Att hjärnan krymper vid depression verkar de flesta forskare vara överens om. Men vilka delar är det egentligen som krymper, och hur mycket? Vad betyder de nya fynden för framtida behandlingar av depression?
Nuförtiden finns det gott om forskning på hjärnans anatomi och hur olika delar av hjärnan reagerar på stress och depression. Genom att undersöka avlidna människors hjärnor och hjärnor på djur, men även levande människors hjärnor med de nya hjärnbildsteknikerna MR (magnetkamera) och PET, som utnyttjar radioaktivt märkta ämnen för att ”fota” hjärnan, kan man se hur vissa delar av hjärnan krymper.
Det man har kunnat se är att vissa delar av hjärnan, framför allt delar av pannloben men även till exempel hippocampus, krymper hos människor som har depression. Just hippocampus har till exempel undersökts i en känd amerikansk studie som visade att både vänstra och högra hippocampus är mindre hos människor som haft återkommande depressioner (se tabell).
Det tabellen visar är jämförelsen i studien mellan människor som haft återkommande depressioner (Depressed subjects) och friska kontrolldeltagare (Matched controls). Det vitmarkerade området (min markering) visar volymen på vänster respektive höger hippocampus för deprimerade och friska människor, samt standardavvikelsen (SD), det vill säga hur mycket storleken på hippocampus skiljde sig i genomsnitt mellan deltagarna i en grupp.
Resultatet av studien är att volymen för både vänster och höger hippocampus är betydligt mindre hos människor med depression, 2159 respektive 2283 kubikmillimeter (mm³) hos deprimerade mot 2544 respektive 2577 kubikmillimeter hos friska. Standardavvikelsen är i stort sett samma, och hjärnan verkar i övrigt inte ha krympt enligt forskarna. Så här skriver de i sin rapport:
”Den viktigaste slutsatsen av denna studie är att patienter med en historia av återkommande depression, men utan aktuell depression eller historia av medicinsk samsjuklighet, hade mindre volymer av grå substans i hippocampus än en grupp av parvis matchade normala kontroller. Denna minskning var inte ett resultat av att den totala hjärnvolymen minskat, den totala hjärnvolymen skilde sig inte mellan grupperna. Vid undersökningen av den vänstra och högra hippocampus individuellt, skilde sig båda signifikant mellan deprimerade patienter och kontroller.” (Sheline 1996, min översättning och fetmarkering)
En annan intressant detalj i den undersökningen är att ju längre en depression hade varat, desto större var volymminskningen i hippocampus. Det verkar alltså vara skadligt för hjärnan att ha depression under långa perioder, vilket är en bra anledning att söka hjälp i tid så att man blir frisk snabbare.
Andra delar av hjärnan som krymper vid depression
Men det är inte bara hippocampus som krymper. Faktum är att andra delar av hjärnan tycks krympa mer än hippocampus. Det gäller vissa delar av pannloben, till exempel främre cingulum (bild 2) och orbitofrontala cortex (bild 3).
I en så kallad metastudie, det vill säga en studie som väger samman resultaten av många studier, som gjordes 2009 och som tittade på totalt 64 andra studier gjorda med MR-teknik (magnetkamera), kunde man se tydliga samband mellan depression och volymminskning av olika delar av hjärnan:
”Patienterna uppvisade stora volymminskningar i frontala regioner, särskilt i främre cingulum och orbitofrontala cortex med mindre minskningar i prefrontala cortex. Hippocampus, putamen och nucleus caudatus visade måttliga volymminskningar.” (Koolschijn 2009, min översättning)
Det verkar alltså som att flera delar av hjärnan krymper av depression och stress, vilket har gjort att mycket forskning de senaste åren har riktat in sig på att undersöka dem. Man har till exempel hittat tecken på att en särskild transkriptionsfaktor (en sorts molekyl som ”sätter på” och ”stänger av” gener) som heter GATA1 har med saken att göra. Man tror att vissa gener inte aktiveras som de ska, vilket påverkar synapsernas utveckling och kan leda till att hjärnan krymper.
Fortfarande behövs mycket mer forskning på det här området, men att vissa delar av hjärnan krymper av depression verkar de flesta forskare vara överens om. Vad det betyder för behandlingen och tillfrisknandet från en depression vet man inte, men det finns stora förhoppningar om att de nya hjärnbildteknikerna ska resultera i bättre behandlingar i framtiden.
Låt oss hoppas att det stämmer.
Källor:
Fox News ”How depression shrinks the brain” [www] hämtad den 7 januari 2014
Koolschijn, P. C. M. P., et al. ”Brain volume abnormalities in major depressive disorder: A meta‐analysis of magnetic resonance imaging studies.” Human brain mapping 30.11 (2009): 3719-3735.
Sheline, Yvette I., et al. ”Hippocampal atrophy in recurrent major depression.” Proceedings of the National Academy of Sciences 93.9 (1996): 3908-3913.
Svenska Dagbladet, ”Stress får hjärnan att krympa”. [www] hämtad den 7 januari 2014
