Träning mot psykisk ohälsa i form av ångest, stress, depression och adhd var något som jag diskuterade i det senaste avsnittet av min podcast. Där intervjuade jag läkaren Anders Hansen som skrivit boken ”Hjärnstark: hur motion och träning stärker din hjärna”. Vill ni läsa min recension av den boken kan ni läsa den på länken. Han har även skrivit boken ”Fördel adhd” som släpps nu i september och som handlar om vilka positiva sidor adhd-diagnoser kan innebära och hur man kan ta vara på dem.

Det här avsnittet är för övrigt del 2 av 2 av här intervjun. Om du inte redan lyssnat på första delen finns den till exempel här:

Träning och psykisk ohälsa – psykiatrikern om fysisk aktivitet och psykisk hälsa

I den här andra delen pratar vi till exempel om vilka typer av träning (samt i vilka doser) som är bäst för hjärnan och vad man kan göra istället för att köra spinning eller springa om man nu tycker sådant är trist, men också varför även lättare pulsträning är så bra.

Vi pratar också om träning som en klassfråga. Anders tycker det är viktig att belysa att socioekonomi spelar stor roll för vilka som tränar och vilka som inte gör det. Han slår exempelvis ett slag för mer idrott i skolan, som han menar kan förbättra elevers resultat även i teoretiska ämnen som matematik eller svenska. Om man ser till hur svenska elever presterat i de senaste årens Pisa-studier, kan fysisk aktivitet vara viktigt för att vända den mycket dystra trenden.

Förutom de kortsiktiga fördelarna med fysisk aktivitet berättar Anders även vilka positiva effekter träning har om man fortsätter träna på lite längre sikt. Efter ett par månader av lätt träning förstärks nämligen vissa av effekterna. Vi pratade dessutom lite om varför kosttillskott nästan alltid är bortkastade pengar och varför personer som har adhd ofta får extra stora fördelar av att röra på sig mycket.

Att prata om träning mot psykisk ohälsa med en psykiatriker som verkligen försökt gå till botten med forskningen inom ämnet var verkligen intressant. Jag tycker också att det är skönt och viktigt att Anders inte, likt en del andra mindre seriösa pro-motion-debattörer, överskattar fysisk aktivitet som ett medel mot psykisk sjukdom av olika slag. Ångest, depression, stress, adhd och annat är ofta betydligt mer komplicerat än att bara snöra på sig joggingskorna ett par gånger i veckan. Samtidigt så behöver motion värderas högre än det gör idag, inte minst mot just psykisk ohälsa och ofta som ett komplement till annan behandling som antidepressiva mediciner till exempel.

Lyssna gör du i spelaren högst upp i inlägget eller på iTunes om du har iPhone, eller i Acast-appen eller där du annars hittar dina poddar. Sök i så fall på ”Sinnessjukt” så hittar ni podden där. Den här specialen är avsnitt 88 och 89 i flödet, så in och lyssna nu!

Träning och psykisk ohälsa är ämnet i den långa intervju som jag gjorde i måndags med psykiatrikern och bästsäljande författaren Anders Hansen. Han har skrivit boken ”Hjärnstark: hur motion och träning stärker din hjärna” som handlar om hur fysisk aktivitet förbättrar vår psykiska hälsa. Det är en av Sveriges mest sålda bok alla kategorier det senaste året, just nu lanseras den dessutom i USA och i många andra länder.

Vi pratade mycket om vilka träningsformer som är bäst (kondition eller styrketräning till exempel), vilka doser som är optimala och vad han rekommenderar till sina egna patienter vid problem med till exempel med depression eller stress.

Träning mot stress och depression

Anders berättade också att våra hjärnor är anpassningsbara och föränderliga (så kallad plasticitet), vilket går stick i stäv med den seglivade myten som säger att vi har ett visst antal hjärnceller sedan födseln som sedan sakta förbrukas. Vi pratade till exempel om Michelle Mack och savanten Kim Peek – förlagan till Dustin Hoffmans karaktär i filmen Rain Man – två amerikaner som båda hade hjärnskador sedan födseln som gjorde dem oerhört handikappade. Deras hjärnor anpassade sig med tiden och kompenserade för hjärnskadorna, vilket Anders menar är ett bevis för att våra hjärnor är väldigt dynamiska.

