Dokumentär om depression och ETC/elbehandling – Den deprimerade reportern av Per Lapins.
För ett tag sedan skrev jag om ”Den deprimerade reportern”, en väldigt bra dokumentär om depression som journalisten Per Lapins gjorde för Dokument inifrån i Sveriges television. De senaste åren har den funnits att titta på, nu har en vaken bloggläsare delat med sig av filmen: se den direkt längst ned i blogginlägget.
Den som läser bloggen vet att jag har mejlat SVT och frågat varför dokumentären om depression som Per Lapins gjorde 2006, där han bad sin kollega Marianne Spanner dokumentera hans egen kamp mot en djup depression, inte finns på SVT Play eller i Öppet arkiv. Svaret från SVT var att eftersom den sändes efter 1 juli 2005 hade de inte rättigheter att lägga upp den i Öppet arkiv.
Igår besökte jag konferensen Psykisk Ohälsa Samhällets Barn & Unga 2014 för att vara gäst i Radio Totalnormal. Jag fick frågor om min bok och min och Rebecca Anseruds podcast Psykpodden som på kort tid har blivit väldigt populär. Här kan ni lyssna på intervjun.
Konferensen ägde rum på Folkets hus vid Norra Bantorget här i Stockholm. Det var ganska mycket folk på plats vilket gjorde att ljudet blev halvbra, det var lite svårt att höra vad man sa. Men jag tycker ändå att det gick bra, ni får lyssna och avgöra själva.
Jag stannade kvar efteråt och snackade med tjejerna som roddar Radio Totalnormal, Emma Lundenmark och Bodil Lundmark, som gör ett OTROLIGT jobb för showen och människorna på Fountain House. Det är så lätt att säga att någon gör ett bra jobb, men jag beundrar verkligen Emma och Bodil, de lägger ner själ och hjärta och ser det inte bara som ett jobb.
Lyssna gärna på hela programmet där Thomas läser dikter direkt från huvudet efter 23 minuter bland annat, det var väldigt trevligt och underhållande.
I femte avsnittet av Psykpodden pratar vi ovanligt mycket om Sagan om ringen.
I det femte avsnittet av Psykpodden tar vi bland annat upp ett ämne som många lyssnare har efterfrågat – panikångest. Vi talar om panikångestens hemska fysiska symtom – allt från hjärtklappning och tryck över bröstet till att bli övertygad om sin egen stundande död. Vad är det som händer och vad kan man göra åt det?
Vi pratar även om alkohol och psykisk ohälsa, samt pratar om tonårsperioden och varför vissa mår dåligt under den delen av sitt liv. Innan programmet frågade vi er på Twitter och Facebook vad ni skulle vilja säga till den sextonåriga versionen av er själva. Responsen var otrolig och vi läser upp några av era förslag och pratar om våra egna upplevelser. Dessutom gör Rebeccas mormor ÄNTLIGEN debut i Psykpodden!
Christian har också en lätt förvirrad utläggning om psykisk ohälsa som film. Han behöver din hjälp till nästa avsnitt. Hur och varför han behöver din hjälp, det får du reda på om du lyssnar – NU!
I podden lovar vi att länka till någonstans där man kan tala med någon om tonårsproblem. Det finns många ställen att söka hjälp på, till exempel Ungdomsmottagningen (hitta din ungdomsmottagning här) eller Nationella hjälplinjen:
Vem får egentligen kalla sig terapeut? Vad är skillnaden på en samtalsterapeut och en psykoterapeut? Det är stor skillnad mellan olika titlar som man kan stöta på när man söker samtalsterapi. Här är några grundregler.
I min bok om panikångest och depression är en viktig fråga den som handlar om vem som egentligen får kalla sig för vad i sammanhang som handlar om samtalsterapi. Innan jag började skriva boken visste jag faktiskt inte vad som gällde, jag märkte ganska snabbt att det här var en djungel – fast med ganska tydliga regler som är viktiga att känna till.
