Publicerad den

Tidslinje Arvid Carlsson – Nobelpristagarens liv år för år

I tidslinjen nedan får du överblick över Arvid Carlssons viktigaste årtal och forskningsframsteg. Den fullständiga versionen, med alla händelser och samtliga källhänvisningar, finns som nedladdningsbar PDF. Informationen kommer från mitt researcharbete till min dokumentär om Arvid, där jag intervjuar flera av hans närmaste vänner och kollegor: vetenskapsjournalisten och författaren Karin Bojs och forskarna Kjell Fuxe, Elias Eriksson och Göran Engberg,

Kjell Fuxe (t.v.), en av Arvids närmaste vänner och kollegor, som medverkar i dokumentären, på Karolinska insitutet i april 2025.

Arvid Carlsson förändrade vår förståelse av hjärnan

Upptäckterna om dopamin som signalsubstans lade grunden till dagens behandlingar av Parkinsons sjukdom och psykiska sjukdomar såsom depression och schizofreni — något som till slut gav Arvid Carlsson Nobelpriset i medicin eller fysiologi år 2000.

I poddserien Geniet Arvid Carlsson berättar jag med hjälp av hans närmaste vänner och kollegor om forskaren som i decennier kämpade mot tvivel i den medicinska världen. Här ser du en kortversion av den omfattande tidslinjen. För hela tidslinjen med samtliga händelser och källor, finns en nedladdningsbar fullversion som PDF.

För att sätta händelserna i sitt sammanhang kan det vara bra att lyssna på dokumentären. Om du vill se en kort trailer för dokumentären (som är i poddformat, det vill säga ljud och inte video) så finns det här:

Tidslinje Arvid Carlsson 1923-2018

1923: Föds 25 januari i Uppsala.[1]

1926: (Köp PDF-versionen för att se vilken betydelsefull händelse i Arvids liv som inträffade detta år)

1941: Börjar studera medicin vid Lunds universitet.[3]

1943: En stor grupp judar flyr Danmark till Skåne då de fått reda på att Hitler bestämt sig för att deportera dem från Danmark till koncentrationsläger i Tyskland.[4] Många hamnar i Lund där Arvid då bor, och flera av dem var framstående vetenskapsmän som blev Arvids lärare på universitetet.[5]

1944: (Köp PDF-versionen för att se vilken betydelsefull händelse i Arvids liv som inträffade detta år)

1951: Disputerar om kalcium i Lund.[8]

1955-56: Praktiserar hos den berömde kemisten Bernard B Brodie i USA.[10][11][12]

1957: Det berömda försöket med kaninerna publiceras i Nature. En kvart efter att de gett de kataleptiska reserpinbehandlade kaninerna en injektion med levodopa hade alla symtom försvunnit.[14]

1958: Artikel publiceras som hävdar att dopamin är en signalsubstans.[15][16]

1959: Utses till professor i farmakologi vid Göteborgs universitet.[17]

1960: (Köp PDF-versionen för att se vilken betydelsefull händelse i Arvids liv som inträffade detta år)

1961: Kollegan Julius Axelrod visar att vissa antidepressiva hämmar återupptag av noradrenalin, en upptäckt som blir viktig för Arvids vidare forskning.[21]

1963: Arvid och Margit Lindqvist visar att antipsykotiska läkemedel blockerar dopaminreceptorer utan att sänka dopaminnivåer.[22][23][24]

1965: (Köp PDF-versionen för att se vilken betydelsefull händelse i Arvids liv som inträffade detta år)

1968: Upptäcker att tricykliska antidepressiva påverkar serotonin.[28]

1971: Zimelidin, världens första SSRI-läkemedel, patenteras.[30]

1975: Invald i Kungliga Vetenskapsakademin.[31]

1979: Mottar Wolfpriset i medicin.[32]

1982: (Köp PDF-versionen för att se vilken betydelsefull händelse i Arvids liv som inträffade detta år)

1986: Den amerikanska forskaren Carol Tamminga kontaktar Arvid angående Preclamol.[35]

1987: Eli Lilly lanserar Prozac.[36]

1988: Hässle lanserar Losec efter tips från Arvid.[37]

1994: (Köp PDF-versionen för att se vilken betydelsefull händelse i Arvids liv som inträffade detta år)

1998: Grundar Carlsson Research för att vidareutveckla mediciner mot neurologiska sjukdomar.[40][41][42]

2000: Tilldelas Nobelpriset i medicin eller fysiologi.