För att hålla hjärnan i form är fysisk aktivitet väldigt viktigt menar Anders. Jag frågar hur våra stressystem påverkas av träning och varför vissa väldigt vältränade människor ändå blir psykiskt sjuka. Till exempel finns det färska stora undersökningar bland professionella fotbollsspelare i Sverige och en rad andra länder, som visar att de överlag mår oerhört dåligt trots att de så klart är väldigt vältränade.

Vi snackade också om hur koncentration, kreativitet och minne förbättras av något så enkelt som en promenad, samt hur risken för att drabbas av demens minskas av just promenader. Anders menar att ett läkemedel som kunde minska risken för att drabbas av demens med 40 procent, som forskning har visat att promenader kan, så hade det varit den mest sålda medicinen i världen och gett uppfinnaren Nobelpriset. Promenader är inte lika sensationella och high-tech, dessutom kan ingen tjäna pengar på det, varför budskapet inte tycks nå fram.

Lyssna på intervjun i spelaren här ovan eller på iTunes, i Acast-appen eller där du hittar dina poddar vanligtvis (sök på ”Sinnessjukt”). Läs gärna min recension av Anders bok Hjärnstark också.

Anders Hansens bok ”Hjärnstark: hur motion och träning stärker din hjärna” är en storsäljare som fått goda recensioner. Om ett par veckor ska jag intervjua Anders om just motion och psykisk ohälsa, men redan nu kan du läsa min recension av hans bok här.

Anders Hansen är psykiatriker och utbildad civilekonom. Han arbetar som överläkare men skriver också böcker och sitter i olika bolagsstyrelser inom hälsosektorn. Han har även podden ”Psykiatrikerna” tillsammans med kollegan Simon Kyaga, där de intervjuar ledande psykiatriforskare över hela världen.

Kopplingen mellan motion och psykisk hälsa är som många redan känner till stark. Sedan ett par år tillbaka vet man till exempel att träning kan vara lika effektivt mot lindrigare depressioner som antidepressiva mediciner. Fysisk aktivitet på recept (FaR) används inom vården inte bara mot psykiska diagnoser utan även mot hjärt- och kärlsjukdomar och en massa andra fysiska diagnoser.

Men det finns skäl att uppgradera motionens betydelse ytterligare, åtminstone om man ska tro den här boken.

Motion bättre än appar

Jag har tidigare talat om motion och psykisk hälsa i min podcast Sinnessjukt, jag har också skrivit om det litegrann i min förra bok (Panikångest och depression: frågor och svar om två av våra vanligaste folksjukdomar), men måste säga att jag under läsningen ändå blev överraskad av hur starkt forskningsstödet är för motionens positiva effekter på hjärnan. I boken Hjärnstark hamrar Hansen in det här budskapet på ett väldigt effektivt sätt, man riktigt känner hans frustration över att sambandet inte är mer uppmärksammat än det är.

Boken inleds med ett kapitel som handlar om att den mänskliga hjärnan faktiskt är föränderlig, vilket är en viktig förutsättning att ha med sig om man ska förstå resten av boken. Tidigare trodde man nämligen inte att vi fick fler hjärnceller under livet, utan att vi föddes med en uppsättning hjärnceller som vi sedan fick dras med i resten av livet. Trots att man kunde visa att så inte var fallet redan för par decennier sedan har den seglivade myten om vår statiska hjärna levt kvar.

I själva verket är hjärnan anpassningsbar och dynamisk. Den kan kompensera för allvarliga hjärnskador och sjukdomar. Det visar sig dessutom, inte helt oväntat, att det bästa sättet att hålla hjärnan frisk och fräsch är att motionera. Sudoku, korsord, datorspel och kognitiva appar kan slänga sig i väggen, menar Hansen, att snöra på sig joggingskorna är överlägset mycket bättre.

Förenklande men upplysande

Resten av boken handlar om hur motion påverkar hjärnan på olika sätt och hur man kan optimera sin träning för hjärnans skull. Med motion kan man hantera stress bättre, förbättra sitt fokus, bli av med nedstämdhet (till viss gräns, vilket Hansen tack och lov är tydlig med), få bättre minne, bli mer kreativ och åldras saktare.

