Publicerad den

Podcast om Deep Brain Stimulation med Matilda Naesström

I avsnitt nummer nitton av min podcast om psykisk ohälsa diskuteras metoden Deep Brain Stimulation, vilket är en slags pacemaker för hjärnan om man ska förenkla det. Läkaren och doktoranden Matilda Naesström, som arbetar och forskar i Umeå, har jag till min hjälp för att reda ut begreppen. Sedan 2010 pågår en vetenskaplig studie vid Psykiatriska kliniken & Neurocentrum i Umeå för Deep Brain Stimulation vid tvångssyndrom (OCD) och depression, och hittills har de erfarenheter från ett tiotal patienter som har fått testa metoden.

Jag och Matilda lyckades hitta tid för en lång och intressant intervju under hennes besök i Stockholm i maj. Vi pratar om riskerna och fördelarna med DBS, vilka som är biverkningarna och under vilka förhållanden man rekommenderar DBS mot olika former av depressioner, tvångssyndrom och rörelsesjukdomar. Matilda berättar även om själva operationen, hur den går till och vilka delar av hjärnan som man fäster elektroderna vid (och varför).

Trevlig lyssning!

Publicerad den

Podcast om psykodynamisk terapi, KBT, depression och SSRI med Marie Åsberg

I avsnitt nummer arton av min podcast om psykisk ohälsa pratar jag ännu en gång med seniorprofessor Marie Åsberg (Karolinska Institutet) om modern psykiatri. I det här avsnittet pratar vi om de stora genombrotten och Maries egen karriär från 1980 fram tills idag. Vi snackar till exempel om psykodynamisk terapi (PDT) och hur den har gått från vetenskapsfrånvänd till evidensbaserad på de senaste decennierna.

Vi pratar också om kognitiv beteendeterapi (KBT) som fick sitt enorma genombrott i USA under 80-talet, mycket tack vare David Burns bästsäljande bok ”Feeling Good – The New Mood Therapy” som publicerades just 1980. KBT fick sitt genombrott i Sverige först under 90-talet och 2000-talet och är en slags mix av kognitiv terapi och beteendeterapi som funnits betydligt längre än KBT. Jag och Marie snackar även om SSRI-medicinernas explosionsartade genombrott, mentalsjukhusens nedläggningar och de genombrott Marie tror att psykiatrin står inför under de närmaste åren. Trevlig lyssning!

Publicerad den

Podcast om Freud, mentalsjukhus och neuroleptika med Marie Åsberg

I avsnitt sjutton av min podcast om psykisk ohälsa har jag lyckats locka min drömgäst till studion. Hon heter Marie Åsberg och är en av världens främsta depressionsforskare. I den här intervjun, som är en av fyra avsnitt med Marie, pratar vi om hur den moderna psykiatrin formades från slutet av 1800-talet till och med 1980-talet. Bland annat pratar vi om hur Sigmund Freud påverkade psykiatrin och jag frågar Marie vilken status Sigmund Freud har bland vetenskapsmän idag.

Vi pratar också om de första medicinerna och hur de lyckades revolutionera psykiatrin: Hibernal, litium och tricykliska antidepressiva mediciner inte minst. Marie förklarar också vad som gjorde att Sverige och de flesta andra västländer byggde mentalsjukhus, hon berättar också varför idén var god men att genomförandet på många sätt blev ett stort misslyckande, samt varför man bör vara skeptisk när signalsubstanser kommer på tal.

Jag tycker också att det var kul att höra vad Marie tycker om min bok om panikångest och depression som hon har läst. Hon fick ett ex av mig för ett tag sedan och bad att få den signerad, om du vill kan du också köpa ett signerat ex av mig här för 200 kronor inklusive frakt.

Publicerad den

Podcast: Georgios Karpathakis – intervju med Underbara ADHD:s grundare

Podcast: Georgios Karpathakis - intervju med Underbara ADHD:s grundare
Podcast: Georgios Karpathakis – intervju med Underbara ADHD:s grundare

I avsnitt 16 av min podcast är Georgios Karpathakis, Underbara ADHD:s grundare, intervjuad om hans livsresa med ADHD, självmordsförsök, PR-branschen och tips på hur man som vuxen kan tackla sin ADHD:

Jag träffade Georgios Karpathakis, eller Jojje som han kallas, första gången på Acast-festen i våras där vi pratade om allt från hans olika ADHD-projekt och om min bok om depression och panikångest, podcasten och vår gemensamma kärlek till Djurgårdens IF.