2002: Abilify, en partiell dopaminagonist som bygger på Arvids koncept, godkänns och börjar säljas i USA. Det är i grunden ett antipsykotiskt läkemedel men används senare även mot exempelvis depression.

2006: Säljer alla sina aktier i Carlsson Research till danska Neurosearch AS. Köpesumman uppgår till totalt 875 miljoner kronor, varav 250 miljoner direkt och 625 miljoner kronor i prestationsbaserade bonusar. Arvid äger vid försäljningen 20 % av aktierna och får alltså runt 50 miljoner kronor direkt och 125 miljoner kronor ytterligare om försäljningsmålen uppnås.[45][46][47]

2011: (Köp PDF-versionen för att se vilken betydelsefull händelse i Arvids liv som inträffade detta år)

2013: Abilify är det mest inkomstbringande läkemedlet i USA och drar in 6,5 miljarder dollar under ett år.[49]

2014: (Köp PDF-versionen för att se vilken betydelsefull händelse i Arvids liv som inträffade detta år)

2018: Avlider i Göteborg den 29 juni, 95 år gammal.

Källhänvisningar

  1. https://www.sfn.org/-/media/SfN/Documents/TheHistoryofNeuroscience/Volume-2/c2.pdf hämtad 11 april 2025
  2. https://www.sfn.org/-/media/SfN/Documents/TheHistoryofNeuroscience/Volume-2/c2.pdf hämtad 11 april 2025
  3. https://www.sfn.org/-/media/SfN/Documents/TheHistoryofNeuroscience/Volume-2/c2.pdf hämtad 11 april 2025
  4. https://www.levandehistoria.se/fakta/forintelsen/svenska-hjalp-och-raddningaktioner/flykten-over-oresund hämtad 11 april 2025
  5. https://www.youtube.com/watch?v=j8QJQj2jEXQ hämtad 11 april 2025
  6. https://www.sfn.org/-/media/SfN/Documents/TheHistoryofNeuroscience/Volume-2/c2.pdf hämtad 11 april 2025. Egen översättning.
  7. https://www.dn.se/arkiv/lordagsondag/vetenskap-hjarnans-hjalte-ger-sig-aldrig hämtad 19 april 2025
  8. https://www.youtube.com/watch?v=bKU-6z4CGCE hämtad 11 april 2025
  9. https://www.youtube.com/watch?v=j8QJQj2jEXQ hämtad 11 april 2025
  10. https://www.youtube.com/watch?v=bKU-6z4CGCE hämtad 11 april 2025
  11. https://www.youtube.com/watch?v=bKU-6z4CGCE hämtad 9 april 2025
  12. https://www.youtube.com/watch?v=bKU-6z4CGCE hämtad 11 april 2025
  13. https://www.youtube.com/watch?v=j8QJQj2jEXQ hämtad 11 april 2025
  14. https://www.youtube.com/watch?v=j8QJQj2jEXQ hämtad 11 april 2025
  15. https://www.nobelprize.org/uploads/2018/06/carlsson-lecture.pdf hämtad 24 april 2025
  16. Dagens Nyheter, 28 juli 1959. S. 6.
  17. https://www.youtube.com/watch?v=YogeLmb8ebU&t hämtad 11 april 2025
  18. Carlsson, Arvid, and Margit Lindqvist. ”Effect of chlorpromazine or haloperidol on formation of 3-methoxytyramine and normetanephrine in mouse brain.” Acta pharmacologica et toxicologica 20.2 (1963): 140-144.
  19. https://www.youtube.com/watch?v=bKU-6z4CGCE hämtad 9 april 2025
  20. https://www.sfn.org/-/media/SfN/Documents/TheHistoryofNeuroscience/Volume-2/c2.pdf hämtad 9 april 2025
  21. Creese, Ian, David R. Burt, and Solomon H. Snyder. ”Dopamine receptor binding predicts clinical and pharmacological potencies of antischizophrenic drugs.” Science 192.4238 (1976): 481-483.
  22. Nordström, A. L., Farde, L., Wiesel, F. A., Forslund, K., Pauli, S., Halldin, C., & Uppfeldt, G. (1993). Central D2-dopamine receptor occupancy in relation to antipsychotic drug effects: a double-blind PET study of schizophrenic patients. Biological psychiatry, 33(4), 227-235.
  23. https://www.lakemedelsvarlden.se/nyfikenheten-driver-arvid-carlsson-vidare/ hämtad 9 april 2025
  24. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0277953615003524 hämtad 11 april 2025
  25. https://www.sfn.org/-/media/SfN/Documents/TheHistoryofNeuroscience/Volume-2/c2.pdf hämtad 11 april 2025
  26. https://www.sfn.org/-/media/SfN/Documents/TheHistoryofNeuroscience/Volume-2/c2.pdf hämtad 11 april 2025
  27. https://www.sfn.org/-/media/SfN/Documents/TheHistoryofNeuroscience/Volume-2/c2.pdf hämtad 9 april 2025
  28. https://www.youtube.com/watch?v=j8QJQj2jEXQ hämtad 7 april 2025
  29. https://www.astrazeneca.se/media/pressmeddelanden/svenska_pressmeddelanden/2015/losec-nu-tillgngligt-i-matbutiker-16102015.html# hämtad 3 okt. -25
  30. https://www.lakemedelsvarlden.se/nyfikenheten-driver-arvid-carlsson-vidare/ hämtad 7 april 2025
  31. https://www.youtube.com/watch?v=bKU-6z4CGCE hämtad 7 april 2025
  32. https://www.youtube.com/watch?v=j8QJQj2jEXQ hämtad 7 april 2025
  33. https://www.youtube.com/watch?v=j8QJQj2jEXQ hämtad 7 april 2025
  34. https://acnp.org/wp-content/uploads/2018/12/ACNP-Bulletin-December-2018.pdf hämtad 3 juli -25
  35. https://www.nyteknik.se/industri/arvid-carlssonsaljer-livsverket/612919 hämtad 7 april 2025
  36. https://www.gp.se/ekonomi/carlsson-research-blir-danskt.7517db48-ab09-40a6-a48f-9ae7173aed83 hämtad 4 juli -25
  37. NeuroSearch A/S. (2007). Årsrapport 2006. NeuroSearch A/S.
  38. https://www.pharmacytimes.com/view/top-drugs-of-2013 hämtad 7 april 2025
Publicerad den

