Här är en genomgång av psykiatrins budget i Sverige totalt och landsting för landsting, samt en jämförelse landstingen emellan. Siffrorna kommer från SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) senaste statistik som jag hämtat från deras hemsida.
Det skrivs alldeles för lite om psykiatribudgeten i Sverige. Psykiatrin får nämligen alldeles för lite pengar i förhållande till annan vård. Numera står psykiatriska sjukskrivningsdiagnoser enligt Försäkringskassan för 46 procent av alla sjukskrivningar i Sverige. Den siffran har ökat dramatiskt de senaste decennierna och tros fortsätta öka framöver.
Enligt Socialstyrelsen fyrdubblades till exempel antalet kvinnor som blivit sjukskrivna på grund av en psykiatrisk diagnos mellan 1992 och 2001, bland män fördubblades de. Den främsta förklaringen tros vara arbetsrelaterad stress av olika slag, skriver man i rapporten ”Utmattningssyndrom: Stressrelaterad psykisk ohälsa” från 2001:
”Kliniska studier av patienter som är långtidssjukskrivna
för psykisk ohälsa talar för att tillståndet mycket ofta är relaterat
till arbetet.”
Men hur mycket lägger då landstingen i Sverige på psykiatrin för att försöka motverka den här dramatiska utvecklingen? Inte så himla mycket, tyvärr.
Psykiatribudgeten i Sverige
Tabellen nedan listar Sveriges landstings nettokostnader för hälso- och sjukvård under 2016. Jag har lagt till en kolumn längst till höger för hur stor andel landstingets budget för specialistpsykiatri står för i förhållande till den totala hälso- och sjukvårdsbudgeten exklusive tandvård.
Landstingen är sorterade efter hur stor andel av den totala budgeten de lägger på psykiatrin, i fallande ordning från Stockholm som lägger mest, till Östergötland som lägger minst. På raden längst ned ser ni också alla landstingen summerade, det vill säga de totala kostnaderna för hela landet.
Där ser man bland annat att ett genomsnittligt landsting i Sverige lägger 8,8 procent av sin sjukvårdsbudget på psykiatrin varje år. Det är alltså så mycket av den totala hälso- och sjukvårdsbudgeten i Sverige som läggs på specialistpsykiatri, trots att 46 procent av sjukskrivningarna idag beror på psykisk sjukdom.
| Huvudman | Primär- vård 1 |
Spec. som. vård1 | Spec. psyk. vård1 | Hälso- och sjukv. | Andel spec. psyk. vård |
| Stockholm | 10 057 | 31 384 | 6 286 | 57 916 | 10,9% |
| V-botten | 1 101 | 3 803 | 649 | 6 813 | 9,5% |
| Kronoberg | 795 | 2 748 | 438 | 4 771 | 9,2% |
| Blekinge | 643 | 2 531 | 383 | 4 225 | 9,1% |
| Sörmland | 1 078 | 4 317 | 641 | 7 152 | 9% |
| Örebro | 1 254 | 4 102 | 652 | 7 390 | 8,8% |
| Uppsala | 1 341 | 4 386 | 733 | 8 320 | 8,8% |
| Värmland | 1 139 | 3 897 | 604 | 6 983 | 8,7% |
| V-manland | 1 101 | 3 895 | 591 | 6 900 | 8,6% |
| Jämtland | 616 | 1 902 | 292 | 3 444 | 8,5% |
| Jönköping | 1 414 | 4 851 | 710 | 8 455 | 8,4% |
| V.Norrland | 929 | 3 923 | 526 | 6 487 | 8,1% |
| Gotland | 213 | 933 | 131 | 1 619 | 8,1% |
| Skåne | 5 083 | 18 288 | 2 540 | 31 476 | 8,1% |
| Kalmar | 1 098 | 3 485 | 491 | 6 121 | 8,0% |
| V Götaland | 7 851 | 19 762 | 3 072 | 38 320 | 8,0% |
| Dalarna | 1 174 | 4 012 | 558 | 7 100 | 7,9% |
| Gävleborg | 1 433 | 4 210 | 575 | 7 449 | 7,7% |
| Halland | 1 350 | 4 371 | 585 | 7 684 | 7,6% |
| Norrbotten | 1 255 | 3 812 | 522 | 6 948 | 7,5% |
| Ö-götland | 1 756 | 6 325 | 810 | 10 825 | 7,5% |
| Hela landet | 42 681 | 136 937 | 21 789 | 246 398 | 8,8% |
Totalt får specialistpsykiatrin knappt 22 miljarder kronor om året, eller knappt nio procent av sjukvårdsbudgeten. Då är dock inte första linjens psykiatri inräknat, som är en del av primärvården. Men av tradition satsar primärvården väldigt lite pengar på psykiatrisk behandling.
