Publicerad den Lämna en kommentar

Finns det olika typer av depression?

Finns det olika typer av depression?
Professor Marie Åsberg. Foto: Karolinska Institutet.

När man talar om att någon har en depression kan det betyda lite olika saker. Även om olika typer av depression har mycket gemensamt, så finns det också tydliga skillnader mellan dem. Här har ni en kort sammanfattning av vad som skiljer olika depressioner åt.

En av frågorna i min bok om panikångest och depression heter just ”Finns det olika typer av depression?” Där går jag igenom vad som skiljer olika typer av depression åt, lite längre ner här har ni en kortare sammanfattning av den texten.

Jag tycker att det är viktigt att man vet om att det finns olika typer av depression. Till exempel kan det förklara för anhöriga varför en bipolär människa är glad ena dagen men jätteledsen andra dagen, medan någon som har utmattningssyndrom aldrig tycks vara glad.

Det kan också vara viktigt för den som är sjuk, eftersom behandlingar mot olika depressioner skiljer sig lite från varandra redan idag och kommer att göra det ännu mer i framtiden. Psykiatriprofessorn Marie Åsberg, en av världens främsta depressionsexperter, tror att behandlingarna kommer att gå åt olika håll ju mer vi får reda på om de olika typerna av depression:

”Man kommer dit på olika vägar. Då kanske det är sättet man kommer dit på man ska behandla, inte bara slutsteget. Man kan jämföra med lungödem, eller med hög feber, som man också kan få av många olika anledningar. Där måste man behandla det akuta tillståndet. Men man måste också behandla orsakerna.”

Ja, hursomhelst, här nedanför har ni en sammanfattning av de olika typerna av depression. Om ni vill läsa mer ligger frågan i depressionsdelen i min bok!

Egentlig depression

Den vanligaste typen av depression kallas för ”egentlig depression” (”major depression” på engelska). Man skulle kunna säga att de egentliga depressionerna är kärngruppen bland depressionssjukdomarna, inte bara för att det är den vanligaste typen, utan också för att den mesta forskningen handlar om egentlig depression.

Dystymi

Dystymi kännetecknas av ungefär samma symtom som lindrig egentlig depression, men den är mildare. Det är ett mer långvarigt eller kroniskt tillstånd. Dystymi behandlas i första hand med antidepressiv medicin, eftersom sannolikheten är större att man blir bättre med läkemedel än med psykoterapi.

Utmattningssyndrom

Det som i folkmun kallas ”utbrändhet” eller ”att gå in i väggen” kallas inom sjukvården för ”utmattningssyndrom” (om man bara har vissa av de typiska symtomen på depression), alternativt ”utmattningsdepression” eller ”egentlig depression med utmattningssyndrom” (om man uppfyller kriterierna för en egentlig depression).

Årstidsbunden depression

För en del uppstår de depressiva perioderna uppstår ungefär vid samma tid på året. Det gäller framför allt (men inte bara) i mörkret under vintern. En undersökning har visat att mellan fyra och fem procent av befolkningen i Norden har påtagliga problem med sådan här depression på vintern. På senare år har man börjat tala om årstidsbunden depression som en undergrupp till depressionssjukdomarna.

Bipolär sjukdom

Bipolär sjukdom kallades tidigare för ”manodepressiv sjukdom” och innebär att man växlar mellan maniska perioder och perioder av depression. Manin kan beskrivas som depressionens motpol och den kännetecknas av att man får mycket energi, känner sig upprymd och också att man ofta blir omdömeslös och saknar självkritik.

Andra typer av depression

Utöver de här typerna av depression finns bland annat atypisk depression, där man har kvar förmågan att känna glädje, men har andra depressionssymtom, som att man sover längre och äter för mycket.

Premenstruell dysfori är något som kan drabba kvinnor några dagar före menstruation. Postpartumdepression (förlossningsdepression) kan drabba kvinnor precis efter att de fött barn. Båda typerna av depression påminner i övrigt om vanliga egentliga depressioner.

Det finns också depressioner som man får som en följd av exempelvis huvudskador eller vissa fysiska sjukdomar.

Källor:

Agerberg, M. (2011). Ut ur mörkret. En bok om depressioner. Lund: Studentlitteratur.

Dahlström, C. (2014). Panikångest och depression – frågor och svar om två av våra vanligaste folksjukdomar. Stockholm: Natur & Kultur.

Lämna ett svar