I morse kom jag på att jag glömt ta antidepressiva igår kväll innan jag gick och la mig. Jag drömde som vanligt helt sjuka drömmar, men det har hänt så många gånger tidigare att jag inte oroar mig alls längre. Tänkte skriva lite om vad man bör göra om man glömmer sin antidepressiva medicin ifall det är någon som undrar.

Jag tar min antidepressiva medicin (Sertralin) på kvällen eftersom jag tyckte att jag blev trött av att ta dem på morgonen. Nuförtiden är jag nästan alltid trött så jag har funderat på att börja ta dem på morgonen igen, men tycker inte att det spelar så stor roll egentligen. Fördelen med att ta dem på morgonen är att man, om man missar, har hela dagen på sig att ta dem.

Uppdatering 16 juli 2021: om du vill veta mer om antidepressiva mediciner har jag och forskaren och barn- och ungdomspsykiatrikern Pär Höglund gjort en poddserie i tre delar om antidepressiva. Finns i min podcast Sinnessjukt som du hittar på alla poddplattformar, första avsnittet finns även här.

Om man sover på saken, som jag alltså gjorde i natt, har man förskjutit det i rätt många timmar på ett bräde. Oftast rekommenderas då att man struntar i att ta gårdagens dos och ta medicinen som vanligt på kvällen (utan att ta dubbla doser för att kompensera med andra ord).

Själv tog jag min medicin i morse direkt när jag kom på det och tog nästa som vanligt nu under kvällen, vilket man alltså inte ska göra.

Så säger FASS om att glömma SSRI

Vad som händer om man glömmer ta sina antidepressiva mediciner verkar vara väldigt individuellt. Jag drömmer alltid mardrömmar om jag missat till exempel, ibland får jag lite ont i huvudet också. Men sedan är jag tillbaka på banan nästan direkt. Det är ingen biggie nu, jag kunde bli väldigt orolig i början.

Jag har läst en del skräckhistorier om folk som får väldigt jobbiga bieffekter, men jag tänker inte skrämma upp er genom att lista dem här. Jag vill verkligen inte nedvärdera dem som får jobbiga bieffekter, jag tror bara att man om man läser om hemska bieffekter har lättare att få placebo-bieffekter och oroar sig mer.

Förresten pratar vi ganska mycket om antidepressiva i min nya bok som heter ”Kalla mig galen: berättelser från Psyksverige”, där jag intervjuar både de främsta experterna och kända personer som tar eller har tagit antidepp (Therése Lindgren, Kristoffer Triumf och Linus Thörnblad bland annat).

Även i min förra bok ”Panikångest och depression: frågor och svar om två av våra vanligaste folksjukdomar” som rekommenderas av både depressionsexperter och patienter, skriver jag väldigt mycket om antidepp. Den rekommenderas även av 1177.se faktiskt, vilket är otroligt ovanligt!

Jag kikade runt på lite olika SSRI-mediciner (det kanske är annorlunda för tricykliska mediciner och SNRI-mediciner till exempel) på FASS.se, det verkar vara samma sak som gäller för de flesta: om du glömt ta antidepressiv medicin, kompensera INTE dagen efter genom att ta dubbel dos, ta som vanligt samma tid som du brukar.

Så här står det på FASS.se (läkemedelstillverkarnas uppslagsbok, min fetstil) om några av de vanligaste SSRI-medicinerna:

Sertralin

”Om du glömmer en tablett, ta inte den missade tabletten. Ta nästa tablett i rätt tid. Ta inte dubbel dos för att kompensera för glömd dos.”

Cipralex

”Ta inte dubbel dos för att kompensera för glömd dos. Om du glömmer att ta en dos och du kommer på detta innan du går och lägger dig, ta dosen på en gång. Fortsätt som vanligt nästa dag. Om du under natten eller nästa dag kommer på att du glömt en dos, låt då bli den missade dosen och fortsätt som vanligt.”

Citalopram

”Ta inte dubbel dos för att kompensera för glömd dos. Om du glömmer att ta en dos och du kommer på detta innan du går och lägger dig, ta dosen på en gång. Fortsätt som vanligt nästa dag. Om du under natten eller nästa dag kommer på att du glömt en dos, låt då bli den missade dosen och fortsätt som vanligt.”

Det här är bara ett urval av SSRI-mediciner, kolla alltid i bipacksedeln vad som gäller för just din medicin. Om du har slängt den finns den på FASS.se att läsa direkt på nätet.