Det är en misstänkt bra deal som utlovas för den som kan tänka sig att träna 20-30 minuter ett par gånger i veckan. En mindre seriös författare hade kunnat bortse från det finstilta i den här dealen, men även om Hansen ibland förenklar väl mycket och medvetet gör budskapet spetsigare tycker jag att han håller sig inom de vetenskapliga råmärkena. Han är noga med att påpeka sådant som att det oftast kräver en viss sorts träning (framför allt konditionsträning) och långsiktighet, samt att man inte ska ersätta exempelvis antidepressiva mediciner med träning för effekt mot ångest och depression, utan att man ibland kan behöva både och, eller till och med bara mediciner.

Han problematiserar också vetenskapliga studier och orsakssamband, men ibland får man som sagt intrycket av att sambanden är förenklade och att kritik eller invändningar mot vissa slutsatser har rationaliserats bort. Jag hade nog hellre sett mer av sådant, men då hade boken blivit mindre lättillgänglig och kanske inte nått ut så bra som den har gjort. Målen helgar eventuellt medlen alltså.

Budskap som förtjänar uppmärksamhet

Förutom det väl renodlade budskapet finns det små logiska frågetecken som borde ha rätats ut. Till exempel i slutet av boken, där han för argumentet att människor har minskat sin rörelse när man gått från jägare och samlare, till mer stationära jordbrukare, och slutligen till urbaniserade, digitala och ännu mer stillasittande. Vi rör oss bara mindre och mindre enligt Hansen.

Han jämför sedan det sista existerande jägare och samlar-folket i världen, Hadza-folket i Tanzania, med Amish-folket i USA som lever ungefär som människor gjorde under jordbrukseran, och dagens européer och amerikaner. Hadza-folket tar 11-14 000 steg om dagen, Amish-folket 18 000 steg och urbaniserade människor tar 6-7000 steg. Kanske missar jag något här, men om analogin skulle funka borde väl Amish-folket inte motionera mest, eller?

Det finns ett par andra liknande exempel, men det är inte så viktigt och förstör inte läsupplevelsen jättemycket. För det här är verkligen en väldigt bra bok med ett budskap som förtjänar större uppmärksamhet. Hansen skriver bra och engagerat, han tillåter sig någon gång ibland att bli personlig men vill mest av allt understryka de vetenskapliga evidensen för tesen han torgför.

Jag rekommenderar den här boken varmt till alla som vill få vetenskapliga bevis för att de borde genomföra den där löprundan som aldrig blir av. Läs!

Betyg: 4,5 av 5

Finns att köpa här

Förlag: Fitnessförlaget
Språk: Svenska
Antal sidor: 253
Utgivningsdatum: 2016-07
Medarbetare
Zachrisson, Lisa (form)
ISBN: 9789173630788

Köper du boken via någon av köplänkarna får jag en del av köpesumman och du stödjer mitt arbete, inlägget och länkarna är alltså att betrakta som reklam. Lyssna gärna på min podcast Sinnessjukt också och bli patron på: patreon.com/sinnessjukt

I det senaste avsnittet av podden pratar vi lite om stress, tabu kring psykisk ohälsa och självmord och om sömnsvårigheter. Lyssna här ovanför, på iTunes, i Acast-appen eller där du lyssnar på poddar annars!

Hej kära läsare!

Avsnitt två av min podd blev en podcast om social fobi. Du kan lyssna på det här ovanför direkt i spelaren. Avsnittet finns så klart också på iTunes och på Acast. RSS-adressen för dig som använder en annan RSS-läsare eller podapp är: http://rss.acast.com/sinnessjukt

I det här avsnittet pratar vi bland annat om vad social fobi är, vad som hjälper mot det (behandlingar) och på vilket sätt det kan begränsa ens liv. Avsnittet heter ”Social fobi och motion” och vi pratar även om vikten av att träna för att må bra. Jag själv tränar ett par gånger i veckan för att hålla hjärnan och kroppen fräsch.

Pär som är med i avsnittet är läkare och forskare på Karolinska Institutet i Stockholm. Både han och jag finns på Twitter, följ oss gärna där och diskutera innehållet i podden. Köp också min bok om ångest och depression om du inte redan gjort det. Den finns billigt här, eller signerad här.