Eftersom Georgios skulle vara sommarpratare i Sommar i P1 nu den 1 juli hade han väldigt mycket att stå i, men vi lyckades ändå hitta en intervjutid vilket gjorde mig väldigt glad. Podden går att lyssna på i spelaren ovanför, i iTunes, i Acast-appen eller på Sinnessjukt.se Så om ni vill höra en podcast med Georgios Karpathakis och dessutom lära er mer om ADHD och hans organisation Underbara ADHD: trevlig lyssning!

Publicerad den

Podcast om billig psykoterapi och omgivningens reaktioner

Idag spelade jag och författaren, frilansskribenten och AIK-fanatikern Josefine Lindén in avsnitt femton av min podcast om psykisk ohälsa, Sinnessjukt. Vi pratade dels om vart man kan få billig psykoterapi, och dels om hur omgivningen reagerar när man ”kommer ut” med sin psykiska ohälsa.

Att få psykoterapi är ofta viktigt för att komma till bukt med sina psykiska problem, och vi rekommenderar ofta våra lyssnare att söka psykoterapi ifall de känner att de behöver hjälp. Samtidigt är det ofta svårt att få psykoterapi om man inte har en fet plånbok, en psykoterapi kostar i genomsnitt 1000 kronor och det är många av oss som inte har råd att betala så mycket för att få psykologhjälp.

Därför har vi satt samman en lista i podden där vi ger er de bästa ställena man kan söka sig om man vill ha billig psykoterapi. Bland annat nämner vi mottagningar på psykologutbildningar på landets universitet där man kan få hjälp av psykologstudenter som är i slutet av sin utbildning, men också Sankt Lukas-stiftelsen, företagshälsan, elevhälsan och religiösa samfund (där man oftast inte kan få terapi, men samtalshjälp).

Ifalll ni vill veta mer om vart ni kan söka hjälp, kolla under frågan ”Var kan man söka hjälp” i min bok om depression och panikångest, Sveriges mest sålda bok i ämnet sedan den gavs ut. Ni kan också köpa den signerad till er själva eller till någon ni känner som kanske behöver den.

Förutom billigt psykoterapi pratar vi om omgivningens reaktioner på psykisk ohälsa. Josefine har både fått negativ och positivt feedback från människor i hennes närhet som hon berättat om sina problem för. Vissa arbetsgivare är bra på att tackla psykisk ohälsa, men långt ifrån alla. Josefine berättar hur Bonnier och TV4, som hon har jobbat för tidigare, har behandlat hennes psykiska skörhet.

Hon tar också upp den undersökning som Hjärnkoll som visade att 1 av 4 svenskar inte vill arbeta tillsammans med någon som har psykisk sjukdom. Varför är det så egentligen? Och vad kan man göra åt det?

Ifall ni gillar avsnittet får ni gärna prenumerera på podden i iTunes eller i Acast-appen. Gå gärna in på poddens egen hemsida också (Sinnessjukt.se). Trevlig midsommar, ta hand om er tills vi hörs igen!

Publicerad den

Podd: Bästa organisationerna inom psykisk ohälsa och hur anmäler man psykiatrin?

Igår spelade vi inte det senaste avsnittet av min podcast om psykisk ohälsa, där ger vi er en lista på de fem bästa ideella organisationerna och fonderna inom psykisk ohälsa.

Idag finns många organisationer som jobbar med psykisk ohälsa, i podden ger jag er min topp 5-lista på de som är bäst i mitt tycke. Det blev en topplista med föreningar och fonder som satsar på forskning, stödlinjer, opinionsbildning, självmordsbekämpning och ungdomar som har problem med psykisk ohälsa. Som en liten bonus tar jag med två bubblare, som jag också tycker väldigt mycket om men som behöver bli ytterligare något bättre för att ta sig in på min topp 5.

Min vän Pär Höglund, läkare och forskare, ger dig också en guide om hur du kan anmäla vården ifall du har blivit felbehandlad inom psykiatrin eller någon annanstans i vården. Han berättar bland annat om patientnämnden och om IVO, Inspektionen för vård och omsorg, dit vemsomhelst kan anmäla behandlare eller vårdinrättningar som misskött din vård på ett eller annat sätt.

Jag tycker att det här är väldigt viktigt, särskilt eftersom jag får intrycket av att många av oss som har problem med psykisk ohälsa drar oss för att anmäla psykiatrin. Kanske beror det på att man helt enkelt har kraften och drivet för att orka klaga när det blir fel, men för att psykiatrin ska kunna bli bättre är det viktigt att man anmäler dem när det blir fel.

Om ni vill veta mer om hur man gör kan ni läsa mer i frågan ”Vad gör jag om jag inte är nöjd med den hjälp jag får?” i min bok om depression och panikångest, som är Sveriges mest sålda bok i ämnet sedan den gavs ut, som ni även kan köpa signerad till er själva eller till någon ni känner som kanske behöver den.