Alla medicinerna ovan är SSRI-mediciner, jag vet inte vad som gäller om man har glömt att ta andra typer av antidepressiva läkemedel, till exempel tricykliska mediciner eller SNRI-mediciner. Så här skriver FASS i varje fall om Efexor Depot som är en SNRI-medicin:

”Om du missar en dos ska du ta den så snart du kommer ihåg det. Om det är dags för din nästa dos ska du dock hoppa över den missade dosen och bara ta en dos som vanligt. Ta inte mer än den mängd Efexor Depot som du har blivit ordinerad per dag.”

Vad jag förstår är det ungefär samma sak där, fast om man kommer på det i någorlunda tid efter man brukar ta den ska man ta den direkt. Man ska i varje fall inte ta dubbel dos om man kommer på det först när man ska ta nästa dos. Hursomhelst, kolla som sagt ALLTID i bipacksedeln vad som gäller för just din medicin!

Om du vill veta mer om antidepressiv medicin har jag som sagt två frågor om det i min bok om panikångest och depression, nämligen: ”Vad är antidepressiv medicin?”, ”Ger antidepressiva mediciner biverkningar?”, ”Är antidepressiv medicin beroendeframkallande?” och ”Kan man dricka alkohol när man tar antidepressiv medicin?” Dessutom finns medicinerna med i en massa andra av de sextio frågorna så klart.

Ciao!

Källa:

FASS.se [www] hämtad den 24 oktober 2013

Eftersom man ofta har fått höra att antidepressiv medicin är ”Big Business” för läkemedelsbolagen och att de tjänar så mycket pengar på antidepressiv medicin tänkte jag titta lite närmare på antideppbranschen. Det visar sig att det är en bransch i kris.

Ett hyfsat vanligt argument mot att äta antidepressiv är att det bara är läkemedelsbolagen som ska tjäna pengar och att det är därför läkare skriver ut medicinen. Men hur mycket pengar tjänar egentligen läkemedelsbolag på antidepressiv medicin? Finns det andra mediciner som de tjänar bättre på? Varför får i så fall inte de patienterna höra att de är läkemedelsbolagens slavar?

Jag är civilekonom i grunden (och äter själv antidepressiv medicin), därför går jag igång på den här typen av statistik. Ord som ”miljardindustri” och ”rekordvinster” används ofta i TV, radio och tidningar för att beskriva läkemedelsbranchen. Ibland är det befogat, ibland inte. Låt oss se vad som döljer sig bakom rubrikerna om antideppbranschen.

Innan jag börjar vill jag bara stryka under att jag inte har fått betalt av någon för att skriva det här inlägget, eller något annat inlägg på den här bloggen eller i boken för den delen. Särskilt inte något läkemedelsbolag. Bara så ni vet.

Försäljningen var som högst 2002

Antidepressiv medicin är i varje fall ett av de vanligaste läkemedlen i Sverige idag. Ungefär fem procent av Sveriges befolkning äter varje dag antidepressiv medicin mot depression och ångest, det motsvarar en halv miljon svenskar.

Användandet i Sverige tog fart på riktigt 1993, sedan dess har antalet svenskar som äter antidepressiv medicin skjutit i höjden. Anledningen till ökningen var framför allt att de nya SSRI-medicinerna blev godkända i Sverige. SSRI-mediciner har inte lika starka biverkningar som de äldre så kallade tricykliska medicinerna, och kan därför skrivas ut även av läkare på till exempel vårdcentralen.

Ökningen har varit enorm sedan dess. År 2010 åt svenskarna mer än sju gånger så mycket antidepressiv medicin som i början av 1990-talet. Att kurvan pekar så starkt uppåt borde betyda att försäljningen i kronor också borde peka lika starkt uppåt. Det gör den inte.

Faktum är att året då antidepressiv medicin drog in mest pengar till läkemedelsindustrin på den svenska marknaden var 2002, trots att användandet har fortsatt öka sedan dess. Då såldes antidepressiva mediciner för totalt en och en halv miljard kronor i Sverige (samma år såldes till exempel alkohol för 18 miljarder).

2002 var kulmen på en lång och stadig ökning av inkomster, men sedan hände någonting. Kurvan vände nedåt igen, även om Zoloft fortfarande var det mest sålda läkemedlet räknat i kronor i Sverige även 2003 och 2004.

Patenten har gått ut

Förklaringen är att originalpatenten sedan dess har gått ut i nästan alla fall. Zoloft hängde kvar något längre eftersom patentet gick ut först under hösten 2005. När patentet går ut betyder att det är fritt fram för andra läkemedelsföretag att sälja billigare kopior (så kallad generika), vilket pressar ner priserna och gör medicinerna mycket mindre lönsamma.