Psykoterapeut
Okej, vi börjar med psykoterapeut. Det är en skyddad yrkestitel, och därmed alltså en tydlig kvalitetsstämpel. En psykoterapeut är oftast psykolog i grunden, men kan också vara socionom, läkare, sjuksköterska eller präst till exempel. Det de har gemensamt är att de har gått en lång utbildning i psykoterapi och är legitimerade av Socialstyrelsen.
Psykolog
Även psykolog är en skyddad yrkestitel med tydliga krav på utbildning. Man får alltså inte kalla sig psykolog om man inte har fått legitimation av Socialstyrelsen. Ofta skriver man till och med ”leg. psykolog” för att visa att man är legitimerad.
Psykiater
Psykiater, som även kan stavas psykiatriker (det är samma sak), är också en skyddad yrkestitel som kräver lång utbildning och legitimation. En psykiater är en läkare som är specialiserad på psykiatri och olika psykiska sjukdomar och störningar. Även här skriver man ofta ”leg. psykiater” för att visa att man är legitimerad.
Terapeut
Andra typer av titlar som slutar på ”terapeut” (eller ”coach” eller någonting annat) kan VEM SOM HELST använda. Livscoach, samtalsterapeut, familjeterapeut eller bara terapeut säger alltså INGENTING om kvaliteten på den terapi du kommer att få om du söker dig till en sådan. Uppdatering 8 juli 2019: arbetsterapeut och fysioterapeut är också skyddade titlar med legitimationskrav sedan 1999 respektive 2014. Både arbetsterapeuter och fysioterapeuter kan vidareutbilda sig till psykoterapeuter.
Varför är det här viktigt?
Det här är väldigt viktigt eftersom någon som inte är legitimerad inte behöver följa några särskilda regler och inte heller behöver föra journal. Jag har nyligen hämtat ut mina egna journaler från psykiatrin och måste säga att jag tycker att det är jäkligt vettigt att vi har det här systemet. Där kunde jag se exakt vad som hade hänt under min behandling.
Om du går till någon som inte är legitimerad kan du inte heller anmäla ”terapeuten” om du blir felbehandlad. Mer om det, och om hur du kollar upp att en terapeut som säger sig vara legitimerad verkligen är det finns i boken (frågorna heter ”Vem får kalla sig terapeut?” och ” Vad gör jag om jag inte är nöjd med den hjälp jag får?”)
Christian, Arvid och Rebecca i Röda rummet. Tack Berns! Foto: Anne Lichtenstein.
I det fjärde avsnittet av Psykpodden får vi fint besök av den legendariske journalisten och författaren Arvid Lagercrantz. Han har trots sin bipolära sjukdom typ 1 haft en osannolikt framgångsrik karriär som mäktig politisk reporter, programledare i tv och även vd på Sveriges Radio.
I programmet berättar han om systerns och tvillingbroderns självmord, hans egna psykoser och självmordstankar, manierna, tankarna kring att skaffa barn trots genetiska anlag för en av de svåraste psykiska sjukdomarna och vad han tycker om elbehandlingar och psykofarmaka. Vi talar även om hur hans kända släkt och överklassbakgrund har påverkat hans möjligheter att få hjälp.
Det blir helt enkelt ett väldigt bra samtal om allt som har med bipolär sjukdom och karriär att göra. Glöm inte att köpa Arvids fina bok ”Mitt galna liv” som finns att köpa här, vi har båda läst den och rekommenderar den varmt.
Förutom Arvid vill vi tacka VH Assistans för att vi fick låna deras lokaler för inspelning och Berns Salonger för att vi fick använda Röda rummet till fotografering, samt självklart Anne Lichtenstein som fotade oss. Utan hjälp från alla fina människor vi stöter på när vi gör detta skulle det inte vara möjligt, true story!
Avsnittet finns att lyssna på i spelaren här nedanför eller i iTunes.
Att hjärnan krymper vid depression verkar de flesta forskare vara överens om. Men vilka delar är det egentligen som krymper, och hur mycket? Vad betyder de nya fynden för framtida behandlingar av depression?
