, samsjuklighet, arbetsliv, familjeliv och relationer, men också behandling och stöd.

Lotta blandar fakta med sin egen kliniska erfarenhet av att behandla personer med ADHD, och väver in patienters egna berättelser som gör det lättare att förstå hur diagnosen påverkar dem i vardagen. Jag misstänker att patientberättelserna är det främsta skälet till att så många flickor och kvinnor har läst och tyckt om den här boken, antagligen ger de ett stort mått av igenkänning och en känsla av att någon äntligen adresserar deras problem.

En oromantiserad bild

Det ska sägas att boken inte är någon solskenshistoria av den typ som är så vanliga just nu, där ADHD beskrivs närmast som en gåva. ”ADHD är inte en superkraft eller en välsignelse” skriver Lotta, och även om hon berättar om drag som för somliga kan vara en fördel, poängterar hon flera gånger att människor med ADHD i genomsnitt lever 8 till 13 år kortare än de utan diagnosen. Det är så klart jobbigt att läsa, men Lotta förklarar samtidigt att det är en allvarlig diagnos med god prognos – för den som accepterar diagnosen och får rätt behandling och stöd kan utfallet ofta bli mycket bra.

Boken är välskriven, intressant och dessutom faktagranskad av Markus Heilig och Henrik Larsson som båda är mycket välmeriterade forskare i fältet. De flesta läsare är likt jag själv lekmän, för oss är det omöjligt att bedöma vad som stämmer i böcker om så komplicerade ämnen som neuropsykiatri. I den strida ström av böcker om ADHD som publiceras just nu är de flesta antagligen inte granskade av någon expert, medan den här boken är skriven av en expert och granskad av två andra.

Den enda större svaghet jag tycker att boken har är att forskningsläget i de här frågorna ofta är rätt magert. Lotta skriver själv att det är så och att hon därför ofta måste förlita sig på sin kliniska erfarenhet och patienternas berättelser. Tyvärr är det ju förvånansvärt ofta så att den kliniska erfarenheten visar sig felaktig när den beforskas. Den medicinska historien är full av exempel på sådant som läkare trott varit rätt, som sedan visat sig ha stora brister (lobotomier och psykoanalys är bra exempel i psykiatrin). Lotta är väl medveten om detta, och beskrev i mitt samtal med henne att detta var någonting hon tänkte på mycket när hon skrev boken. Om du vill höra henne utveckla det får du lyssna på intervjun.

Med den brasklappen tycker jag väldigt mycket om den här boken, det är inte svårt att förstå varför den blivit så populär. Lotta är både empatisk och kunnig, vilket är en perfekt kombination för att skriva den här typen av böcker. Om du är intresserad av fler böcker i ämnet har jag skrivit en lista med de sex bästa böckerna om ADHD jag läst i ett separat inlägg.

Betyg: 4,5 av 5

Finns att köpa här

Språk: Svenska
Antal sidor: 192
Utgiven: 2020
ISBN: 9789127827257

Köper du boken via någon av köplänkarna får jag en del av köpesumman och du stödjer mitt arbete, inlägget och länkarna är alltså att betrakta som reklam. Lyssna gärna på min podcast Sinnessjukt också och bli patron på: patreon.com/sinnessjukt

Publicerad den

Recension: ”Sömn vid hälsa och ohälsa” – Pernilla Garmy m.fl.


Denna artikel innehåller betallänkar för Bokus.

Det finns många populärvetenskapliga böcker som helt eller delvis handlar om sömn, en del skrivna av svenska författare, en del översatta till svenska och förstås en hel uppsjö på engelska. När jag och psykiatrikern Markus Takanen skulle spela in en sömnspecial till min podcast Sinnessjukt ville jag förkovra mig lite för att kunna ställa initierade frågor.

Ingen av de populärvetenskapliga böckerna lockade dock, antingen var de skrivna av (som jag tycker) oseriösa författare som Michael Mosley, eller så verkade författaren legit men anslaget för säljigt och förenklat. Markus hade dock ett tips på en ny bok som han tyckte var seriös, nämligen ”Sömn vid hälsa och ohälsa” som Studentlitteratur gav ut 2023. Det är en antologi som är tänkt som lärobok för vårdpersonal, främst sjuksköterskor.

