Dagens podcastavsnitt är sprängfyllt med fakta om skattningsskalor inom psykiatrin. De här skalorna är så klart navet inom dagens psykiatri där de används som stöd när man ställer diagnoser på sina patienter, men också för att screena efter sjukdomar. Det är ju så att psykiatrin idag inte använder sig av biomarkörer (blodprov till exempel) för att ställa diagnoser, vilket man allt som oftast gör inom kroppssjukvården.

Så har det däremot inte alltid varit, kroppsmedicinen hade samma sätt att ställa diagnos (det vill säga utifrån symtombeskrivningar) innan man forskade kring biologin och tog fram smarta tester för att se (eller i varje fall få en ledtråd om) ifall en patient har en sjukdom eller inte. Nuförtiden är detta den heliga graalen inom psykiatrin – att kunna ta ett enkelt blodprov för att se om någon har depression, bipolär sjukdom, ångest, schizofreni, adhd eller någonting annat.

I podden går vi igenom några av de vanligaste skattningsskalorna: MINI (ett övergripande formulär),  PDSS-SR (paniksyndrom), MADRS (depression), ARSR (ADHD bland vuxna), AUDIT (alkoholism) och DUDIT (drogberoende). Vi berättar vad de mäter och ger er exempel på typiska frågor som dyker upp i de olika formulären. Dessutom sätter vi ett betyg på varje formulär utifrån hur väl de fångar sjukdomens symtom och hur pass lättbegripligt och intuitivt det är!

Skattningsskalor kanske låter som ett tråkigt ämne för en podcast, men jag tror verkligen att ni kommer att gilla det här avsnittet, det är verkligen ett intressant ämne. Utöver de formulär som vi går igenom i podden nämner vi bland andra HADS, som är ett självskattningsformulär som mäter ångest och depression hos patienter inom kroppsvården, MDQ för bipolär sjukdom, GAD-7 för generaliserat ångestsyndrom, Liebowitz Social Anxiety Scale (LSAS) för social fobi, PCL-S för posttraumatiskt stressyndrom och Y-BOCS för tvångssyndrom. Dessutom ställde jag frågan på Twitter om vilka formulär som är vanligast inom psykiatrin idag, och där tipsade psykiatriöverläkaren Mats Ek om CGI (Clinical Global Impression), som är en skala som ger ett slags övergripande kliniskt intryck, och GAF som är en liknande skala mellan 1-100 som mäter funktionsförmåga. Professor Per Carlbring, som bland annat skrivit boken Ingen panik som jag ofta rekommenderar, föreslog även en ersättare till GAF som heter WHODAS, sedan blev det lite diskussion de två emellan, det var kul att se.

Hursomhelst hoppas jag verkligen att ni gillar det här avsnittet och ser fram emot att höra er feedback när ni har lyssnat. Jag finns på Twitter där jag heter c_dahlstrom så in och säg vad ni tycker till mig där. Avsnittet finns att lyssna på antingen i spelaren här ovanför, i Acast-appen, på iTunes eller på poddens egen hemsida Sinnessjukt.se. 

I det avsnitt av min podcast om psykisk ohälsa som publicerades idag, pratar jag och forskaren Sophie Erhardt om inflammationsspåret. Sophie berättar allt du behöver veta om inflammationsspåret, som är det mest hoppingivande och haussade forskningsspåret inom psykiatrisk forskning just nu. Sopie arbetar till vardags på Karolinska Institutet där jag besökte henne igår och hon är precis som jag fotbollsnörd. En av hennes idoler är Zlatan och hon har spelat i allsvenskan på Lidingö, nuförtiden coachar hon ett flicklag i fotboll utöver att hon forskar på heltid.

Under hennes forskarkarriär har Sophie framför allt forskat på substansen kynurensyra, som är ett ämne som är intimt kopplat till inflammationer. Hon har bland annat visat att kynurensyra finns i förhöjda halter hos patienter som lider av schizofreni och hos patienter som har psykoser. Just nu pågår en hel del forskning världen över där man undersöker kynurensyra och andra dimensioner av den typen av låggradiga inflammationer som människor med till exempel schizofreni och depression ofta har. Förhoppningen är att man ska hitta sätt att behandla psykiskt sjuka människor med antiinflammatoriska läkemedel för att få bukt med dessa låggradiga inflammationer. Man hoppas också att hitta sätt att läsa av människors genom och utifrån genetik, biomarkörer och big data ställa diagnoser och på förhand se vilka mediciner som fungerar för vilka patienter.

Sophie berättar även om biomarkörer vid självmord, om de olika forskningsprojekten på Karolinska Institutet och de nya enorma genetikforskningsprojekten där flera forskningsgrupper runtom i världen samarbetar och därför får större patientunderlag och mer tillförlitliga resultat. Till exempel det projekt som 2014 kartlagde 108 gener som är direkt kopplade till schizofreni, något som ses som det största genombrottet på området genetik vid schizofreni.

