Depressioner kan upplevas olika och visa sig på olika sätt, vilket är viktigt att påpeka, men en deprimerad person känner sig ofta nedstämd och har ångest utan någon påtaglig anledning. Trötthet och en känsla av meningslöshet kan vara symtom, liksom minskad eller ökad aptit.
Depression är en av de stora folksjukdomarna som finns världen över. Det är svårt att dra en tydlig gräns mellan vanlig nedstämdhet och depression. Det finns visserligen olika definitioner (jag redovisar den mest kända här nedan) men det är viktigt att den som känner sig nedstämd eller deprimerad söker hjälp om man själv tycker att man behöver det, oavsett vad de olika diagnosverktygen säger. De här verktygen finns till för att underlätta för vården att avgöra ifall du är deprimerad eller inte och i så fall hur allvarlig depressionen är, men är inga definitiva svar på om du behöver hjälp eller inte.
DSM-IV – ett diagnosverktyg
DSM-IV är en sammanställning av symtomen på olika psykiska störningar som ges ut av amerikanska psykiaterförbundet. Där finns en definition av depression som används internationellt och även inom den svenska sjukvården för att ställa diagnosen depression.
För det första måste en person med depression antingen vara nedstämd eller uppleva minskat intresse/glädje, eller både och. Utöver minst ett av de två kriterierna måste minst fem av övriga symtom i DSM-IV:s checklista uppfyllas under en och samma tvåveckorsperiod för att man ska tala om en egentlig depression. De övriga symtomen är:
▪ betydande viktnedgång utan bantning, viktuppgång, minskad eller ökad aptit nästan dagligen
▪ sömnstörning (oftast minskad sömn, men ibland ökad)
▪ observerbar psykomotorisk agitation eller hämning
▪ svaghetskänsla eller brist på energi så gott som dagligen
▪ värdelöshets- eller skuldkänslor (obefogade)
▪ minskad tankeförmåga, koncentrationssvårigheter eller obeslutsamhet
▪ återkommande tankar på döden, självmordstankar, planering för självmord eller utfört självmordsförsök
Dessutom måste man kunna slå fast att tillståndet begränsar patienten socialt eller på andra sätt, att det inte beror på andra sjukdomar eller skador som kan orsaka samma reaktion och att symtomen inte bättre kan förklaras som en sorgreaktion.
Detta utgör grunderna i DSM-IV som är det vanligaste och mest använda diagnosverktyget och sammantaget är det bra ramar för hur en depression kan avgränsas. Om du inte uppfyller de här kriterierna men mår så dåligt att du inte kan hantera det på egen hand bör du söka hjälp ändå. Det kan bero på någonting annat som en läkare eller en psykolog kan hjälpa dig att komma rätta med.
Depression och annan psykisk sjukdom är ingenting att skämmas för och det finns bra hjälp att få, även om det i stunden kan kännas hopplöst.
Svaret är hämtat från Christian Dahlströms bok om depression och panikångest som ges ut på Natur och Kultur under våren 2014, köp den här!
Kommentarer är stängda.