Arvid Carlsson-dokumentär – geniet som förändrade vår syn på hjärnan

Dokumentäraffisch för poddserien Sinnessjukt Dokument: Arvid Carlsson av Christian Dahlström – en podd om Nobelpristagaren som upptäckte dopamin och revolutionerade behandlingen av Parkinsons sjukdom.

Han trotsade världens främsta forskare och visade att hjärnan styrs av kemi, inte bara elektricitet. I min nya podd-dokumentär ”Geniet Arvid Carlsson” i min podcast Sinnessjukt berättar jag historien om dopaminets upptäckare, Parkinsonmedicinens fader, Nobelpristagaren som skapade den första SSRI-medicinen och vars forskning var avgörande för skapandet av nya antipsykotiska läkemedel mot schizofreni. En berättelse om envishet, tur och genialitet.


Ny podd-dokumentär: Arvid Carlsson

Hur gick det till när en ung forskare från Lund förändrade hela världens förståelse av hur hjärnan fungerar? I min nya tredelade dokumentärserie ”Geniet Arvid Carlsson” berättar jag historien om forskaren som upptäckte dopamin i hjärnan och visade att hjärnan kommunicerar med signalsubstanser.

Här nedan hittar du en kort video-trailer – själva dokumentären är en ljudpodd, inte film.

Genom unika intervjuer med vetenskapsjournalisten och författaren Karin Bojs och forskarna Kjell Fuxe, Elias Eriksson och Göran Engberg, samt sällsynta arkivklipp med Arvid själv, får du följa en av Sveriges mest betydelsefulla vetenskapsmän genom ett helt sekel av medicinhistoria.


🎧 Del 1 – Från Lund till världens forskningselit

Den första delen av dokumentären följer Arvid Carlssons väg från Lund till Bethesda i USA, där han 1955 hamnade i ett av världens mest avancerade laboratorier. Under ledning av den legendariske farmakologen Bernard Brodie började han studera hjärnans signalsubstanser – ett forskningsfält som då betraktades som udda och ovetenskapligt.