En undersökning som Psykologförbundet gjorde 2015 visade till exempel att så mycket som var tredje vårdcentral i Sverige varken har psykolog anställd eller har något vårdavtal med privatpraktiserande psykolog.
Landstingen som satsar mest/minst på psykiatri
Om man jämför landstingen med varandra, så ser man att Stockholms läns och Västerbotten toppar listan. Både Stockholm och Västerbotten har också högt Mind-index, som är ett mått på hur bra psykisk hälsa invånarna i de olika landstingen har. Det är föreningen Mind som varje år räknar fram indexet, som baseras på självmordstal och självskattad hälsa i respektive landsting.
Å andra sidan ligger ju Halland och Jönköping bra till i Mind-index, trots att båda ligger under rikssnittet vad gäller psykiatribudgetar. Hur kan det komma sig?
Hur mycket pengar psykiatrin får är så klart bara en parameter bland många som påverkar hur folk mår psykiskt (sannolikt spelar saker som socioekonomisk status in mycket mer än hur mycket pengar psykiatrin får). Det kan också vara så att ett landsting generellt satsar mer på sjukvård, och att en lägre andel i själva verket är mer pengar per psykiatripatient. Det kan också bero på att psykiatrin är mer effektiv än på andra ställen och därför inte kräver så mycket resurser.
Psykisk sjukdom står för 46 % av sjukskrivningarna i Sverige, men bara så här mycket (läs: lite) av hälso- och sjukvårdsbudgeten lägger ditt landsting på psykiatrin. Retweeta gärna eller tagga ett landstingsråd där du bor! #svpol pic.twitter.com/96sovBH3L4
— Christian Dahlström (@c_dahlstrom) 7 juni 2018
Å andra sidan borde kanske landsting där folk uppenbarligen mår dåligt lägga betydligt mer än andra landsting? Gävleborg, Västmanland och Gotland till exempel, där självmordstalen är långt över rikssnittet, där borde man väl verkligen satsa på psykiatrin om något? Istället lägger alla tre mindre än genomsnittet på sin psykiatri.
”Självmordstalen i Gävleborg, Västmanland och Gotland är långt över rikssnittet. Trots det lägger alla tre mindre pengar än genomsnittet på psykiatrin.”
Halland, Norrbotten och Östergötland satsar minst pengar på psykiatrin
Sammanfattningsvis går 22 miljarder kronor – eller knappt nio procent av sjukvårdsbudgeten – till psykiatrin i Sverige varje år. Siffran innefattar specialistpsykiatrin, men inte första linjens psykiatri som är en del av primärvården. Primärvården satsar dock i sin tur väldigt lite pengar på psykiatrisk behandling, till exempel saknar var tredje vårdcentral i Sverige psykolog helt och hållet.
Trots att psykisk sjukdom står för nästan hälften av sjukskrivningarna i Sverige, lägger ett genomsnittligt landsting knappt nio procent av sina sjukvårdspengar på psykiatrin. Minst pengar satsar landstingen i Halland, Norrbotten och Östergötland.
Källor:
Försäkringskassan: ”Sjukfrånvarons utveckling 2017” (2017)
Mind: ”Mind-index 2016” (2016)
Psykologförbundet: ”En tredjedel av Sveriges vårdcentraler saknar psykolog” (2015)
Socialstyrelsen: ”Utmattningssyndrom: Stressrelaterad psykisk ohälsa” (2001)
Kanske gillar du:
No related posts.