Bra eller dåligt, så fungerar läkemedelsindustrin. Patenten är moroten för dem att ta fram nya mediciner, och de som tagit fram originalpatenten har med stor säkerhet tjänat massor av pengar i Sverige på antidepressiv medicin så länge de hade patenten.

Det handlar exempelvis om företaget Eli Lilly från USA som tog fram Prozac som har varit en storsäljare i hela världen. Men eftersom Prozac inte godkändes i Sverige förrän 1995, och då under namnet Fontex, blev istället Citalopram snabbt dominerande i Sverige, då det godkändes redan 1992 (för akut bruk, 1999 för längre bruk).

Citalopram lanserades av det danska läkemedelsföretaget Lundbeck under namnet Cipramil. Både Lundbeck och Eli Lilly har med all säkerhet tjänat massor av pengar på antidepressiv medicin, liksom Pfizer som tog fram Zoloft, men om det är ett argument för att inte äta medicinerna borde det argumentet ha slutat gälla någon gång kring 2002.

Hur mycket tjänar läkemedelsbolagen på antidepp idag?

Efter 2002 har lönsamheten dalat. I boken ”Ut ur mörkret” som är skriven av vetenskapsjournalisten Miki Agerberg som själv har haft flera djupa depressioner, beskriver han antidepressiva mediciner som en ”krisbransch”. Under 2010 finns bara en enda antidepressiv medicin (Cipralex) på topp 50-listan över Sveriges mest sålda läkemedel räknat i pengar.

Han har intervjuat professor Björn Mårtensson som säger att läkemedelsbranschen följer olika spår för att hitta mediciner som fungerar på något annat sätt än dagens mediciner. Till exempel tittar man på läkemedel som påverkar substans P eller andra så kallade peptider, men hittills har det inte gett något. Därför tjänar läkemedelsbolagen inte alls mycket pengar på antidepressiv medicin längre.

Om man vill titta på ännu färskare siffror än de från 2010 finns statistik från USA på hemsidan drugs.com, där man kan följa utvecklingen kvartal för kvartal. Den senaste statistiken där är från andra kvartalet i år, det vill säga perioden april-juni 2013.

Jag tittade på de tio medicinerna som drog in mest pengar i USA under den perioden. Här är hela listan med en kort beskrivning av medicinen (beskrivningen är min egen och därför kanske inte helt korrekt):

1. Abilify (antipsykotisk medicin mot schizofreni)
2. Nexium (magsyramedicin, typ som Omeprazol)
3. Humira (inflammationsmedicin, används bland annat mot Crohns sjukdom)
4. Cymbalta (SSNRI, antidepressiv medicin)
5. Crestor (kolesterolmedicin)
6. Advair Diskus (astmamedicin)
7. Enbrel (medicin mot reumatism)
8. Remicade (medicin mot reumatism)
9. Copaxone (MS-medicin, multipel skleros)
10. Neulasta (en slags cancermedicin)

Ingen SSRI-medicin fanns med på listan och bara en antidepressiv medicin överhuvudtaget. Det var SSNRI-medicinen Cymbalta som det här kvartalet dessutom tappade tredjeplatsen till inflammationsmedicinen Humira och nu ligger först på fjärde plats.

Låt patienten välja!

Det finns säkert anledning att diskutera ifall antidepressiv medicin skrivs ut för lättvindigt i Sverige. Personligen tycker jag att tillgången till terapi, till exempel KBT, borde vara mycket större än den är idag så att varje patient får chansen att välja. När det inte finns tillräckligt med psykologer inom sjukvården är det lätt för en stressad läkare på en vårdcentral att skriva ut antidepressiv medicin i brist på annat. Jag har själv råkat ut för det.

Men mediciner hjälper också många att leva utan ångest och depression, och det är lätt för kritiker att haspla ur sig att det bara är en fråga om pengar när man inte har någonting annat att komma med. Jag tror att det här speglar att vissa fortfarande inte ser på depression och ångest som sjukdomar, utan som karaktärsdrag som man bara kan ”rycka upp sig” ifrån.

Jag har i varje fall aldrig hört någon säga att astmamediciner, mediciner mot reumatism och cancermediciner bara skrivs ut för att läkemedelsbolagen ska tjäna pengar på det. Har du?

Källor:

Agerberg, M. (2011). Ut ur mörkret. En bok om depressioner. Lund: Studentlitteratur.
Folkhälsoinstitutet (2003). Alkoholstatistik 2002. [www] Hämtat den 2013-09-02
Drugs.com (2013) U.S. Pharmaceutical Sales – Q2 2013 [www] Hämtat den 2013-09-02
Wikipedia (2013) Fluoxetin / Citalopram / Sertralin [www] Hämtat den 2013-09-02