Dessutom svarar hon på alla de frågor som mina lyssnare ställde till henne på Twitter. De handlar om yoga, stroke, manligt och kvinnligt, centrala nervsystemet, perifera nervsystemet, mental trötthet och autoimmuna sjukdomar till exempel, och Sophie har bra svar på samtliga av lyssnarnas frågor.

Ifall ni gillar det här poddavsnittet får ni gärna prenumerera på podden i iTunes eller i Acast-appen. Glöm inte heller att sätta betyg på podden i iTunes om du gillar det här avsnittet och podden i stort, det betyder väldigt mycket för mig. Podden är tillbaka snart, förhoppningsvis redan nästa vecka. Trevlig lyssning!

I morse spelade jag in en podcast om återfall i missbruk, depression, ångestsjukdomar och bipolär sjukdom. Gäst i podden var läkaren och forskaren Pär Höglund som gav många bra tips och råd.

I podden pratar vi bland annat om hur många som återfaller i missbruk och andra psykiska besvär som ångest, depression och bipolär sjukdom (som ju är en kronisk sjukdom som man inte kan ”återfalla” i, men här pratar vi om skoven istället). Vi pratar om riskfaktorer och vad man kan göra själv för att minska risken för att drabbas av återfall, till exempel att upprätta en återfallsplan som man kan arbeta efter då man blir sjuk igen.

Ni kan lyssna på den här podcasten om återfall i missbruk, depression, ångestsjukdomar och bipolär sjukdom antingen direkt i spelaren här i blogginlägget, eller på iTunes, i Acast-appen eller varsomhelst annars där du laddar ner dina poddar. Självklart får ni gärna gå in på Twitter och ge oss feedback på podden så att vi vet vad vi kan göra för att fortsätta förbättra den. Jag heter c_dahlstrom och Pär heter doctor4quality så lägg till oss där så kan vi diskutera podcasten!

Om ni vill veta mer om studierna som Christian talar om i podden hittar ni dem här:

Risk for Recurrence in Depression
Recurrence of anxiety disorders and its predictors

Om ni vill köpa Christians bästsäljande bok om depression och panikångest kan ni köpa den signerad här!

Hoppas ni gillar den här podcasten om återfall, trevlig lyssning!

Idag publiceras den podcast om missbruk, droger och alkohol som jag spelade in i veckan med läkaren Markus Takanen som arbetar på beroendecentrum i Stockholm. Om du inte redan hört avsnitt ett i den här tvådelade specialen hittar du det här.

Vi pratar bland annat om sprututbyte, ersättningsmediciner som Subotex och Metadon som ges till heroinmissbrukare. Vi pratar även om missbrukspersonligheter, trenden att ungdomar krökar och knarkar mindre, Markus berättar vilka tre preparat han aldrig själv skulle ta och vilka han skulle ta ifall han blev tvingad att ta tre droger varje dag i resten av sitt liv. 

Glöm inte att prenumerera på podden i iTunes, Acast-appen eller där du prenumererar på dina poddar. Jag har lagt ner mycket tid på att göra den här podden om missbruk och uppskattar verkligen all hjälp jag kan få med att sprida den till andra så att fler upptäcker den.

Om du vill berätta vad du tycker om den här missbruks-podden, gå in på Twitter och twittra till mig, jag heter c_dahlstrom där. Markus finns för övrigt också på Twitter där han heter sharedbulb, han är dock inte lika aktiv som mig så vänta er inte svar omedelbart.

Du lyssnar på den här podcasten om missbruk i spelaren här ovanför, trevlig lyssning och ta hand om er därute!

Idag släpptes en podcast om droger, alkohol och missbruk som jag spelat in med psykiatrikern Markus Takanen som arbetar på Beroendecentrum här i Stockholm. Vi pratar om allt från heroin, kokain, amfetamin, spice (en slags fulvariant av cannabis), cannabis, alkohol, krokodil (en slags fulvariant av herion) och mycket mer. Framför allt pratar vi om kopplingen mellan droger och psykisk ohälsa, hur patienter som Markus har ser ut beroende på vilket missbruk som är deras centrala.

Vi diskuterar även legalisering, Narcos (tv-serien på Netflix som handlar om Colombia på 80-talet och ”The War on Drugs” i USA), om bilden som statliga kampanjer som Knark är bajs, Festmetoden och Spola kröken har gjort, ifall cannabis är en inkörsport till tyngre droger eller inte, om alkoholens skadeverkningar och sociala acceptans, ifall han tycker att Systembolaget-modellen funkar eller inte.