Redaktörer för boken är Pernilla Garmy, Linda Gellerstedt, Amanda Hellström, Annika Norell och Christina Sandlund. De är alla kliniker och sömnforskare, likt resten av bokens författare (där de flesta arbetar som sjuksköterskor, medan ett par är läkare eller psykologer): Charlotte Angelhoff, Birgitta Bondenius, Jan-Erik Broman, Katarina Danielsson, Rhiannon Djupdalen, Patricia Granzin, Arja Höglund, Siri Jakobsson Störe, Markus Jansson-Fröjmark, Anna Kjellsdotter, Frida Rångtell, Romana Stehlik, Jenny Theorell-Haglöw, Maria Tillfors, Martin Ulander, Jan Ulfberg, Pontus Wasling och Sofia Zwedberg.

Boken är uppdelad i fem delar (”Sömn – så funkar det”, ”Sömn genom livet”, ”Sömnstörningar”, ”Sömn i samband med sjukdom” och ”Att främja sömn och återhämtning under utmanande förutsättningar”) och totalt 20 kapitel. Uppdelningen i de olika delarna känns inte alltid helt naturlig, men så är det i regel med antologier och det är inget större problem. För vårt syfte i podden var främst del fyra intressant, där de har ett längre kapitel om sömn och psykiatriska tillstånd såsom bipolär sjukdom, depression, ångest, NPF (adhd/autism) och så vidare.

Välskrivet men lite torftigt

De olika författarna bidrar med texter inom sina respektive expertisområden. En del är experter på särskilda sömndiagnoser, andra skriver om sömnproblem kopplade till olika åldrar eller specifika livsförhållanden såsom skift-/nattarbete eller sömnproblem som uppstår som en konsekvens av andra sjukdomar. Boken är som sagt främst tänkt som lärobok för sjuksköterskor och annan vårdpersonal, och som sådan vill författarna täcka in det mesta, vilket gör att boken (på gott och ont) mer får karaktären av en uppslagsbok.

Bokens syfte gör även att den innehåller en hel del om omvårdnad, vilket förstås skiljer den från en populärvetenskaplig bok. Det gör den också rätt lång (366 sidor) men omvårdnadsaspekterna är i regel tydligt avskilda och kan därför lätt hoppas över om man inte är intresserad. Två andra saker som skiljer boken från en populärvetenskaplig bok är språket och priset. Språket är ibland formellt och lite högtravande på det typiskt akademiska viset, och boken kostar i skrivande stund 509 kronor på Bokus, vilket förstås är saftigt men rätt normalt för studentlitteratur.

Som lekman uppfattar jag boken som väldigt välgjord, och inte alls tillspetsad eller säljig. Det är en stor fördel som jag tycker väger upp både det ibland onödigt krångliga språket och det höga priset (jag själv fick dock ett recensionsex, så det är ju lätt för mig att säga). Registret saknar en del nyckelord, vilket gör boken svårare att söka information i, men även det är en petitess.

Sammanfattningsvis är det här en utmärkt bok om sömn. Trots att den främst är avsedd som lärobok för blivande sjuksköterskor tror jag att den är att föredra även för patienter på jakt efter väl underbyggd information. Om man vill ha ett populärvetenskapligt alternativ kan man testa ”En perfekt natt: varför du sover och hur du gör det bättre” av Björn Hedensjö, som dock har över tio år på nacken.

Betyg: 4 av 5

Finns att köpa här

Språk: Svenska
Antal sidor: 366
Utgivningsdatum: 2023-05-03
Förlag: Studentlitteratur
Dimensioner
: 25 x 238 x 163 mm
Vikt: 655 g
ISBN: 9789144143583

Publicerad den

Nytt skidlopp för mer psykiatrisk forskning

Ski for Mental Health logotyp
Ski for Mental Health 2024 den 10 februari i Saltsjöbaden

I mitt arbete som kommunikatör för Fonden för Psykisk Hälsa (som är Sveriges enda renodlade forskningsfond för psykiatriforskning) har vi den senaste tiden planerat ett skidlopp för att dra in pengar till mer psykiatriforskning. Nu i veckan lanseras skidloppet som heter Ski for Mental Health och går av stapeln i Saltsjöbaden den 10 februari.

Gå in på länken ovan för att läsa mer om loppet, allt överskott går förstås till vår insamling för mer suicidpreventiv, psykiatrisk och psykologisk forskning. Vi har även valt att ha två yngre åldersklasser för barn och ungdomar, som är gratis att delta i.