Tillsammans med den världsledande histologen Nils-Åke Hillarp lyckades Arvid visa att dopamin inte bara var en mellanprodukt i bildningen av noradrenalin, utan en egen signalsubstans med avgörande betydelse för rörelseförmågan. I ett av medicinhistoriens mest berömda försök återfick kaniner, förlamade av substansen reserpin, sin rörelseförmåga efter att ha fått L-dopa – en upptäckt som senare skulle revolutionera behandlingen av Parkinsons sjukdom.

Men vägen dit var allt annat än enkel. Arvid möttes av skepsis från världens ledande forskare. När han 1960 presenterade sina resultat vid en konferens i London med namn som Sir Henry Dale och John Gaddum i publiken, blev han utskrattad. ”De betedde sig som skolbarn runt sin lärare”, skrev han senare i en självbiografisk text. Men Arvid vägrade ge upp – han visste att han hade rätt.

Del 1 skildrar också Arvids formativa år i Lund, där han påverkades av andra världskrigets fasor och mötet med överlevande från koncentrationsläger. Det var där och då hans övertygelse växte: att psykiskt lidande är verkligt, biologiskt och värt att ta på allvar.

De första 12 minuterna av den första delen av dokumentären finns att lyssna på gratis i spelaren nedan, hela avsnittet finns på Patreon. Bli medlem för att lyssna och ta del av extramaterialet, bland annat manuset – där du hittar källorna till alla påståenden och arkivklipp i dokumentären.


🧠 Del 2 – Från motstånd till Nobelpris

I den andra delen följer vi Arvids vetenskapliga revansch. Under 1960- och 70-talen blir farmakologiska institutionen på Göteborgs universitet ett världsledande centrum psykofarmakologisk forskning, och hans tidigare hånade idéer accepteras till slut som sanningar.

Hans teorier om dopaminets betydelse bekräftas av forskare som Oleh Hornykiewicz och George Cotzias, som visar att Parkinsonpatienters hjärnor har kraftigt sänkta nivåer av dopamin, och att L-dopa – precis som Arvid hade föreslagit – kunde användas som läkemedel mot Parkinsons sjukdom. Än idag är L-dopa förstahandsbehandling vid Parkinsons sjukdom och har förlängt livet för tiotals miljoner människor under de senaste decennierna.

Vi möter kollegor och efterföljare som Kjell Fuxe, Elias Eriksson och Göran Engberg, som berättar hur Arvid skapade en unik forskningsmiljö på Göteborgs universitet – där kritisk diskussion, nyfikenhet och envishet premierades framför hierarki. Samtidigt får vi höra Karin Bojs skildra hans liv på hemmaplan som familjefar: en prestigelös, rolig och nyfiken man som älskade litteratur, promenader i Änggårdsbergen och långa middagar med familjen.

Kjell Fuxe och Christian Dahlström, 28 april 2025 på Biomedicum på Karolinska institutet i Stockholm.

Del 2 handlar också om Arvids komplicerade relation till läkemedelsindustrin. Han samarbetade med farmaceuten Ivan ÖstholmHässle (senare Astra) i Göteborg, där hans råd ledde till utvecklingen av läkemedel som Seloken mot högt blodtryck, Bricanyl mot astma och Losec mot magsår – en medicin som blev världens mest sålda läkemedel under 1990-talet.

Trots framgångarna vägrade Arvid låta industrin styra hans forskning. Han var alltid fri, alltid kompromisslös. Vid en vetenskapskonferens lär han självironiskt ha sagt: ”Om det finns någon i det här rummet som jag ännu inte har förolämpat, så ber jag om ursäkt för det.”


💊 Del 3 – Dopaminets arv och kampen för psyket

Den tredje delen handlar om arvet efter Arvid Carlsson. Med hjälp av forskare som Kjell Fuxe och Hans Corrodi – den schweiziska kemisten och språkgeniet – vände Arvid blicken från dopamin mot serotonin, och skapade världens första SSRI-läkemedel (SSRI står för selektiva serotoninåterupptagshämmare) Zimelidin, eller Zelmid som produktnamnet blev i Sverige.