Markus berättar även hur det har gått för länder som försökt förbjuda alkohol, ofta med kartellbildningar, maffia och andra katastrofala följder som gjort att man alltid varit tvungen att dra tillbaka förbudet förr eller senare.

Hoppas verkligen att ni gillar den här podcasten om droger, alkohol och missbruk, jag fick lägga ner mer tid än vanligt på att producera den så ni får mer än gärna hjälpa till att sprida den i sociala medier. Ni kan lyssna på avsnittet om droger, alkohol och missbruk i spelaren här ovanför, eller i iTunes/podcaster-appen i din iPhone eller iPad, i Acast-appen eller på sinnessjukt.se.

Om du gillar avsnittet av podden om droger, alkohol och missbruk (eller inte gillar det) kan du berätta det för mig på Twitter där jag heter @c_dahlstrom. Markus heter @sharedbulb ifall ni vill fråga honom någonting. Kolla gärna in Markus kortspel om psykiatribehandling som är helt otroligt coolt och heter Treatment, han har en kampanj på Kickstarter där du kan läsa mer om det och även backa kampanjen ifall du tycker att idén är bra. Jag har gjort det och även Pär Höglund som brukar vara med i podden. Ett superkul spel som jag själv spelat med Markus.

En fördom om psykiskt sjuka människor är att de är våldsamma, att de misshandlar och mördar folk till höger och vänster. Men vad säger forskningen? Jo, det finns vissa studier som visar på en högre risk för våld hos psykiskt sjuka. Men det finns också nya, större undersökningar som inte funnit något samband.

Den här frågan hade jag med i min bok om depression och panikångest (”Är psykiskt sjuka personer våldsamma?” ligger i ”Allmänt”-delen av boken) eftersom jag är trött på fördomar om psykiskt sjuka människor. De fördomarna om psykiskt sjuka gjorde att jag själv fruktade att jag skulle balla ur och börja slåss med folk när jag blev sjuk, trots att jag aldrig har gjort det tidigare.

Självklart kan man inte dra alla psykiska sjukdomar över en kam, lika lite som man kan göra det med kroppsliga sjukdomar. Men det finns två intressanta studier från Karolinska Institutet som i samarbete med Oxford University har studerat två av de sjukdomar som kanske är mest förknippade med psykotiskt beteende och fördomar om våldsbrott: bipolär sjukdom och schizofreni.

Missbruk ökar risken

Tidigare studier hade visat på högre risk för våldsbrott bland personer med bipolär sjukdom och schizofreni, men man visste inte om det berodde på förväxlingsfaktorer (till exempel missbruk eller andra faktorer som kan göra människor mer våldsamma). Dessutom var de studierna betydligt mindre än de här två studierna från KI, som är de största som har gjorts hittills.

När man undersökte 3700 bipolära patienter (perioden 1993-2004) respektive 8000 schizofrena patienter (perioden 1993-2007) med normalbefolkningen såg man att de var obetydligt mer våldsamma, förutsatt att de inte också var missbrukare. Det var alltså kombinationen missbruk och psykisk sjukdom som gjorde dem våldsamma, inte den psykiska sjukdomen i sig.

Bland personer med bipolär sjukdom och missbruk var 21 procent av patienterna dömda för våldsbrott jämfört med tre procent för normalbefolkningen. Om man istället tittade på bipolära personer utan missbruk var bara fem procent dömda för våldsbrott.

Bland personer med schizofreni och missbruk var 28 procent dömda för våldsbrott, jämfört med fem procent i normalbefolkningen (siffran är högre här än i den förra undersökningen, förmodligen beror det på statistisk varians – det var inte samma urval som användes helt enkelt). Bland personer med schizofreni utan missbruk var siffran bara åtta procent och alltså obetydligt högre än för normalbefolkningen.

Minska fördomar om våld och psykisk sjukdom

Studierna är publicerade i två ansedda vetenskapliga tidskrifter, Archives of General Psychiatry och JAMA (Journal of the American Medical Association). Docent Niklas Långström som är en av forskarna bakom de två studierna säger på KI:s hemsida att han hoppas att studierna ska minska fördomar kring psykisk ohälsa.

– Att personer med schizofreni i allmänhet skulle vara mer våldsamma än icke-schizofrena stämmer alltså inte. De som har schizofreni men inte något missbruk är obetydligt mer våldsamma än gemene man, säger Niklas Långström.

Jag tycker att de här studierna är väldigt intressanta eftersom de visar att det stora problemet kring våldsbrott i samhället snarare är missbruk än psykisk sjukdom. Till exempel är alkohol inblandat i minst 75 procent av våldsbrotten som begås enligt sajten Drugnews.

Att vissa människor är rädda för psykiskt sjuka människor, men gärna umgås med människor som dricker mycket alkohol är alltså en lite paradoxalt. Jag är inte nykterist heller ska jag säga, men jag dricker mycket mindre nu än tidigare och funderar oftare över hur alkohol och droger påverkar samhället vi lever i.