Vi tar också upp vikten av att kontrollera att din behandlare har legitimation, eftersom man annars inte kan anmäla dem. Icke legitimerade ”behandlare” har inte heller samma krav på sig som de som är legitimerade av Socialstyrelsen, till exempel behöver de inte föra journal och liknande. Om ni vill veta mer om det kan ni läsa mer i frågan ”Vem får kalla sig terapeut?” i min bok.

Om ni gillar det här avsnittet om bästa organisationerna inom psykisk ohälsa och hur man anmäler psykiatrin, så får ni gärna prenumerera på podden i iTunes eller i Acast-appen. Både jag och Pär finns på Twitter också, där jag heter @c_dahlstrom och Pär heter @doctor4quality. För att boka mig som föreläsare, läs mer här, för att boka Pär, läs mer här.

Kolla gärna in poddens egen hemsida också på Sinnessjukt.se. Trevlig lyssning, ta hand om er därute!

Publicerad den

Nytt avsnitt av min podcast om psykisk ohälsa!

Idag spelade jag och Pär Höglund in det trettonde avsnittet av min podcast om psykisk ohälsa, där jag pratar med läkaren och forskaren Pär Höglund om fenomenet inlärd hjälplöshet och om hur det går till när man utvecklar läkemedel – och varför det inte har skett några stora språng inom läkemedelsforskningen kring psykiatriska diagnoser.

Lyssna i spelaren ovanför, på iTunes, i Acast-appen eller på Sinnessjukt.se. Enjoy!

Publicerad den

Podcast om SAD (årstidsbunden depression) – nytt avsnitt av podden Sinnessjukt!

Idag spelade vi in en podcast om SAD (årstidsbunden depression) och de bästa informationskällorna på internet om psykisk ohälsa. Jag hade med mig läkaren och forskaren Pär Höglund som var i toppform. Om du inte vet vad SAD/årstidsbunden depression är har ni ett litet utdrag ur min bok om depression och panikångest (som du kan köpa signerad här):

”För en del uppstår de depressiva perioderna ungefär samma tid på året. Det gäller framför allt (men inte bara) i vintermörkret. En undersökning har visat att mellan fyra och fem procent av befolkningen i Norden har ganska stora problem med sådan här depression på vintern. På senare år har man också börjat tala om årstidsbunden depression, eller SAD (seasonal affective disorder på engelska), som en undergrupp till depressionssjukdomarna.”

I podden pratar vi dels om mina egna erfarenheter av vinterdepressioner, även om jag inte har fått diagnosen årstidsbunden depression så vet jag att mina depressioner har förvärrats under årets mörka månader. Vi pratar också om forskning som visar att årstidsbunden depression och paniksyndrom är vanligare i länder med längre vintrar. Dessutom pratar vi om behandling av årstidsbunden depression, som inte skiljer sig så mycket från ”vanlig” depression. Vi pratar också kort om ljusterapi som varit populärt i Sverige, men som har börjat försvinna från vården eftersom man inte kunnat styrka metodens effekt rent vetenskapligt.

Pär berättar även om sina tre bästa informationskällor på internet för psykisk ohälsa. Jag kan avslöja att två av sajterna är svenska och en är amerikansk. Han berättar varför han använder de sajterna och vi pratar lite om vilka som bekostar de olika sajterna, eftersom det är viktigt att veta för att kunna tolka informationen kritiskt. Han berättar även om några bra källor för vetenskapliga artiklar, och hur man kan se vilka vetenskapliga artiklar som är bra.

Sist men inte minst diskuterar vi vilka informationskällor som vi inte litar på, sajter som man kanske bör undvika helt eller läsa med en stor dos salt.

Det var kul att göra en podcast om årstidsbunden depression (SAD) eftersom det är ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat. En relativt ny undersökning har visat att 4-5 av befolkningen i Norden har stora problem med årstidsbunden depression på vintern. Dessutom har man på senare år också börjat tala om årstidsbunden depression som en undergrupp till depressionssjukdomarna.

Du kan lyssna på det här nya, färska avsnittet i spelaren längst upp i det här inlägget, i Acast-appen, på iTunes (Macbook och iPhone), eller på podcastens egen sajt Sinnessjukt.se. Hoppas ni gillar det här avsnittet!

Publicerad den

Podcast om förlossningsdepression med mig och Josefine Lindén!

Spelade in en podcast om förlossningsdepression med författaren Josefine Lindén idag, och den blev superbra! Hon har själv haft förlossningsdepression och var med i en podcast från Expressen för ett tag sedan, det var så jag fick upp ögonen för henne. I det här avsnittet berättar hon allt om sin egen erfarenhet av förlossningsdepression med allt vad det innebär.