Samtidigt fortsatte han att utforska dopaminets komplexa roll i hjärnan och utvecklade tidigt teorin om dopaminhypotesen vid schizofreni – att överaktivitet i dopaminsystemet kan vara en viktig förklaring till sjukdomen. Detta blev grunden för de flesta moderna antipsykotiska läkemedel, och hans hypotes om partiella dopaminagonister inspirerade läkemedelsbolaget Otsuka att ta fram det antipsykotiska läkemedlet aripiprazol (Abilify).

Senare i karriären arbetade Arvid med dopaminstabiliserare – molekyler som både kan dämpa dopamin där det finns för mycket och förstärka det där det råder brist. Substanser som OSU-6162 och ACR 16 såg Arvid som potentiella mirakelmediciner. Även om hans egna projekt ibland stötte på motgångar – som försöken med den antipsykotiska substansen preclamol (som han studerade i samarbete med den Carol Tamminga) och hans bittra sorti ur egna företaget Carlsson Research – fortsatte han med kompromisslös envishet att utforska nya läkemedel fram till sin död vid 95 års ålder.

När han tilldelades Nobelpriset i medicin eller fysiologi år 2000 för sina upptäckter om dopamin och signalsubstansernas betydelse, blev det inte bara ett erkännande av hans forskning, utan också en bekräftelse på hans livslånga mod att gå emot etablerade idéer. Priset öppnade dörrar, men drog också till sig lycksökare. Ändå fortsatte Arvid att sätta patienternas behov i första rummet och att driva forskning med samma nyfikenhet och envishet som alltid.

Arvid Carlssons arv lever vidare – från SSRI och dopaminhypotesen till dopaminstabiliserarna – och hans idéer fortsätter att inspirera nya generationer forskare världen över.


Lyssna på dokumentären

Genier Arvid Carlsson är en podd-dokumentär i tre delar, producerad av mig, Christian Dahlström. Du kan lyssna på serien i podden Sinnessjukt – på Spotify, Apple Podcasts, Acast och alla andra poddappar, men för att lyssna behöver du först bli Patreon-medlem på Patreon.com/sinnessjukt

Dokumentären har möjliggjorts med stöd från Längmanska kulturfonden, Arvid Carlssonfonden och Schizofrenifonden, samt poddens medlemmar på Patreon.

🎧 Lyssna här:
Del 1 – Från Lund till världens forskningselit
Del 2 – Från motstånd till Nobelpris
Del 3 – Dopaminets arv och kampen för psyket

📖 Läs manuset och källhänvisningar på Patreon.com/sinnessjukt


Publicerad den

Recension – “Myths of Trauma: Why adversity does not necessarily make us sick” av Joel Paris

Bokrecension: “Myths of Trauma: Why adversity does not necessarily make us sick” av Joel Paris

Denna artikel innehåller betallänkar för Bokus.

Trauma som förklaringsmodell för psykiska diagnoser har blivit allt mer populär, både bland kliniker och på sociala medier. Traumaforskaren Joel Paris ser dock risker med denna utveckling.

En psykiatriker tipsade mig för ett tag sedan om boken Myths of Trauma: Why adversity does not necessarily make us sick, skriven av den nyligen pensionerade psykiatrikern och seniorprofessorn Joel Paris. Han är amerikan men har varit verksam vid McGill University i Montréal, Kanada.

Paris har under sin karriär fokuserat på borderline-patienter, en diagnos som även kallas Emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS). I den amerikanska diagnosmanualen DSM-5 heter den fortsatt BPD (borderline personality disorder). Diagnosen utmärks av instabila relationer, impulsivitet och kraftiga känslomässiga svängningar, ofta i kombination med självskadebeteende och suicidalitet.

Dessa patienter har i ungefär 25–30 % av fallen även PTSD, en diagnos som Paris ägnar stor uppmärksamhet åt i boken.

Diagnosglidning

Som bokens titel antyder argumenterar Paris för att trauma överskattas som förklaring till psykiska diagnoser. Han menar att PTSD-diagnosen har genomgått en diagnosglidning (“concept creep”) sedan den introducerades i DSM-3 1980:

“It started with life-threatening events and gradually broadened out to include all sorts of adverse events, sometimes even including just hearing about one. This expansion of what kinds of events can be called ’traumatic’ is a good example of concept creep. In other words, one starts with a narrow definition that gradually broadens. Concept creep is one of the main reasons for overdiagnosis of all kinds of disorders in psychiatry.”

