För ett tag sedan skrev jag om blodgivning och antidepressiva mediciner. Eftersom jag själv skulle ge blod och äter antidepressiva försökte jag hitta information, men hittade ingenting och mejlade därför blodcentralen. Nu har jag fått svar.
Det tog fyra dagar innan jag fick ett svar på mitt brev, svaret kom dessutom från en Gmail-adress (!) Jag är inte särskilt paranoid, men för den som är det kan det säkert kännas en smula oroande att ens personliga mejl angående blodgivning passerar en Gmail-inkorg, med tanke på NSA-skandalen.
Jag har klistrat in svaret i sin helhet här nedanför och fetmarkerat det viktigaste. Under svaret har jag försökt tolka svaret och skrivit några kommentarer.
“Re: Hejsan!
Från: ”Ge blod” <geblod@gmail.com>
Till: ”Christian Dahlström” <christian@textbearbetning.se2>
Mottagen: 2013-09-24 12:07
Tack för ditt mail.
Den personliga kontakten är av stor betydelse inför en blodgivning.
Att använda medicin i samband med blodgivning är många gånger inget hinder, men kan ibland vara ett hinder och en och samma medicin kan ibland används vid olika sjukdomar.
Vid varje blodgivning görs en personlig intervju som komplement till den ifyllda hälsodeklarationen, för att inte utsätta blodgivaren eller patientens hälsa för någon risk och det går inte att göra en generell bedömning utifrån att någon använder en viss medicin.
Detta gör att vi inte kan ha godkända och icke godkända ”medicinlistor” på Geblod.nu. Det kommer hela tiden många nya mediciner och det finns en risk att inte hinna uppdatera och med det kan vi inte trygga blodgivarens och patientens säkerhet.
Det finns några antidepressiva mediciner som i nuläget gör att man måste ha haft samma dos i 4 veckor för att få ge blod. Det är pga att ibland kan dosen vara svår att ställa in och man ska känna sig bra.
Vi kan ”tagga” begränsat med ord för att dom ska komma så högt upp som möjligt när man söker på Google.
Jag hoppas att det är svar på dina frågor, hör gärna av dig igen i annat fall. Om du vill läser jag gärna vad du skriver på din blogg innan du lägger ut det.
Vänligen
Ingrid Johansson
Geblod.nu för blodgivning i Sverige”
Min sammanfattning
1. Antidepressiv oftast inget problem
Att man äter antidepressiva mediciner (eller andra mediciner, läs mer här) är oftast inget problem om man vill ge blod.
2. Själva medicinen är sällan avgörande
Istället för medicinen är det viktiga ens generella hälsotillstånd, både fysiskt och psykiskt. Mår du bra får du ge blod, typ.
3. Dosändring kan hindra blodgivning
För vissa antidepressiva mediciner gäller att du inte kan lämna blod om du har höjt eller sänkt dos för mindre än fyra veckor sedan. För att få reda på om din medicin är en av dem får du ringa till din blodcentral eftersom de inte har några sådana listor på nätet.
Betyg på svaret: 2 av 5
Kommentar: Hyfsat tydligt (nåja) angående hur de avgör ifall man får lämna blod eller inte om man äter antidepressiv medicin. Jag tycker ändå att de skulle kunna lämna den här informationen, gärna klarspråkstvättad (lättbegriplig text), även på sin hemsida.
Angående att tagga antidepressiv medicin på hemsidan är de ute och cyklar. De hade inte ens behövt tagga själva ordet antidepressiv medicin, bara de nämner det kommer de att hamna högst upp på Google eftersom deras trust (trovärdighet i sökmotorernas algoritmer) på de här sökorden är överlägsen alla andras.
***
Jag vill verkligen inte smutskasta blodcentralerna eftersom deras verksamhet är något av det finaste jag vet. Det är därför jag själv går dit. Jag kommer att fortsätta att gå dit och uppmanar alla andra att också göra det. Det räddar liv dagligen.
Men jag måste ändå säga att jag tycker att det verkar vara en obegriplig myndighet (om det ens är en egen myndighet, vad jag förstår är de inte det utan en del av sjukvården i varje landsting som kontrolleras av Socialstyrelsen, här kan jag ha fel dock).
De har försökt göra det lättbegripligt att hämta information på deras hemsida men misslyckats, till exempel kring frågan om antidepressiv medicin och hur själva organisationen är uppbyggd.
Dessutom reagerade jag när jag var där på att de inte kunde slå i mina journaler. Eftersom jag gjort en gastroskopi för ett tag sedan var vi tvungna att veta när (man måste vänta sex månader efter ett sådant ingrepp), det kunde de inte ta reda på ens med mitt godkännande. Är de inte en del av sjukvården?
Sedan undrar jag varför organisationen är regionalt knuten (landstinget sköter blodgivningen), när blod ifrån Södermanland och blod från Lappland är samma sak. Blodtillgången måste ju rimligtvis jämnas ut mellan regionerna, om Södermanland har blod över och Lappland saknar utgår jag ifrån att man skickar blod till Lappland. Trots det är det till exempel inte alltid man kan lämna blod i ett annat län än sitt eget:
”I allmänhet kan du byta inom ett län och fortsätta ge blod utan att först behöva ta prover som om du vore en ny blodgivare. Samma gäller även mellan vissa län, där man även vid tillfälligt besök kan ge blod (vi kallar det gästblodgivning). De här möjligheterna byggs ut efterhand. Du kan inte växla mellan olika länder i Norden.”
Till sist blir jag lite mörkrädd när man mejlar från en Gmail-adress, det känns oseriöst av en offentlig förvaltning att använda sig av Gmail.
***
Hoppas att det här var svar på frågan ifall man kan lämna blod med antidepressiv medicin, mina högst personliga åsikter om blodcentralens brister slank med. Hoppas det inte gjorde något, hej då!