Nuförtiden finns det gott om forskning på hjärnans anatomi och hur olika delar av hjärnan reagerar på stress och depression. Genom att undersöka avlidna människors hjärnor och hjärnor på djur, men även levande människors hjärnor med de nya hjärnbildsteknikerna MR (magnetkamera) och PET, som utnyttjar radioaktivt märkta ämnen för att ”fota” hjärnan, kan man se hur vissa delar av hjärnan krymper.
Det man har kunnat se är att vissa delar av hjärnan, framför allt delar av pannloben men även till exempel hippocampus, krymper hos människor som har depression. Just hippocampus har till exempel undersökts i en känd amerikansk studie som visade att både vänstra och högra hippocampus är mindre hos människor som haft återkommande depressioner (se tabell).
Det tabellen visar är jämförelsen i studien mellan människor som haft återkommande depressioner (Depressed subjects) och friska kontrolldeltagare (Matched controls). Det vitmarkerade området (min markering) visar volymen på vänster respektive höger hippocampus för deprimerade och friska människor, samt standardavvikelsen (SD), det vill säga hur mycket storleken på hippocampus skiljde sig i genomsnitt mellan deltagarna i en grupp.
Resultatet av studien är att volymen för både vänster och höger hippocampus är betydligt mindre hos människor med depression, 2159 respektive 2283 kubikmillimeter (mm³) hos deprimerade mot 2544 respektive 2577 kubikmillimeter hos friska. Standardavvikelsen är i stort sett samma, och hjärnan verkar i övrigt inte ha krympt enligt forskarna. Så här skriver de i sin rapport:
”Den viktigaste slutsatsen av denna studie är att patienter med en historia av återkommande depression, men utan aktuell depression eller historia av medicinsk samsjuklighet, hade mindre volymer av grå substans i hippocampus än en grupp av parvis matchade normala kontroller. Denna minskning var inte ett resultat av att den totala hjärnvolymen minskat, den totala hjärnvolymen skilde sig inte mellan grupperna. Vid undersökningen av den vänstra och högra hippocampus individuellt, skilde sig båda signifikant mellan deprimerade patienter och kontroller.” (Sheline 1996, min översättning och fetmarkering)
En annan intressant detalj i den undersökningen är att ju längre en depression hade varat, desto större var volymminskningen i hippocampus. Det verkar alltså vara skadligt för hjärnan att ha depression under långa perioder, vilket är en bra anledning att söka hjälp i tid så att man blir frisk snabbare.
Andra delar av hjärnan som krymper vid depression
Men det är inte bara hippocampus som krymper. Faktum är att andra delar av hjärnan tycks krympa mer än hippocampus. Det gäller vissa delar av pannloben, till exempel främre cingulum (bild 2) och orbitofrontala cortex (bild 3).
I en så kallad metastudie, det vill säga en studie som väger samman resultaten av många studier, som gjordes 2009 och som tittade på totalt 64 andra studier gjorda med MR-teknik (magnetkamera), kunde man se tydliga samband mellan depression och volymminskning av olika delar av hjärnan:
”Patienterna uppvisade stora volymminskningar i frontala regioner, särskilt i främre cingulum och orbitofrontala cortex med mindre minskningar i prefrontala cortex. Hippocampus, putamen och nucleus caudatus visade måttliga volymminskningar.” (Koolschijn 2009, min översättning)
Det verkar alltså som att flera delar av hjärnan krymper av depression och stress, vilket har gjort att mycket forskning de senaste åren har riktat in sig på att undersöka dem. Man har till exempel hittat tecken på att en särskild transkriptionsfaktor (en sorts molekyl som ”sätter på” och ”stänger av” gener) som heter GATA1 har med saken att göra. Man tror att vissa gener inte aktiveras som de ska, vilket påverkar synapsernas utveckling och kan leda till att hjärnan krymper.
Fortfarande behövs mycket mer forskning på det här området, men att vissa delar av hjärnan krymper av depression verkar de flesta forskare vara överens om. Vad det betyder för behandlingen och tillfrisknandet från en depression vet man inte, men det finns stora förhoppningar om att de nya hjärnbildteknikerna ska resultera i bättre behandlingar i framtiden.
Låt oss hoppas att det stämmer.