Hon berättar till exempel om hur det känns att inte kunna amma sitt barn, och att kunna amma sitt barn – men att inte märka att barnet får för lite mjölk. Josefine berättar hur känslan av att vara en värdelös mamma till sina döttrar sköljde över henne och hur hon önskade att hennes döttrar borde få en bättre mamma än henne själv. Det blir en omvälvande resa genom hennes upplevelser av att föda två döttrar och ångesten som drabbade henne.

Förlossningsdepression drabbar ungefär 8-15 procent av alla nyblivna mödrar i Sverige, det vill säga ungefär 10 000 kvinnor varje år. Dessutom kan det även drabba män vilket i sig är ett tabubelagt ämne. Exakt vad det beror på vet man inte, men det tycks vara en blandning av psykosociala effekter och biologi – kvinnokroppen påverkas givetvis kraftigt under en graviditet med hormoner som progesteron och östrogen.

Förutom förlossningsdepression pratar vi även om digital fasta, eller digital detox som det också kallas. Det innebär att man under perioder, till exempel under helgen, avstår från att använda mobiltelefoner, datorer och surfplattor. Jag har själv testat från och till de senaste månaderna eftersom jag blev sjukskriven för utmattningsdepression i höstas, något som jag också går i behandling för just nu.

Jag berättar om mina egna erfarenheter av att inte använda internet under helgerna och under utlandssemestrar för att försöka låta hjärnan vila. Dessutom läser jag ett stycke ur den utmärkta boken Ur balans som är skriven av stressforskaren Alexander Perski, där han talar om omställningen från industrisamhälle till informations- och tjänstesamhälle och hur det skapar anpassningssjukdomar som utmattningsdepression. I min bok om depression och panikångest skriver jag lite om både utmattningsdepression och förlossningsdepression. Kolla gärna in Josefines böcker också, och följ henne på Twitter.

Du kan lyssna på det här pinfärska avsnittet i spelaren här ovanför, eller i Acast-appen, iTunes (iPhone/Macbook), eller på podcastens hemsida Sinnessjukt.se. Hoppas ni tycker den är bra, puss!

Publicerad den

Podcast om självmord – nytt avsnitt av Sinnessjukt

En podcast om självmord! I det nya avsnittet av min podd Sinnessjukt åkte jag till Uppsala för att prata med läkaren och KBT-terapeuten Ludmilla Rosengren. Hennes fjortonåriga dotter Linnéa tog livet av sig i maj 2008. Dessutom drabbades Ludmilla av moderkakscancer ett och ett halvt år senare – hon har en livshistoria som är minst sagt väldigt annorlunda.

Vi pratar om Linnéas självmord, varför hon blev deprimerad, om vården hon fick (eller rättare sagt inte fick) och om hur det är att som förälder försöka räcka till men känna sig otillräcklig. Självmord är den vanligaste dödsorsaken bland män i åldern 15-44 år och den näst vanligaste dödsorsaken bland kvinnor. Jag frågar Ludmilla varför hon tror att det är så och vad hon tycker om svensk psykiatri.

Ludmilla berättar också för första gången offentligt om sina egna självmordstankar, självmordsförsöket i tonåren och om sina problem med depression. Dessutom berättar hon att Linnéa var utsatt för så kallad ”grooming”, det vill säga äldre män som utnyttjat henne över internet, något som hon heller aldrig berättat om i intervjuer.

Startade Suicide Zero

Linnéas självmord var också anledningen till att Ludmilla för två år sedan startade organisationen Suicide Zero som arbetar för att minska antalet självmord radikalt. Suicide Zero har fått stort genomslag i debatten och har ambassadörer som Mia Skäringer och Mattias Sunneborn. Tillsammans försöker de påverka opinionen och sprida kunskap om självmord och självmordsprevention.

I slutet av denna podcast om självmord fick mina lyssnare också ställa frågor som jag fått av dem via Twitter. Det kom många bra frågor och Ludmilla svarade på dem alla, lyssna på podden så får du höra vad hon hade att säga! Du lyssnar i spelaren ovan, i Acast-appen, på iTunes, eller direkt på Sinnessjukt.se. Trevlig lyssning!

En annan podcast om självmord som jag spelade in förra året är avsnitt sju av Psykpodden, där vi intervjuade Kerstin Alex. Också väldigt bra tycker jag.

Om ni vill köpa min bok signerad som jag nämner i avsnittet, gå in här. Ta hand om er nu tills vi hörs nästa gång. Puss och kram!