Källor:

Drugnews (2010) Drogfakta [www] Hämtat den 2013-09-10. Länk bruten och därför borttagen 17 november 2017.

Fazel, Seena, et al. ”Bipolar disorder and violent crime: new evidence from population-based longitudinal studies and systematic review.” Archives of General Psychiatry 67.9 (2010): 931.

Fazel, Seena, et al. ”Schizophrenia, substance abuse, and violent crime.” JAMA: the journal of the American Medical Association 301.19 (2009): 2016-2023.

När man drabbas av depression är det viktigaste att man söker professionell hjälp, men vad kan man göra själv? Depression har likt de flesta typer av psykisk ohälsa en koppling till vår fysiska hälsa: hur vi sover, äter, motionerar och ifall vi missbrukar droger (inklusive alkohol) påverkar hur vi mår.

Innan jag går in på vad man kan göra själv när man hamnar i en depression vill jag verkligen förtydliga igen: sök professionell hjälp! Depression är en sjukdom, som visserligen många gånger går över av sig själv men som kan och bör behandlas med exempelvis psykoterapi och läkemedel.

Det finns effektiva behandlingar, jag vet eftersom jag själv har gått i terapi och fortfarande äter antidepressiv medicin. Det är hur många som helst som får hjälp, både av psykolog och av läkemedel. Det finns även andra behandlingar som är effektiva, som elbehandling till exempel. I min bok har jag bland annat en fråga som heter Vilka behandlingar finns mot depression? och en som heter Vilket fungerar bäst: medicin eller terapi? om du vill läsa mer om vilka behandlingar som har vetenskapligt stöd för sin effekt.

Med det sagt så finns det vissa livsstilsval man kan göra för förbättra sina odds mot depression. I boken finns en mer utförlig beskrivning av dem under frågan Vad kan man göra själv?, men jag tänkte ändå ge er några tips i väntan på boken (om den inte är utgiven redan när du läser detta förstås).

Tips: depression – vad kan man göra själv?

1. Motion och träning

Forskning visar att regelbunden träning hjälper mot olika typer av depressions- och ångestbesvär.

Själv tränar jag minst fyra gånger i veckan när jag är frisk. Jag tycker att konditionsträning påverkar mitt humör positivt mer än exempelvis gym och styrketräning. Men man är ju fåfäng också, därför är det ungefär 50/50 mellan gym och kondition för min del.

2. Sömn

Sömn och psykisk hälsa är intimt förknippade. För människor med bipolär sjukdom till exempel kan svårigheter att sova vara ett tidigt tecken på en mani, sömnbrist kan också utlösa en mani. Sömnsvårigheter är också vanliga vid depression.

Jag sover dåligt i perioder och märker direkt att mina depressiva drag förstärks av för lite eller för dålig sömn. Jag tycker att det är viktigt att ha svalt och skönt och att det är riktigt mörkt i mitt sovrum. Jag tänker till exempel också på att inte äta för sent eller träna för sent så att jag är uppe i varv. Spelar jag fotbollsmatch för sent på kvällen somnar jag alldeles försent (men oftast sover jag djupare efter en fotbollsmatch när jag väl somnar).

3. Alkohol och droger

I frågan i boken skriver jag om olika studier som har gjorts på sambandet mellan depression och alkohol. Det är riktigt intressanta siffror som får en att tänka efter.

Sedan jag fick min depression har jag skurit ner nästan helt på alkoholen. På sätt och vis är det skönt, och jag vet att jag inte pallar bakfylleångesten, men jag saknar det också.

4. Mat

Även här finns det intressant forskning som har undersökt sambandet mellan vad vi äter och i vilken utsträckning vi drabbas av depression och ångest. I boken skriver jag bland annat om studier som har undersökt snabbmat, japansk mat och västerländsk mat.

Överlag kan man säga att nyttig mat (frukt, grönsaker men även rött kött och fisk) är bättre, samt att processad mat och liknande är sämre. Mer om det i boken, men jag kan ändå säga att jag själv försöker att äta så bra mat som möjligt.

Jag äter till exempel aldrig frysta färdigrätter, försöker att undvika socker och snabbmat och äter så mycket frukt och grönsaker som möjligt. Sedan unnar jag mig flottig och onyttig mat ibland för att jag tycker om det också, jag blir inte lycklig av att leva för kontrollerat heller.

Jag ska säga att det här området är ett område där forskningen har kommit igång på riktigt först de senaste fem åren eller så, men de studier som finns är riktigt intressanta.

Där har ni några tips om vad man kan göra själv, om ni vill läsa mer finns det att läsa om i boken. Och för sista gången: sök hjälp för bövulen