Så, med en podcast om social fobi och motion önskar jag er en fortsatt härligt dag! Puss!

När man drabbas av depression är det viktigaste att man söker professionell hjälp, men vad kan man göra själv? Depression har likt de flesta typer av psykisk ohälsa en koppling till vår fysiska hälsa: hur vi sover, äter, motionerar och ifall vi missbrukar droger (inklusive alkohol) påverkar hur vi mår.

Innan jag går in på vad man kan göra själv när man hamnar i en depression vill jag verkligen förtydliga igen: sök professionell hjälp! Depression är en sjukdom, som visserligen många gånger går över av sig själv men som kan och bör behandlas med exempelvis psykoterapi och läkemedel.

Det finns effektiva behandlingar, jag vet eftersom jag själv har gått i terapi och fortfarande äter antidepressiv medicin. Det är hur många som helst som får hjälp, både av psykolog och av läkemedel. Det finns även andra behandlingar som är effektiva, som elbehandling till exempel. I min bok har jag bland annat en fråga som heter Vilka behandlingar finns mot depression? och en som heter Vilket fungerar bäst: medicin eller terapi? om du vill läsa mer om vilka behandlingar som har vetenskapligt stöd för sin effekt.

Med det sagt så finns det vissa livsstilsval man kan göra för förbättra sina odds mot depression. I boken finns en mer utförlig beskrivning av dem under frågan Vad kan man göra själv?, men jag tänkte ändå ge er några tips i väntan på boken (om den inte är utgiven redan när du läser detta förstås).

Tips: depression – vad kan man göra själv?

1. Motion och träning

Forskning visar att regelbunden träning hjälper mot olika typer av depressions- och ångestbesvär.

Själv tränar jag minst fyra gånger i veckan när jag är frisk. Jag tycker att konditionsträning påverkar mitt humör positivt mer än exempelvis gym och styrketräning. Men man är ju fåfäng också, därför är det ungefär 50/50 mellan gym och kondition för min del.

2. Sömn

Sömn och psykisk hälsa är intimt förknippade. För människor med bipolär sjukdom till exempel kan svårigheter att sova vara ett tidigt tecken på en mani, sömnbrist kan också utlösa en mani. Sömnsvårigheter är också vanliga vid depression.

Jag sover dåligt i perioder och märker direkt att mina depressiva drag förstärks av för lite eller för dålig sömn. Jag tycker att det är viktigt att ha svalt och skönt och att det är riktigt mörkt i mitt sovrum. Jag tänker till exempel också på att inte äta för sent eller träna för sent så att jag är uppe i varv. Spelar jag fotbollsmatch för sent på kvällen somnar jag alldeles försent (men oftast sover jag djupare efter en fotbollsmatch när jag väl somnar).

3. Alkohol och droger

I frågan i boken skriver jag om olika studier som har gjorts på sambandet mellan depression och alkohol. Det är riktigt intressanta siffror som får en att tänka efter.

Sedan jag fick min depression har jag skurit ner nästan helt på alkoholen. På sätt och vis är det skönt, och jag vet att jag inte pallar bakfylleångesten, men jag saknar det också.

4. Mat

Även här finns det intressant forskning som har undersökt sambandet mellan vad vi äter och i vilken utsträckning vi drabbas av depression och ångest. I boken skriver jag bland annat om studier som har undersökt snabbmat, japansk mat och västerländsk mat.

Överlag kan man säga att nyttig mat (frukt, grönsaker men även rött kött och fisk) är bättre, samt att processad mat och liknande är sämre. Mer om det i boken, men jag kan ändå säga att jag själv försöker att äta så bra mat som möjligt.

Jag äter till exempel aldrig frysta färdigrätter, försöker att undvika socker och snabbmat och äter så mycket frukt och grönsaker som möjligt. Sedan unnar jag mig flottig och onyttig mat ibland för att jag tycker om det också, jag blir inte lycklig av att leva för kontrollerat heller.

Jag ska säga att det här området är ett område där forskningen har kommit igång på riktigt först de senaste fem åren eller så, men de studier som finns är riktigt intressanta.

Där har ni några tips om vad man kan göra själv, om ni vill läsa mer finns det att läsa om i boken. Och för sista gången: sök hjälp för bövulen