En färsk undersökning från England har visat ett mycket tydligt samband mellan psykisk ohälsa och dålig ekonomi. Personer som hade lån utan säkerhet hade tre gånger så ofta också psykiska problem, än de som var skuldfria. Inte häpnadsväckande kanske, men det väcker frågor.
Forskarna på University of Southampton och Kingston University i England gjorde en metaanalys (man ”slår ihop” resultaten av många andra tidigare studier) där man tittade på studier som undersökt sambandet mellan lån utan säkerhet och fysisk och psykisk hälsa.
Resultaten var slående: sambandet mellan skuldsättning i lån utan säkerhet (så kallade blancolån, typ kreditkortsskulder) och psykisk ohälsa var väldigt stark. Bland deltagarna utan psykisk ohälsa var mindre än nio procent skuldsatta, jämfört med en fjärdedel av dem med psykiska problem. Skuldsättning var starkt kopplat till depression, narkotikamissbruk och psykoser till exempel.
De här resultaten är kanske inte jätteförvånande, men de belyser ändå ett viktigt problem tycker jag: ekonomin är ett stort problem bland dem som har psykiska problem. Jag hade själv stora problem med pengar när jag var sjuk, även om jag aldrig hamnade i skuld utan snarare var tvungen att leva väldigt enkelt på de pengar jag lyckades arbeta ihop varje månad.
En viktig poäng som jag måste nämna om den här studien är att den inte undersöker orsakssambandet, det vill säga vad som orsakar vad. Är det bristen på pengar som gör att man oftare blir psykiskt sjuk eller är det den psykiska sjukdomen som gör att man lättare hamnar i ekonomiska problem?
Det går att undersöka genom så kallade longitudinella studier, det vill säga att man undersöker en grupp människor under en längre tid. Då kan man mäta hur många som under ett år har psykiska problem och hur många som har skulder. Sedan kan man titta flera år senare och se hur många av dem som hade psykiska problem men inte hade skulder som har hamnat i skuld, och hur många av dem som hade skulder men inte hade psykiska problem som har fått psykiska problem (man jämför också båda grupperna med dem som varken har psykisk ohälsa eller skulder så klart).
Ifall de med skulder ofta får psykisk ohälsa men de med psykisk ohälsa inte lika ofta får skulder är skulderna boven i dramat snarare än den psykiska ohälsan till exempel, eller tvärtom. Ungefär så. Jag vet inte om den förklaringen är tydlig, men man kan i varje fall se vad som orsakar vad, för att sedan försöka hitta sätt att motverka det. Det kan också vara så att det är en sorts växelverkan, att skuldsättning orsakar psykisk ohälsa men att psykisk ohälsa också orsakar skuldsättning. Det är kanske till och med det troligaste.
Hårdare kreditregler och ekonomisk rådgivning
Vad kan man dra för slutsatser av den här undersökningen då? Innan man har undersökt orsakssambandet är det så klart svårare att dra några slutsatser, men civilekonomen och psykot inom mig funderar tre saker när jag läser de här siffrorna:
1. Hårdare regler för kreditgivning?
Det är ingen särskilt modig åsikt att säga att kreditkulturen, som har blivit en del av vårt sätt att leva de senaste tjugo-trettio åren, är ett problem. Det gäller inte bara blancolån, utan även bostadslån (dessutom får man ju i många fall ta blancolån på kontantinsatsen efter att Finansinspektionens 85-procentsregel kom till).
Lån är verkligen inte alltid dåligt, men en hårdare reglering av kreditmarknaden skulle få bort en del av de värsta fallen, och förmodligen påverka vår mentala hälsa positivt. Alla förstår helt enkelt inte om de har råd att ta lån eller inte, för de personerna blir det lätt en nedåtspiral som, skulle jag tro, påverkar den psykiska hälsan negativt.
2. Ekonomisk rådgivning som del av behandling?
Jag tror att psykiatrin skulle kunna hjälpa fler personer med sina problem om de kunde erbjuda någon slags ekonomisk rådgivning till dem som har skulder eller som har svårt att få ekonomin att gå ihop. Eftersom jag själv har väldigt bra koll på min ekonomi hade jag säkert lättare än många andra att inte hamna i skuldfällan, men den som inte har koll på sin ekonomi borde kunna få hjälp med det också, utöver terapi, medicinering eller annan behandling.
Thomas Richardson, klinisk psykolog från University of Southampton som ledde studien, säger i en intervju med universitetets hemsida:
”Skuldrådgivare bör överväga att fråga om psykisk hälsa när man talar med enskilda personer. Likaså bör vårdpersonal inom psykiatrin se till att de frågar om huruvida deras patienter är i skuld. Ytterligare forskning behövs nu för att visa exakt hur skulden leder till psykisk ohälsa, så att insatser kan utformas för att försöka förhindra att de som hamnat i ekonomiska problem utvecklar psykiska problem och vice versa.”
3. Utbilda långivare i psykisk ohälsa?
När jag jobbade på bank fick vi läsa en utbildning för att bli licensierade ekonomiska rådgivare, Swedsec-licensiering kallas det. Jag hann sluta på banken innan jag hann genomföra hela utbildningen, tack och lov, men jag kan inte minnas att jag läste någonting om psykisk ohälsa där.
Kanske vore det en idé, att låta långivare läsa på om hur psykisk ohälsa påverkar ens ekonomi och vice versa? I vilka fall man kanske borde avråda människor att ta lån med hänsyn till deras psykiska hälsa? Jag vet inte om det är en bra idé, det finns säkert för- och nackdelar med det här, till exempel kan det säkert känns konstigt att ta upp en persons psykiska hälsa när man pratar bolån. Kanske borde man istället se till att alla människor känner till psykisk ohälsa bättre och inte bara långivare, till exempel?
***
Sammanfattningsvis tycker jag att man överlag borde tänka mer på hur dålig ekonomi påverkar hur vi mår psykiskt. Hur påverkar till exempel sämre villkor för sjukskrivna deras psykiska hälsa? Hur påverkar ökade inkomstklyftor den psykiska hälsan i samhället? Vad finns det för samhällsekonomiska konsekvenser av de här och andra liknande frågor, men kanske framför allt: är det moraliskt försvarbart att utsätta människor för sådant om man vet att det orsakar sämre psykisk ohälsa?
Källor:
Richardson T., et al. 2013. The relationship between personal unsecured debt and mental and physical health: A systematic review and meta-analysis. Clinical Psychology Review.
University of Southampton. 2013. Debt linked to mental health problems [www] Hämtad den 7 oktober 2013.