Från att enbart ha omfattat livshotande händelser, har de trauman som anses kunna orsaka diagnosen i manualerna (DSM och WHO:s ICD) utvidgats till att även inkludera exempelvis skilsmässa eller att höra talas om någon annans trauma. Från DSM-4 till DSM-5 har definitionen visserligen blivit något snävare, men enligt Paris är den största skillnaden att trauma man ser på TV inte längre räknas.

Paris går vidare in på risken för PTSD efter verkliga trauman som krig, terrorism och våldtäkt. Han konstaterar att våldtäktsoffer dubbelt så ofta (cirka 20 %) drabbas av PTSD jämfört med de som upplevt krig eller terrorism (cirka 10%).

Resiliens och steeling

Att 20 % av våldtäktsoffer drabbas av PTSD är allvarligt, men det innebär samtidigt att 80 % inte gör det. Vid krig och terrorism undgår hela 90 % diagnosen, trots att PTSD ursprungligen definierades utifrån erfarenheter från Vietnamkriget. Paris påpekar att det talas för lite om människors psykologiska motståndskraft och deras förmåga att återhämta sig från svåra upplevelser.

Begreppet resiliens syftar på denna motståndskraft, och Paris nämner även forskning som tyder på att vissa personer blir mentalt starkare efter svåra upplevelser. Detta kallas “steeling” eller “posttraumatic growth” och innebär att en person utvecklar ökad psykologisk motståndskraft, personlig styrka eller nya perspektiv efter trauma.

Han understryker dock att trauma kan vara mycket skadligt för vissa, och att upprepad exponering för trauma verkar vara särskilt skadligt. Ett exempel han lyfter är en klassisk studie på rumänska barnhemsbarn, där de som bodde kvar länge hade större risk för psykiska problem än de som adopterades tidigt. Samtidigt växte majoriteten av barnen upp till fungerande vuxna trots sina svåra första år.

Riskfaktorer och personlighet

Ett av bokens viktigaste budskap handlar om riskfaktorer. Det är inte slumpmässigt vilka som drabbas av PTSD eller andra psykiska besvär efter trauma. Två av de viktigaste faktorerna, utöver traumats allvarlighetsgrad, är offrets neuroticism (benägenhet att uppleva oro, ångest och nedstämdhet) och tidigare psykiatriska symtom.

“Since severity of trauma is a predictor of PTSD, much research has focused on those who are particularly likely to face threats to life due to the nature of their work. One such group are firefighters. But while firefighters do have higher rates of PTSD, the picture changes if you evaluate them before they are exposed to trauma. Yehuda and McFarlane (1995) found that the rate of PTSD in Australian bushfire fighters was high but, when followed over time, was strongly related to baseline levels of trait neuroticism, and to previous histories of psychological symptoms.”

Paris betonar vikten av att förstå denna dynamik och att de flesta människor har starkare psyken än vi tror. Det finns också en fara, menar Paris, i att förmedla budskapet av människor närsomhelst kan bryta samman. Efter att ha läst boken fick jag faktiskt chansen att intervjua Paris (publiceras i min podcast Sinnessjukt i vår), och då sa han bland annat så här:

“Taking on the identity of a victim is bad for people’s mental health as well. There’s no question about it. Seeing yourself as somebody who is capable and can move forward in life, even if bad things have happened to them. This is what we need to encourage.”

Han anser att kliniker bör lyssna och visa empati, men inte fokusera för mycket på trauma. Han understryker att många av hans mest traumatiserade patienter har återhämtat sig mot alla odds. Detta är ett hoppfullt budskap, menar författaren:

”The ubiquity of resilience carries a hopeful message: The past does not determine the present. No matter how unhappy life has been, adults have the opportunity to attain better functioning in later life.”

Ett av kapitlen handlar även om myten om bortträngda minnen av trauman, där han även attackerar olika kontroversiella teorier som torgförs av bland andra Bessel van der Kolk, vars bästsäljande bok The body keeps the score enligt Paris innehåller en rad motbevisade myter om trauma.

Sammanfattningsvis är detta en välgrundad och läsvärd bok av en välrenommerad forskare. Trots sitt höga pris (vilket irriterar författaren själv berättade han i vår intervju) och brist på svensk översättning rekommenderas den varmt för den som vill fördjupa sig i modern traumaforskning.

Betyg: 4,5 av 5

Finns att köpa på Bokus