Källor:
Fox News ”How depression shrinks the brain” [www] hämtad den 7 januari 2014
Koolschijn, P. C. M. P., et al. ”Brain volume abnormalities in major depressive disorder: A meta‐analysis of magnetic resonance imaging studies.” Human brain mapping 30.11 (2009): 3719-3735.
Sheline, Yvette I., et al. ”Hippocampal atrophy in recurrent major depression.” Proceedings of the National Academy of Sciences 93.9 (1996): 3908-3913.
Svenska Dagbladet, ”Stress får hjärnan att krympa”. [www] hämtad den 7 januari 2014
Avsnitt 3 av Psykpodden – Somalias siste psykdoktor.
I det tredje avsnittet av Psykpodden berättar Rebecca hur internetforum och chattar hjälpte henne under hennes mörkaste perioder, äntligen kunde hon prata med andra som också hade bipolär sjukdom och förstod det som hennes vänner och familj inte förstod. Hon tar även upp internets smutsiga baksida – självmordssajterna – som hade kunnat lura henne att ta livet av sig när hon mådde som sämst. Dessutom har hon ÄNTLIGEN fått tag på chefen för psykiatrin i Umeå.
Christian berättar om olika ställen där man kan söka hjälp för psykiska problem, det finns många alternativ som de flesta inte känner till. Han tar även upp hur psykiatrin ser ut i andra delar av världen, vilka länder som satsar på psykiatrin och vilka som inte gör det, samt hur skillnaderna ser ut regionalt i Sverige. Dessutom berättar han hur det gick till när Somalias siste psykiatriker plötsligt försvann – för att aldrig mer återvända.
Ung och utbränd – Emanuel Nilsson gick in i väggen som 21-åring.
Jag fick ett mejl häromdagen av en kille som heter Emanuel Nilsson. En 22-årig entreprenör som gick in i väggen för drygt ett år sedan, som 21-åring. Han har nyligen börjat blogga om utbrändhet och entreprenörskap på emanuelnilsson.se och föreläser även om utbrändhet.
Sura uppstötningar och halsbränna av Sertralin/Zoloft – inte så härligt.
Häromdagen när jag tog min antidepressiva medicin Sertralin fick jag en sådan jävla halsbränna att jag inte kunde sova på hela natten. Min mage är visserligen utomordentligt jävla känslig, men det var ändå rätt obehagligt.
Jag vill inte skrämma upp någon i onödan med biverkningar av Sertralin eller antidepressiv medicin, överlag tycker jag att jag inte har några biverkningar alls nästan bortsett från att jag är lite trött. Om man vill veta mer om biverkningar av antidepressiv medicin så skriver jag om det i min bok om panikångest och depression i frågan ”Ger antidepressiva mediciner biverkningar?” Fortsätt läsa Sura uppstötningar och halsbränna av Sertralin/Zoloft
Pengar, julångest, manishopping – andra avsnittet av Psykpodden. Foto: Frida Funemyr.
I avsnitt nummer två av psykpodden pratar jag och Rebecca om den jul- och nyårsångest som många känner: är man värdelös om man firar ensam eller inte firar alls? Var kan man fira jul om man känner sig ensam och vill umgås med andra? Rebecca slår ett slag för en vit jul utan julklappar, och istället med mer kärlek.
Vi pratar också om ekonomi och psykisk ohälsa. Flera nya studier visar att pengar är ett stort problem för många med psykisk ohälsa. Jag har tre förslag på saker som borde förändras i samhället för att göra den ekonomiska situationen lättare för alla med psykisk ohälsa. Rebecca berättar om hur hon köpte glitterpennor för mer än tusen kronor under en av sina manishoppingrundor, något som många med bipolär sjukdom råkar ut för. Hon ger tips på hur man kan göra för att undvika det.
Som en bonus håller Rebecca ett inspirationstal som alla med psykisk ohälsa borde lyssna på och inse att man är lika mycket värd som alla andra. Dessutom har vi kontaktat Umeå Psykiatri, precis som vi lovade i förra avsnittet. Lyssna här nedanför eller på iTunes. Enjoy!
