Idag publicerades den podcast om terapi som jag och läkaren och forskaren Pär Höglund spelade in i veckan. I det här avsnittet pratar vi om vad som avgör ifall en psykoterapi lyckas eller misslyckas. Vi gör det med utgångspunkt från den största vetenskapliga studien i ämnet och vår egen erfarenhet som patienter, och i Pärs fall även som behandlare.

En av de viktigaste skälen till att terapi lyckas är att man får en bra relation till terapeuten, det som också brukar kallas för den terapeutiska alliansen. Forskning har visat att det till och med kan vara viktigare än vilken terapiform man går i, till exempel psykodynamisk terapi (PDT), kognitiv beteendeterapi (KBT) eller dialektisk beteendeterapi (DBT) och så vidare.

Pär berättar hur han har blivit bemött när han själv sökt hjälp för exempelvis sin diabetes, hur vissa läkare har stor empati och andra har mindre, vilket påverkar hans uppfattning om vården. Vi spelar även upp ett rollspel där jag låtsas vara en bra terapeut respektive en dålig terapeut (det låter trist men jag lovar att du kommer att gilla rollspelet).

Om du tycker att denna podcast om terapi var bra får du gärna skriva till mig på Twitter där jag heter c_dahlstrom.

Nu på morgonen har vi spelat in en podcast om julångest, högtider och självmord. Vi innebär jag och läkaren och forskaren Pär Höglund som återigen gästar podden. Enligt en svensk studie från 1999 påverkar dagarna kring högtidsdagar självmordsstatistiken på ett väldigt märkligt sätt. Man undersökte hur högtidsdagar och dagarna innan/efter påverkar antalet självmord under 28-årsperioden 1969-1996 i Sverige.

Man ser bland annat ett kraftigt ökat antal självmord bland ungdomar i Sverige under nyårsdagen. Vi diskuterar studien och vad högtider innebär för människors psykiska hälsa, med till exempel negativa saker som ensamhet och ökad alkoholkonsumtion, men även positiva aspekter som gemenskap och vila. Om du behöver julklappstips bjuder vi även på det, trevlig lyssning!

Om du är självmordsbenägen, hör av dig till Minds självmordslinje på telefonnummer 90101 eller på chatten som du hittar här.

I avsnitt nummer nitton av min podcast om psykisk ohälsa diskuteras metoden Deep Brain Stimulation, vilket är en slags pacemaker för hjärnan om man ska förenkla det. Läkaren och doktoranden Matilda Naesström, som arbetar och forskar i Umeå, har jag till min hjälp för att reda ut begreppen. Sedan 2010 pågår en vetenskaplig studie vid Psykiatriska kliniken & Neurocentrum i Umeå för Deep Brain Stimulation vid tvångssyndrom (OCD) och depression, och hittills har de erfarenheter från ett tiotal patienter som har fått testa metoden.

Jag och Matilda lyckades hitta tid för en lång och intressant intervju under hennes besök i Stockholm i maj. Vi pratar om riskerna och fördelarna med DBS, vilka som är biverkningarna och under vilka förhållanden man rekommenderar DBS mot olika former av depressioner, tvångssyndrom och rörelsesjukdomar. Matilda berättar även om själva operationen, hur den går till och vilka delar av hjärnan som man fäster elektroderna vid (och varför).

Trevlig lyssning!